Hoppa till huvudinnehåll

Övervård och onödig röntgen – tandläkare vittnar om följderna av en vinstdriven vård

En panoroamröntgen av en mun, ett litet eurotecken syns i en av tandgluggarna.
En ortopantomografi visar helhetsläget i käken och kan tas med ungefär fem års mellanrum. En panoroamröntgen av en mun, ett litet eurotecken syns i en av tandgluggarna. Bild: Creative commons/montage Heidi Grandell-Sonck röntgen,tandvård,tandläkare

Det är inte alltid patientens bästa som står i fokus inom den privata tandvården. Det visar Svenska Yles granskning.

“Röntga var fjärde patient, helst av allt så många som möjligt”. Så uppfattades ledningens order av en av de tandläkare jag har varit i kontakt med redan för snart ett år sedan.

Sju personer jag har talat med sedan dess, som jobbar som tandvårdspersonal inom de privata vårdjättarna, vittnar om en alltmer profitdriven vård på patientens bekostnad.

Det hela fick sin start i början av 2000-talet då några av de stora vårdbolagen började köpa upp mindre aktörer på marknaden och tog över deras administration.

De nya, dyra röntgenapparaterna skulle bli lönsamma fort

Flera av mina källor säger att det sedan dess har gjorts väldigt svårt att driva egen privat tandvårdsmottagning i Finland.

Man ska höra till det nationella kantasystemet för sjukjournaler och klara av byråkratin kring e-recepten. Det är både dyrt och komplicerat.

I dag hör således ungefär hälften av landets privata tandläkare till någon av vårdkedjorna.

När vårdjätten tog över

Jag träffar en av tandläkarna på hans nya jobb sent på kvällen när resten av kollegorna redan har slutat för dagen.

Påtryckningar och övervård är inget man helst talar högt om inom branschen och ingen av de tandläkare jag intervjuar vill heller ställa upp med namn eller framför kameran.

En del har skrivit på papper där de lovar att inte skada koncernen.

En läkares händer
Ingen av de tandläkare jag talar med vill ställa upp med namn eller framför kameran. En läkares händer Bild: Yle / Taisto Lapila Händer,vårdpersonal

Just den här tandläkaren sade upp sig från sitt jobb då mottagningen blev uppköpt av en av vårdjättarna.

I samma veva byttes hela ledningen ut, och plötsligt stod ekonomin i fokus och inte vården. Assisterande personal behandlades dåligt och sades upp. Dessutom ombads tandläkarna röntga så mycket som möjligt.

De nya, dyra röntgenapparaterna skulle bli lönsamma fort.

– För patienten betydde det här onödig strålning och kostnader. Jag tror tyvärr att många tandläkare gör som de blir tillsagda för en del får sitt levebröd från ett enda ställe. Efter trettio år i branschen har jag sett en hel del.

Strålsäkerhetscentralen har undersökt

Strålsäkerhetscentralen är den myndighet som övervakar att röntgenundersökningar inom hälsovården går rätt till och också där har man hört om röntgen på rutin.

– Ja, vi har hört om att det skulle förekomma på några ställen, men när vi sedan har bett att få se protokoll och remisser och annat så har allt varit i sin ordning, säger avdelningschef Teemu Siiskonen.

En kvinnlig patient är med om en ortopantomografi eller en så kallad panoramaröntgen.
De ny apparaterna har mindre stråldoser än de gamla. Men undersökningarna kostar pengar ändå.. En kvinnlig patient är med om en ortopantomografi eller en så kallad panoramaröntgen. Bild: Yle / Taisto Lapila Tandröntgen

Han betonar att stråldoserna i det här fallet inte är något att oroa sig för. En ortopantomografi ger ungefär lika mycket strålning som en flygresa från Helsingfors till Köpenhamn.

De nya digitala apparaterna har dessutom mindre stråldoser än de gamla.

Jag har till och med hört om att man skulle "tappa bort" patienters röntgenbilder för att ha anledning att ta nya― Anonym tandläkare

Det är så klart ändå viktigt att följa strålsäkerhetscentralens regler och bara röntga då när undersökningen är “till större nytta än skada för patienten”.

Men röntgenundersökningarna är såklart inte gratis, och naturligtvis är det patienten som står för notan vare sig undersökningen behövs eller inte.

“Direktiven är affärshemligheter”

Jag ber alla de sex stora vårdkedjorna att få ta del av de direktiv de ger sina tandläkare.

På en del bolag säger man att pappren är sekretessbelagda eller affärshemligheter och därför inte kan visas, trots att jag tidigare har fått löfte om att få dem skickade till mig.

På andra bolag menar man att man bara följer rekommendationerna för god vårdpraxis, det finns inget annat.

Sex av de vårdbolag som är störst i Finland
En handfull vårdjättar erbjuder också tandvård i Finland Sex av de vårdbolag som är störst i Finland Bild: Yle / Taisto Lapila / montage: Heidi Grandell-Sonck vårdbolag
Om patienten gav minsta lilla vink om att den skulle vara redo att undersökas extra så skulle man göra det― Anonym tandläkare

En av mina källor som varit nära att skriva kontrakt med ett av bolagen berättar att önskemålet om att utföra tilläggsundersökningar kom i en bisats när hon visades runt.

– “Här skickar vi ju sen patienten på så många undersökningar som möjligt och gärna också till andra läkare inom samma koncern”, sa de.

Möjligen är det såhär det går till, att det inte finns något svart på vitt, utan att uppmaningarna är muntliga.

Också patienter lägger märke till förändringar

I augusti efterlyste vi läsarnas erfarenheter av privat tandvård och fick in drygt fyrtio svar.

En klar majoritet upplevde att prisnivån hade stigit. Många skrev att de nuförtiden röntgas vid nästan varje besök, medan andra hade blivit fakturerade för sådant de inte alls hade förstått att skulle kosta, som föreläsningar om grundläggande tandvård hemma.

Andra hade fått olika åtgärdsförslag av olika tandläkare: Där en tandläkare hade hittat sju hål hade en annan hittat noll.

En tandläkare tittar in i munnen på ett barn
Många av Svenska Yles läsare hade lagt märke till förändringar i den privata tandvården. En tandläkare tittar in i munnen på ett barn Bild: Creative commons barn (familjemedlemmar),tandläkare

Tre av era berättelser om tandläkarbesök

  • Jag har använt ett flertal privata tandläkarstationer under de senaste åren. Syftet har bl.a. varit att jämföra tandläkarna och ibland har man också nappat på erbjudande om en billig tandläkarundersökning. Vid varje besök på en ny tandläkarstation har frågan om tandröntgen kommit till tals. Vanligtvis börjar det med att tandläkaren frågar hur länge det var sen munnen röntgades, oavsett svaret slutar det alltid med en ny röntgenbild. En gång utförde t.o.m. tandläkaren en röntgen utan att först fråga mej om det var ok.
  • Efter 15 år utan hål i tänderna hade jag helt plötsligt sju hål förra hösten.Jag hade inte känt av något, inte den minsta ilning eller föraning om att jag hade munnen full av karies. Eftersom mina levnadsvanor inte förändrats de senaste åren har jag en känsla av att allt inte gick rätt till.
  • Besökte i våras tandläkarcentralen i Borgå. Hade tidigare skötts på samma central år 2011 och var då nöjd med service och prisnivån. Under några besök i år togs en panoramabild och säkert 5 olika enstaka bilder, före och efter behandlingen. Prisnivån hade blivit obegriplig. Läkarstationen hör nu till Mehiläinenkonsernen och det kanske har sin inverkan.

Läsarberättelserna stämmer överens med det tandvårdspersonalen berättar om direktiven på sina arbetsplatser:

"Om patienten gav minsta lilla vink om att den skulle vara redo att undersökas extra så skulle man erbjuda det."

"Ofta används till exempel gratiskampanjer eller såna här billiga första undersökningar bara som en sorts inkastare, efter det är det meningen att tandläkaren ska erbjuda allt möjligt som kostar."

"Jag har till och med hört hemska rykten om att man har tappat bort patientens röntgenbilder för att ha en anledning att ta nya, men jag vet inte om det stämmer."

En Bitewing visar på till exempel hål mellan tänderna.
En Bitewing tas för att undersöka till exempel om det finns hål mellan tänderna. En Bitewing visar på till exempel hål mellan tänderna. Bitewing,Bitewing

Vi röntgas mer än någonsin

Mycket riktigt visar FPA:s statistik att det görs mer än hundratusen fler av de två vanligaste och mest lukrativa tandröntgenundersökningarna i året nu än för tio år sedan.

Pengarna som undersökningarna genererar har mer än fördubblats på samma tid och FPA-ersättningen har sjunkit rejält.

Vi röntgas alltså mer än någonsin förut i munnen och i allt större utsträckning på egen bekostnad - om vi väljer att gå privat.

Panorama och Bitewing

De två vanligaste (och mest lukrativa) tandröntgenundersökningarna är så kallade ortopantomografier (panoramabilder) och Bite Wing undersökningar.

  • Panoramaortopantomografin visar helhetsläget i käken. Den kan tas med ungefär fem års mellanrum om läget i käken annars är oförändrat.
  • Bite wing-fotografierna tas till exempel för att hitta hål mellan tänderna. De kan tas oftare, ungefär vart annat år.
  • Det står inget i rekommendationerna för god vård på nätet (käypä hoito) om hur ofta bilderna ska tas, men det är viktigt att en tandläkare avgör om en röntgen är nödvändig genom att först utföra en klinisk undersökning av munnen.
Jag tror att speciellt unga tandläkare kan vara ivriga på att röntga― Sisko Huumonen, professor

På vårdjättarna svarar direktörerna att man visst kan uppmana tandläkarna att röntga mera och att vi till och med tar för få röntgenbilder i Finland i dag. Professor Teppo Järvinen oroar sig för en alltmer amerikansk hälsovårdsmodell i Finland.

Till stora delar förklaras det ökade antalet röntgenundersökningar av en förändrad diagnostik.

– Vi har fler tänder att sköta nuförtiden än för tio, tjugo år sedan, säger Sisko Huumonen, Finlands enda professor i tandröntgen, vid Östra Finlands universitet.

Tidigare drog man ofta ut en tand som bråkade medan den i dag kan åtgärdas med implantat eller andra metoder. Ledprotesoperationer kräver också tandröntgen för att utesluta infektioner i kroppen i dag.

Följaktligen syns den kraftiga ökningen också i statistiken från det offentliga men ingen av de tandläkare jag har talat med som oroar sig för sin självbestämmanderätt jobbar inom det offentliga.

Sisko Huumonen är Finlands enda professor i odontologisk radiologi, det vill säga tandröntgen.
Också Sisko Huumonen tror att det tas många onödiga röntgenbilder inom de privata vårdjättarna. Sisko Huumonen är Finlands enda professor i odontologisk radiologi, det vill säga tandröntgen. Bild: Yle / Taisto Lapila professor

Professorn tror att det finns rötägg i kåren

Professor Sisko Huumonen betonar att hon är noga med etiken när hon lär sina elever om tandröntgen. Man får aldrig röntga på rutin. Jag frågar henne om hon tror att alla följer reglerna?

– Nej det tror jag verkligen inte. Jag har för mig att speciellt unga tandläkare, och säkert nuförtiden också äldre tandläkare inom det privata kan vara ivriga på att röntga mycket och speciellt om de blir uppmanade till det, men det är etiskt fel, säger hon.

Läs mera:

Direktörerna för Oral (Martin Forss) och Mehiläinens tandvårdsavdelning (Erkki Virta)

Direktörerna svarar: “Vi borde röntga ännu mera”

Att uppmana till fler undersökningar är inte att lägga sig i tandläkarnas kliniska autonomi, säger en av direktörerna. Det handlar om att säkerställa kvaliteten på vården.

Kommentarer

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle