Hoppa till huvudinnehåll

Behovet av nya präster är stort, men långt ifrån alla som studerar teologi vill stå i predikstolen: "Nog är det en uppoffring"

Emiliana Skoog vid flygeln
Emiliana Skoog har funderat mycket på vad en framtid som präst innebär. Emiliana Skoog vid flygeln Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola Helsingfors,åbo akademi

Under de närmaste fem åren behövs 40 nya präster för att fylla behovet i de svenska församlingarna. Hur väl lyckas prästutbildningen svara mot behovet?

Emiliana Skoog började studera teologi för några år sedan. Nu skriver hon på sin pro gradu avhandling och hoppas vara klar om några månader sommaren.

Studievalet var en självklarhet för Emiliana. Intresset för religion, gammalgrekiska och exegetik väcktes under gymnasieåren. Fortfarande ångrar hon inte sitt val.

Om jag till exempel går på stan i kort kjol kan jag ju väcka anstöt― Emiliana Skoog, teologistuderande

Däremot är hon inte övertygad om att teologin för henne ända till prästyrket, åtminstone inte ännu.

- När man blir prästvigd avger man ju prästlöften, säger hon. Jag vill veta att jag helt säkert kan hålla löftena.

Det finns många frågor att brottas med för blivande präster. Bland annat måste de ta ställning till hur mycket de är villiga att ge upp för prästrollen.

- Om jag tar bort kragen är jag ändå präst, säger Emiliana. Man måste hela tiden fundera på rollen. Om jag till exempel går på stan i kort kjol kan jag ju väcka anstöt. Nog är det en uppoffring. Man offrar sig själv åt jobbet och tar på sig det här ansvaret.

Sång och bostäder lockar

För Emiliana har de här frågorna lett till att hon nu söker andra vägar att använda sig av de kunskaper hon har fått under studietiden. Hon har börjat studera bland annat klassisk sång på Sibeliusakademin.

Samtidigt utbildar hon sig till fastighetsmäklare. Här ser hon en klar koppling till prästyrket.

- Präster är med i människors glädje, sorger och stora händelser i livet, säger hon. På samma sätt är ju fastighetsmäklarna med när människor till exempel skiljer sig eller köper första bostaden. Jag skulle vilja vara en mäklare som är med inte bara i affärerna utan som är med i glädjen och sorgen i livet också.

Många väljer prästyrket senare i livet

Ibland är det inte bara kallelsen som är en utmaning. Själva livet kan också ifrågasätta viljan att bli präst.

Camilla Brunell fattade beslutet att lämna kantorsyrket och bli präst år 2011.

Kvinna med glasögon ler mot kameran
Camilla Brunells väg till prästyrket har varit lång och svår. Kvinna med glasögon ler mot kameran Bild: Yle/Jyrki Karjalainen kantorer,präster,kvinna

Tre år senare var hon klar för prästvigning. En rutinkontroll hos gynekologen satte ändå stopp för det.

- Läkaren upptäckte en tumör i bröstet, säger hon. Fem minuter senare ringde man från domkapitlet och meddelade att det fanns ett prästjobb för mig. Inom fem minuter fick jag alltså veta att jag hade en tumör och att jag kunde prästvigas.

Med den livserfarenhet jag bär på har jag många redskap― Camilla Brunell, präst

Det blev två år av svåra operationer och smärtsamma behandlingar. Camilla fick svåra biverkningar och frågorna till Gud haglade.

- Jag frågade: ”Vad tänkte du nu Gud? Var det trots allt inte tänkt att jag skulle bli präst? Är det ändå inte meningen att kvinnor ska bli präster”, minns hon.

För ett år sedan förklarades Camilla cancerfri och då kunde hon äntligen prästvigas till en ledig tjänst i Vasa.

- Då började jag förstå Guds plan, hur han hade tänkt, säger hon. Med den livserfarenhet jag bär på har jag många redskap.

Ungas vilsenhet märks i utbildningen

Det är Åbo Akademi som har hand om teologiutbildningen på svenska. Av de 20 som årligen antas siktar ungefär en tredjedel på att blir präster.

Trenden de senaste åren har varit att andelen som inte vill prästviga sig ökar. Å andra sidan ökar också andelen sådana som någon gång har studerat teologi och som efter en tid i yrkeslivet vill komplettera sin utbildning för att få prästbehörighet.

Dekanus Mikael Lindfelt framför ett dekorativt skåp
Mikael Lindfelt förstår ungdomars tvekan inför prästyrket. Dekanus Mikael Lindfelt framför ett dekorativt skåp Bild: Maud Stolpe/Yle nb mikael lindfelt

- Det speglar sig lite i hur samhället förändrar sig och hur man uppfattar kyrkans roll i samtiden just nu, säger dekanus Mikael Lindfelt vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi. Ungdomar är mera vilsna i dag än tidigare.

Teologiestuderande Alexander Nykvist sitter vid ett fönster
Det var intresset för Bibeln som förde Alexander Nykvist från Esbo till Åbo Akademi. Teologiestuderande Alexander Nykvist sitter vid ett fönster Bild: Maud Stolpe/Yle nb alexander nykvist

Alexander Nykvist, studerar teologi första året. Att bli präst är ingen självklarhet för honom. Han vill jobba med ungdomar.

- Högst antagligen kommer jag inte att bli präst, men något inom församlingen blir det nog, slår han fast.

Alexander har ändå flera år på sig att besluta sig. Janette Lagerroos från Nagu har inte lika lång tid på sig. Hon blir klar med studierna i vår.

Teologiestuderande Janette Lagerroos utanför Åbo domkyrka
Janette Lagerroos har ett förflutet som kyrkvaktmästare. Teologiestuderande Janette Lagerroos utanför Åbo domkyrka Bild: Maud Stolpe/Yle nb janette lagerroos

Janette har från första början vetat vad hon vill.

- För mig känns det viktigt att dels få breda ut Guds ord land och rike kring och dels att få hjälpa människor och vara nära i folks svåra stunder, glädjestunder och vardag.

Uppsving för teologin vid Åbo Akademi

Tidigare var det ganska lätt att komma in vid teologiska. Så gott som alla som sökte antogs.

I år var det annorlunda. Intresset för teologi upplever plötsligt ett uppsving. Nästan 50 sökte om studieplats och konkurrensen om de 20 studieplatserna var hård.

Jag vill uppmuntra teologistuderandena att studera flitigt och inrikta sig på att jobba i vår kyrka― Clas Abrahamsson, notarie, Borgå stift

Prästsituationen har förbättrats under senare år i Borgå stift, men klarar utbildningen av att möta behoven i framtiden? Bara mellan juli i år och juli 2018 går åtminstone tio präster i pension.

Notarien Clas Abrahamsson vid Borgå stift är optimistisk. Där det uppstår luckor brukar det kunna lösas genom att en pensionerad präst hoppar in för en tid.

Notarie Clas Abrahamsson.
Clas Abrahamsson utbildade sig till präst för 30 år sedan. Notarie Clas Abrahamsson. Bild: Yle / Hanna Othman clas abrahamsson

Abrahamsson medger ändå att marginalerna är små. Inom lutherska kyrkan kan man bara kallas till präst. Det leder till att man bara prästviger teologer när det finns lediga tjänster. Det finns alltså ingen reserv att tillgå när något plötsligt händer.

- Vi kommer att behöva omkring nio nya präster årligen flera år framöver. Jag vill uppmuntra teologistuderandena att studera flitigt och inrikta sig på att jobba i vår kyrka. Det hoppas jag på i alla fall.

Församlingsaktivitet är bästa praktiken

Universitetsläraren Patrik Hagman understryker att teologistudier i första handlar om vetenskap. Det praktiska och engagemanget för församlingsarbete måste komma genom ett personligt engagemang i en församling och en personlig tro.

- Det är mer än bara ett jobb, det är en identitet. Det är att ingå i en tvåtusen år gammal tradition, säger han.

Patrik Hagman vid sitt arbetsrum i Åbo akademi.
Patrik Hagman undervisar i praktisk teologi. Patrik Hagman vid sitt arbetsrum i Åbo akademi. docent i politisk teologi

Han förstår att det kan vara skrämmande att ta steget och låta prästviga sig.

- Man förväntas stå för någonting och man förväntas förhålla sig till det. Kyrkan är en mångtydig plats där det finns både bättre och sämre saker. Att tänka sig att man ska stå som representant för den är skrämmande. Det är på riktigt ett tufft beslut att fatta.

Det är mer än bara ett jobb. Det är att ingå i en tvåtusen år gammal tradition― Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi

Dekanus Mikael Lindfelt håller med.

- Det är inte många yrken där man blir vigd till en tjänst. Det finns någonting i det här yrket som gör att man inte slutar så där bara. Det är visserligen många präster som byter bana, men det är inga lätta beslut varken att gå in i ett prästyrke eller att stiga åt sidan.


Se hela programmet här:

Programmet kan också ses i Yle Fem måndag 30.10.2017 kl 19.00 samt på tisdag 31.10.2017 kl 11.00.

Artikeln uppdaterades 30.11.2017 med preciserade uppgifter om när Skoog hoppas vara klar med sina teologistudier, samt om nuvarande studieinriktning vid Sibeliusakademin.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen