Hoppa till huvudinnehåll

Markku Välimäki tippar: ”Domstolen stoppar Citymarketbygget på västra åstranden"

Markku Välimäki
Markku Välimäki (arkivbild) Markku Välimäki Bild: Yle/Jeannette Lintula konstfabriken i borgå

Det var ett omoraliskt beslut, säger Markku Välimäki. Mikaela Nylander vill däremot inte titta i backspegeln. Yle Östnyland ger dig bakgrunden om bråket kring Citymarket- och hotellbygget i Borgå.

- För det första överskrids byggrätten i Hartelas nya plan med 60-70 procent i jämförelse med den tidigare detaljplanen för området, säger Markku Välimäki (Saml), stadsstyrelseledamot och fullmäktigemedlem i Borgå.

Kritisk till hur ärendet sköttes

Välimäki är en av dem som röstade emot detaljplaneändringen i fullmäktige i februari 2017 och lämnade avvikande åsikt till protokollet.

Han har senare besvärat sig över beslutet, som tillåter bygget av en stormarknad, ett hotell och bostäder på västra åstranden i Borgå.

Välimäki har lång erfarenhet av Borgåpolitiken och är kritisk till hur hela ärendet gällande Konstfabriksområdet på västra åstranden sköttes.

Hur började alltihop?

  • Då planeringen av Konstfabriksområdet i Borgå inleddes i juni 2007 begärde staden in anbud.
  • Anbudsgivarna fick berätta hur de ville planera Konstfabriksområdet i Borgå och många olika anbud lämnades in.
  • Anbudsrundan vanns av byggbolaget Hartela, som samarbetade med staden kring detaljplanen för området.
  • Detaljplanen godkändes i april 2009. Den här planen innehöll redan möjligheten att bygga ett hotell.
  • Det visade sig vara svårt att locka en hotellföretagare till Borgå.
  • Hartela började därför undersöka möjligheterna att också bygga en stor detaljhandelsenhet på området, eftersom det skulle bli mer ekonomiskt lönsamt att kombinera olika projekt.
  • Därför behövdes en detaljplaneändring för området, som Borgåfullmäktige godkände i februari 2017 med rösterna 29-22.

"Kom in genom bakre köksdörren"

Då den tidigare detaljplanen godkändes 2009 fanns inte ett Citymarketbygge med i Hartelas vinnande koncept. Den biten av kakan dök upp 2015.

Enligt Välimäki kom Citymarketbygget fram som gubben ur lådan ur beslutsfattarnas synvinkel.

- Det hade varit intressant att vara en fluga i taket under tjänstemännens förhandlingar med Hartela. Frågan kom in genom bakre köksdörren kan man säga.

Eftersom fullmäktige inte hade godkänt en stormarknad som en del av helheten 2009 var många politiker kritiska till förfarandet.

"Det är fullständigt emot tidigare principer"

Frågan gick ändå vidare och detaljplaneändringen kom slutligen till fullmäktiges avgörande i februari 2017.

Markku Välimäki anser att det är ”ganska märkligt” att Borgåfullmäktige kunde godkänna detaljplaneändringen då, utan att ta en ny anbudsrunda för hela området.

- Jag tycker att det är fullständigt emot de principer och de beslut som vi fattade tidigare, att man inte verkställer den plan som vann anbudsrundan 2007, utan en helt annorlunda plan.

Välimäki hoppas nu att domstolen ser till att man återvänder till startblocket i Borgå.

- Det var inte ett moraliskt korrekt förfaringssätt att godkänna den nya planen. Då skulle man ju kunna göra lite hur som helst också i andra frågor i Borgå.

Bild på byggnaderna i Konstfabriken.
Området vid Konstfabriken i Borgå där det är meningen att Citymarket och hotellet ska byggas. Bild på byggnaderna i Konstfabriken. Bild: Yle/ Jenny Kähärä Konstfabriken,Borgå,höst,hus,byggnader,regn

"Juristerna sa att vi inte behöver en ny anbudsrunda"

Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander (SFP) hör till dem som röstade för detaljplaneändringen i februari 2017. Också hon har lång erfarenhet av Borgåpolitiken.

- Enligt den information vi fick inför beslutet av våra jurister behövdes inte en ny anbudsrunda. Domstolen avgör om vi handlade rätt eller fel, säger hon.

Huruvida det var moraliskt fel att inte ge andra byggbolag chansen att utveckla västra åstranden, trots att planerna för området väsentligt hade förändrats, kommenterar hon så här:

- Besluten är fattade och nu väntar vi på vad domstolen säger, och så rättar vi oss efter det.

"De blev lite fartblinda"

Nylander säger att domstolens beslut är att vänta vid årsskiftet. Efter det räknar hon med att någon ansöker om besvärsrätt hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Välimäki och andra som har besvärat sig har sagt att de är beredda att föra frågan vidare, vid behov.

Markku Välimäki berättar att vissa byggföretag har varit kritiska till Borgås förfarande, men att tiden går och att åtminstone ett företag har valt att lämna frågan bakom sig.

Välimäki själv är tydligt besviken på de som röstade för detaljplaneändringen.

- De blev lite fartblinda och hade fel taktik. Det har inte funnits tillräckligt med spelöga.

Exempel på vad de som har besvärat sig anser:

  • Borgå följde inte lagen då staden inte tog en ny anbudsrunda trots stora förändringar i Hartelas ursprungliga planer för området.
  • Området på västra åstranden är för värdefullt och är därför inte lämpligt för en stormarknad. Naturvärden omtalas.
  • Trafiken till och från stormarknaden kommer inte att fungera på den här platsen.
  • De påpekar att byggprojektet skulle överskrida gränsen för centrumområdet en aning.
  • Utanför centrumområden tillåts inte stormarknader enligt dagens regler (det blev ingen Prisma i Näse i Borgå i tiderna av den orsaken).

"Det fanns ingen juridisk risk, fick vi veta"

Om det går så att domstolen godkänner besvären betyder det att den nuvarande planen (här kallad tidigare detaljplanen) fortsätter att gälla.

Det var en plan som bland andra Välimäki tyckte att var okej att godkänna.

Mikaela Nylander tar inte ställning till om domstolen kommer att fälla Borgå för att man godkänt att byggprojektet på västra åstranden går utanför gränsen för centrumområdet (se faktaruta ovan).

- Enligt den information vi fick inför beslutet var det en så liten del som överskred gränsen att det inte fanns en juridisk risk med den här saken, säger hon.

Hotellplanerna har varit med från början

När det gäller hotellfrågan gav Borgåfullmäktige i den tidigare detaljplanen grönt ljus för Hartelas planer på ett hotell.

- Tidigare kom bolaget fram med en plan på ett ganska enkelt hotell. Det skulle inte ha speciell service eller restaurang, konstaterar Välimäki.

Han säger att tanken var att det skulle bli ett hotell dit man kommer in med ett kodsystem, det vill säga ett så kallat självservicehotell.

Tanken var också att hotellet skulle få endast 3-4 anställda, säger Välimäki.

Två sängar i ett hotellrum i Kristinestad.
(illustrerande arkivbild) Två sängar i ett hotellrum i Kristinestad. Bild: Yle/Juho Karlsson hotell,sängar,Skaftung,Kristinestad,Österbotten,hotellrum,kummelgrund

Högklassigt koncept eller budgethotell?

Nu talar ju stadens ledning om ett högklassigt koncept, med minst 80 rum till en början och om service dygnet runt. Har konceptet förändrats?

- Stadens ledning skulle säkert gärna vilja ha ett sådant hotell. Men frågan är om det är ekonomiskt möjligt att förverkliga det, säger han.

Välimäki tror att användningsgraden måste vara minst 60-70 procent för att hotellet ska gå runt. Ju dyrare man bygger, desto högre måste användningsgraden vara.

Mikaela Nylander
Mikaela Nylander (arkivbild) Mikaela Nylander Bild: Yle/Fredrika Sundén mikaela nylander

"Hotellet var jätteviktigt för många"

Så vad händer om domstolen förkastar besvären, men ingen vill driva ett hotell i Borgå? Utan hotell blir det heller ingen stormarknad på västra åstranden – det har fullmäktige bestämt.

Var det en bra lösning att knyta projekten till varandra?

- Absolut. För många beslutsfattare var det jätteviktigt att vi skulle få ett hotell och då ville man ha en säkerhet för att hotellet byggs. Jag tycker att det var berättigat att göra det på det här sättet, säger Mikaela Nylander, fullmäktigeordförande (SFP).

Läs mera:

Tyst om hotellplanerna på västra åstranden i Borgå – byggbolaget vägrar kommentera läget

En del Borgåbor undrar om byggbolaget Hartelas tystnad kan tolkas som att förhandlingarna med hotelloperatören håller på att dö ut. Hartela hänvisar till sekretess och kommenterar inte läget.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland