Hoppa till huvudinnehåll

Åbo stad uppmuntrar till vintercykling med ny metod

En pakethållare på en cykel i förgrunden med snö och ett hus i bakgrunden.
En pakethållare på en cykel i förgrunden med snö och ett hus i bakgrunden. Bild: Yle/Lina Frisk. cykling,vinter,Åbo,åbo akademi

När temperaturen sjunker väljer många att ställa undan cykeln för att ta fram den först i vår. Men i Åbo finns det många aktiva vintercyklister som inte blir skrämda av snö och kyla. Därför har Åbo stad inspirerats av Sverige för att göra vintercyklingen mer behaglig – och säkrare.

En 12 kilometer lång testrutt för vintercykling har tagits i bruk i Åbo centrum. Istället för att ploga cykellederna kommer vinterunderhållet skötas med sopsaltning för att hålla halkan borta.

Vinterunderhållet av den nya testrutten görs med sopsaltning, det vill säga genom att först sopa bort snön och sedan salta. Med den här metoden ska gatan hållas fri från snö, och snön inte packa sig till en hård yta.

Testrutt för vintercykling i Åbo.
Testrutt för vintercykling i Åbo. Bild: Yle/Lina Frisk. Åbo,cykling,kollektivtrafik,vintercykling

Testrutten för vintercykling går längs med Östra strandgatan, runt Kuppisparken, Studentbyn och Aningaisbron och tillbaka till Aurabron.

Går oftast bra att cykla också på vintern

Enligt en undersökning gjord av Åbos stad cyklar 23 procent av alla stadsbor året runt. Kring akademikvarteren vid domkyrkan kryllar det av cyklister trots den plötsliga köldknäppen.

Tomas Lindroos och Kim Kronberg jobbar vid Åbo Akademi och cyklar båda året om.

– Oftast fungerar det bra att cykla på vintern. Det värsta föret är när det fryser och töar om vartannat. Det vädret har vi tyvärr ganska ofta här. När det är riktigt kallt då fryser inte bromsarna lika lätt eftersom det inte kommer fukt emellan, säger Lindroos.

Tomas Lindroos.
Tomas Lindroos. Tomas Lindroos. Bild: Yle/Lina Frisk. cykling,tomas lindroos

För att underlätta vintercykling tycker Lindroos att staden framför allt kunde se till att gatornas snö inte lämnas på cykelvägen.

Kim Kronberg tar bilen till jobbet mindre än tio dagar om året. Han tycker att det är viktigt att staden ser över cykellederna.

– Ibland undrar man varför bilarnas vägar är plogade men inte cykellederna. Varför ska det vara på det viset?

Vad är svårast med att cykla på vintern?

– Att ta sig fram, speciellt med tanke på att jag har en kärra bakom cykeln för mina barn. Det fungerar riktigt bra också på vintern, men vid korsningar måste man ofta stiga av cykeln och skuffa den och kärran genom snövallarna.

Hur låter sopsaltning som metod för att hålla halkan borta på cykellederna?

– Det är bra om man får bort gruset eftersom gruset är ett stort problem. Jag har flera gånger fått punktering på grund av de vassa små stenarna.

Kim Kronberg.
Kim Kronberg. Kim Kronberg. Bild: Yle/Lina Frisk. cykling

Trots att Kronberg tycker att sopsaltningen är ett bra intiativ tycker han inte att man måste utesluta plogningen helt.

– Det är förstås blött då det är saltsopat. Det skulle vara bra att bara ploga och inte genast slänga sand på. Ifall man plogar riktigt ordentligt blir det inte till is.

Bra resultat på andra sidan Östersjön

I Sverige har man använt metoden i flera år med mycket bra resultat. Metoden har varit så pass framgångsrik så att man valt att sprida sopsaltningen till fler och fler städer i landet.

Jones Karlström är projektledare vid Trafikkontoret i Stockholm. Enligt honom är sopsaltningen betydligt bättre än traditionell plogning.

– Tidigare har vi använt traditionell snöröjning på cykelbanorna. Vi fick som uppdrag av våra politiker att möjliggöra cykling på ett bättre sätt på vintern. Vi har tagit fram metoden som går ut på att borsta bort snön, och istället för att lägga ut sand lägga ut en blandning av salt och vatten.

Karta över testrutten.
Karta över testrutten i Åbo. Karta över testrutten. Bild: Åbo stad. cykling

Enligt Karlström är metoden bättre än traditionell plogning eftersom man förutom att man får bort all is och snö, dessutom minskar på antalet cykelolyckor.

– Resultatet är att man kommer lättare fram och undviker fler olyckor genom att få bort gruset. En av de största orsakerna till att cyklister ramlar och skadar sig beror på att man halkat på löv eller rullgrus. Rullgruset beror på det grus man lägger ut då man sandar, förklarar Karlström.

Vad kostar sopsaltning jämfört med plogning?

– Det är lite dyrare än traditionell plogning. Men man måste se på samhällsvinsten av att fler cyklar. Om fler cyklar blir det mindre trängsel i staden. Och förstås att metoden innebär färre olyckor.

I Stockholm kommer sopsaltningen kosta kring 15-20 miljoner i vinter. Där sopsaltar man 200 kilometer två gånger om dagen, sju dagar i veckan.

Inte helt säkert

Idag använder 20-25 kommuner i Sverige metoden. Men Karlström säger att man måste vara ödmjuk eftersom det finns utmaningar med sopsaltningen.

– Vid vissa väderförhållanden, om det blir riktigt kallt, kan det vara att saltlösningen inte biter och då får man återgå till den traditionella plogningen. Under den period vi använt oss av sopsaltning har det hänt två gånger.

Dessutom vill han påminna alla cyklister att vintern trots allt innebär större risker.

– Det är bra för de som cyklar att tänka på att det fortfarande är vinter ute och kan bli halt trots att asfalten är bar.

Läs också