Hoppa till huvudinnehåll

Expressbesök från yttre rymden: Första objektet från ett annat solsystem skådat

A/2017 U1 är en interstellär komet som passerade genom vårt solsystem i oktober 2017.
A/2017 U1 är en interstellär komet som passerade genom vårt solsystem i oktober 2017. kometer,interstellär rymd

Ser man på - en gäst från ett annat solsystem. Just det: av allt att döma har vi nyss gjort den första observationen någonsin av ett interstellärt objekt i våra trakter.

Besökaren dök ned i vårt solsystem från ovan i början av september, gjorde en snäv kurva runt solen och rusar nu ut från solsystemet igen i riktning mot stjärnbilden Pegasus.

Här kommer den kosmiska kanonkulan - och går. Bild: Martin Huldin.
Här kommer den kosmiska kanonkulan - och går. Bild: Martin Huldin. Bild: Här kommer den kosmiska kanonkulan - och går. Bild: Martin Huldin.

Då den var som närmast jorden låg den på ett avstånd av 24 miljoner kilometer från oss, så någon kollision fanns det aldrig någon fara för.

Hade det funnits det så skulle vi hur som helst inte ha fått någon varning: objektet skymdes av solen så det var omöjligt att observera det på vägen in.

Kosmisk express

Det vi vet om den mystiska besökaren, som har fått katalognumret A/2017 U1, är att den är högst 400 meter i diameter, och att den rör sig med en hårresande hastighet, omkring 25 kilometer i sekunden.

Det här motsvarar nästan 92 000 kilometer i timmen!

Det var Pan-STARRS 1-teleskopet på Hawaii som först observerade besökaren tidigare i oktober. Först trodde man att den var en komet från solsystemets kalla utkanter, det så kallade Oort-molnet. Sådana kometer är inte ovanliga.

Då är det ofta fråga om så kallade långperiodiska kometer, med omloppstider på tusentals eller rentav hundratals tusen år.

Ingen "svans"

Men A/2017 U1 klassades snart om till en asteroid. Den är sannolikt inte en komet, eftersom den inte har någon så kallad kometkoma.

Det pyser inga gaser ur den så som fallet brukar vara med kometer då de kommer nära solen vars värme får isen de innehåller att börja smälta.

Foto av den interstellära besökaren.
Här är A/2017 U1, den lilla ljuspricken. Ljusstrecken är stjärnor (kameran har rört på sig). Foto av den interstellära besökaren. Bild: Queen's University Belfast asteroider,interstellär rymd

Och den har ingen omloppstid alls, den är inte här för att stanna. Det rör sig alldeles för kvickt för att solen ska kunna fånga den med sin gravitation.

Den har alltså en hyperbolisk bana. En som slungar besökaren raka vägen tillbaka ut i rymdens mörker, utan återvändo.

Interstellär kanonkula

Den är bara på blixtvisit, med andra ord. Men varifrån?

Det är det ingen som vet. A/2017 U kan ha vandrat över de interstellära vidderna i miljoner, eller rentav miljarder år, innan den gjorde sitt besök här hos oss.

Just det faktum att den inte är en komet utan en asteroid på hyperbolisk bana talar för att den härstammar från de inre delarna av något annat solsystem.

A/2017 U har alltså sannolikt uppstått innanför frostgränsen i solsystemet som den kommer från. Den har fått sin is bortsmält av en sol. Vilken sol, det vet som sagt ingen.

Men hur som helst, vi kan ha att göra med den första bekräftade interstellära besökaren. Och det skulle i så fall vara stort.

- Vi har väntat på den här dagen i årtionden, säger Paul Chodas, chef för Nasas center för studier av jordnära objekt, i ett pressmeddelande. Han tillägger:

- Det har länge spekulerats om att sådana objekt existerar: asteroider eller kometer som irrar omkring mellan stjärnorna, och tidvis besöker de vårt solsystem. Men det här är första gången som en sådan besökare har observerats.

Haleakala-observatoriet var först med att observera objektet.
Haleakala-observatoriet på Hawaii var först med att observera objektet. Haleakala-observatoriet var först med att observera objektet. Haleakala,Pan-STARRS

Planeterna som "slunga"

Objekt med hyperboliska banor är i och för sig inget nytt, men tidigare har det alltid handlat om objekt som har fått sin knuff ut ur solsystemet i samband med en passage runt någon av solsystemets planeter.

Då ett objekt som en komet eller en asteroid passerar en planet på nära håll fungerar passagen som en slunga som kastar iväg objektet med en större hastighet än det hade innan.

Det här är ett knep som till exempel Nasa ofta använder för att ge sina rymdsonder en högre hastighet.

Är hastigheten tillräckligt stor så kan objektet slungas ut ur solsystemet helt och hållet.

Det kan ha varit exakt så här som vår mystiska besökare A/2017 U1 kastades ut ur vilket solsystem som det än härstammar från.

Men vilka eventuella planeter som den har gjort kurvor runt, det kommer vi aldrig att få veta.

Bråte från planetbygge?

En annan möjlighet är att den har slungats ut ur ett ungt solsystem, i samband med själva planetbildningen. Då går det ofta vilt till och bråte slungas hit och dit.

Det vet vi däremot som sagt att det aldrig fanns någon risk för att A/2017 U1skulle träffa jorden. Avståndet från oss, då det var som minst, var omkring 60 gånger månens avstånd från jorden.

Och tur var ju det: en 400 meter stor bumling som rör sig med nittiotvå tusen kilometer i timmen skulle orsaka förstörelse av minst sagt apokalyptiska proportioner.

Forskarna ska nu ta chansen att studera besökaren så noggrant som de kan innan den försvinner slutgiltigt ut i den interstellära rymdens mörker. Vad består den av, vilken är dess kemiska sammansättning?

Man hoppas på att kunna bekräfta besökarens interstellära ursprung mer definitivt, och också på att lära sig mer om hur planeter kommer till i vårt kosmiska grannskap.

Men det som naturligtvis också intresserar forskarna är att hur många till av den här sortens interstellära vandrare är på vift där ute? Och hur hittar vi fler av dem?

För även om A/2017 U1 är den första interstellära stenen som vi har observerat så är det antagligen som de säger i amerikanska filmer:

"There's more where that came from".

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap