Hoppa till huvudinnehåll

Direktörerna kontrar: “Vi borde röntga ännu mera”

Direktörerna för Oral (Martin Forss) och Mehiläinens tandvårdsavdelning (Erkki Virta)
Martin Forss och Erkki Virta är oroliga över finländarnas tandhälsa. Direktörerna för Oral (Martin Forss) och Mehiläinens tandvårdsavdelning (Erkki Virta) direktörer,Erkki Virta,Mehiläinen,Oral,Martin Forss

Tandläkare inom de privata vårdkedjorna känner sig pressade att utföra onödiga undersökningar. Att uppmana till fler undersökningar är inte att lägga sig i tandläkarnas kliniska autonomi, säger en av direktörerna.

Jag ringer runt till landets sex största vårdkedjor som erbjuder tandvård och frågar hur de ställer sig till kritiken om att bolagens vinstintresse leder till övervård.

På två av bolagen (Terveystalo och Attendo) uppger ledningen att man aldrig hört om sådant, på två andra (PlusHälsa och Pihlajalinna) är beskedet att man nog hört talas om problematiken men att det inte gäller i det egna bolaget.

En tandläkare granskar en panoramabild.
Sju personer som jobbar inom de privata vårdkedjorna vittnar om övervård på patientens bekostnad i Svenska Yles gräv. En tandläkare granskar en panoramabild. Bild: Yle / Taisto Lapila Tandröntgen

– Fast det kan ju liksom vara lite som i en trasig telefon, att ryktet sprider sig fort och till sist tror alla att det är så här det går till, funderar Pekka Utriainen, VD på Pihlajalinnas tandvårdsavdelning.

I två av bolagen, Mehiläinen och Oral, säger man att man ger tandläkarna riktlinjer, men de är helt i enlighet med rekommendationerna för god vårdpraxis.

Jag har bett om att få ta del av dessa riktlinjer, men eftersom de klassas som affärshemligheter skickas de inte till mig.

Det handlar om kvalitet

På Oral medger VD Martin Forss att ledningen absolut kan säga åt en tandläkare att hen tar för få bilder.

– Ja, det kan vi. Men vi har ju inte någon inverkan på hans eller hennes kliniska autonomi. Det är tandläkaren som ändå fattar beslutet om hur många bilder han eller hon tar.

Finns det inte en risk för att den tandläkare som får en sån här uppmaning om att se över sin röntgenstatistik upplever att den måste börja röntga mera, annars får den inte vara en del av bolaget?

– Nej det finns det inte, säger Forss.

En tandsköterska tar en bitewingröntgen på en patient.
Bitewing-fotografiet tas i tandläkarstolen. En tandsköterska tar en bitewingröntgen på en patient. Bild: Yle / Heidi Grandell-Sonck Bitewing

Han vill inte kännas vid att det skulle vara fråga om att profitera på patienterna utan ser det som en kvalitetsfråga gällande diagnostiseringen.

– Vi skulle kunna ta mera bilder än vad vi tar faktiskt. Det handlar om att hjälpa personen i rätt tid så att den inte förlorar en tand. I och med att vi vet att vi inte kan se problemen med blotta ögat, säger Forss.

Där en ser ett hål ser en annan ingenting

Forss är själv inte tandläkare men också inom tandläkarkåren verkar det finnas rätt stora skillnader i hur man ser på diagnostiken.

Det finns forskning som visar att om tio tandläkare tittar in i en och samma mun så fattar sex av dem olika beslut om vad som ska åtgärdas.

Bilden som framträder ur mina samtal är att den kraftiga variationen spelar både den privata sidan och den offentliga sidan i händerna.

Privat gör man hellre för mycket än för lite. Inom det offentliga kanske man låter bli att åtgärda något som inte är alldeles akut för att få bukt med de långa köerna.

En tandläkare håller fram en tång med en blodig tand i
Förut drog man ut tänder som bråkade, i dag hittar man andra lösningar, och de är ofta dyrare. En tandläkare håller fram en tång med en blodig tand i Bild: Creative commons tandläkare,tandvård,Tång (handverktyg)

Många av direktörerna efterlyser också en diskussion om riskerna för undervård inom det offentliga och tandvårdens utsikter över lag så här på tröskeln till en stundande vårdreform.

– Tittar man på de övriga västländerna är cirka 70 procent av tandvården förebyggande och 30 procent korrigerande. Hos oss är det tvärtom, och det om något är oroväckande, säger Erkki Virta, affärsverksamhetschef och ledande tandläkare på Mehiläinen.

Han nekar till att ledningen i hans bolag skulle uppmana tandläkarna att utföra onödiga undersökningar och säger att all eventuell uppmuntran sker helt enligt rekommendationerna för god vårdpraxis och patientens bästa.

Facket gör inget

Också på Tandläkarförbundet har man hört om inskränkningar i tandläkarnas kliniska autonomi från arbetsgivarsidan.

Det gäller i ökande utsträckning inom den privata sektorn där tandläkarna har fått vänja sig vid att ha förmän som ofta inte är tandläkare. Men eftersom ingen personligen har kontaktat förbundet så vidtar man inga åtgärder.

Vad spelar det då för roll om vi övervårdas? Läs professor Teppo Järvinens tankar.

Läs mera:

Professor Teppo Järvinen vid Helsingfors universitet

Vilka är riskerna med övervård? Professor Teppo Järvinen svarar

När patienten blir kund blir läkaren försäljare. Professor Teppo Järvinen har redan länge varnat för övervård inom de privata vårdkedjorna. Han tror att vi rör oss mot en allt mer amerikansk modell. Om tio tandläkare tittar in i en och samma mun fattar sex av dem olika beslut om vad som ska åtgärdas och denna kraftiga variation i vårdpraxis är något som spelar de privata tandvårdsjättarna i händerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle