Hoppa till huvudinnehåll

Finland sparar miljoner på billigare läkemedel - men miljön betalar priset

Finland sparar hundratals miljoner euro årligen genom att originalläkemedel byts till ett billigare läkemedel. En ny studie visar att billiga läkemedel kan vara miljöbovar.

- Vi köper väldigt mycket läkemedel som kommer från länder med dålig generell koll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet.

Joakim Larsson och hans forskningsteam har följt läkemedlens tillverkningskedja och tagit reda på var de aktiva substanserna produceras.

Det är första gången ett forskarteam har fått tillstånd att utreda frågan.

- Vi ville se var våra läkemedel tillverkas och hur stor andel som tillverkas i länder med generellt bristfällig miljölagstiftning och efterlevnad, förklarar Joakim Larsson.

En förorenad flod där skum syns på ytan. Bilden är tagen nära Hyderabad
Floden Musi kan innehålla höga halter av medicinrester nära Hyderabad. En förorenad flod där skum syns på ytan. Bilden är tagen nära Hyderabad Bild: Yle/Patrik Skön miljö,föroreningar,Indien

Joakim Larsson vet vad svaga miljölagar kan leda till i praktiken eftersom han upptäckte ett allvarligt miljöproblem i Indien för tio år sedan.

Stinkande sjö

Han och hans forskarteam mätte upp höga halter av antibiotika i närheten av ett avloppsreningsverk i Patancheru som ligger nära Hyderabad, huvudstaden för läkemedelsindustrin i Indien.

- I en av sjöarna var stanken av kemikalier så stark att det gjorde ont i bröstet, berättar Joakim Larsson.

Att allt inte stod rätt till var uppenbart. Resultaten från laboratoriet bekräftade Larssons misstankar att stora mängder läkemedelsrester rann ut i miljön. Högsta halten gällde antibiotika.

- Vi räknade ut att det kom ut mellan 44 och 45 kilo på ett dygn. Det är fem gånger mer än den dagliga konsumtionen av antibiotika i hela Sverige, säger Joakim Larsson.

Sedan dess har han fortsatt att forska i hur läkemedelsindustrin påverkar miljön. Han är idag föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs Universitet.

Tankbilar utanför vattenreningsverket i Patancheru.
Tankbilar utanför Patancheru, orten som blev känd för att ha stora miljöproblem på grund av tillverkning av aktiva substanser i läkemedel. Tankbilar utanför vattenreningsverket i Patancheru. tankbilar,Indien

Det som blev tydligt med den nya undersökningen är att de billigare generiska läkemedlen i betydligt högre utsträckning kommer från områden med svag miljölagstiftning.

- Om man väljer ett generiskt läkemedel så är sannolikheten större att substansen kommer från Kina eller Indien som har sämre kontroll på miljöutsläpp än vad vi har i Europa, säger Larsson.

Producera så billigt som möjligt

De generiska läkemedlen är inte skyddade av patent, därför är priskonkurrensen hård. För tillverkarna gäller det att få ner produktionskostnaderna.

- Jag antog nog från början att aktiva substanser i originalläkemedel oftare kommer från Europa och USA medan generiska kopior oftare kommer från t.ex. Indien och Kina. Så var också fallet, men nu fick vi det svart på vitt.

Larsson betonar att det finns fabriker som håller av god kvalitet även i Indien och Kina. Därför krävs mer kunskap om utsläppen från de enskilda fabrikerna, men den informationen fick forskarna inte tillgång till.

Skum i en flod nära Hyderabad i Indien.
Läkemedelsrester i miljön kan leda till att antibiotikaresistensen ökar. Skum i en flod nära Hyderabad i Indien. miljö,föroreningar

Över hälften av läkemedlen som konsumeras i Sverige kommer från länder med god miljölagstiftning. Det gäller i synnerhet originalläkemedel.

– Om man väljer ett originalläkemedel så kommer det i tre fall av fyra från länder med bra miljökontroll, säger Larsson.

Av de generiska läkemedlen kommer en knapp tredjedel från länder med stark miljölagstiftning.

Situationen i Finland är med stor sannolikhet likadan som i Sverige, eftersom finländare äter mediciner tillverkade av samma företag som svenskar.

Problematisk tystnad

Läkemedelsbranschen är väldigt förtegen om var och hur de tillverkar sina produkter.

I den forskning Joakim Larsson har gjort nämns ingenting om varumärken eller företag.

Det var ett villkor för att han skulle komma åt informationen om tillverkningen.

Erilaisia lääkkeitä kourassa.
Att komma åt information om var läkemedelssubstanser tillverkas är svårt Erilaisia lääkkeitä kourassa. Bild: Tero Kyllönen / Yle mediciner

Enligt Joakim Larsson behövs mer öppenhet kring hur våra läkemedel produceras.

I synnerhet när länder väljer att prioritera billigare läkemedel.

– Det är problematiskt att vi premierar lägsta pris när det bestäms vilka läkemedel som skall subventioneras med skattemedel, säger han.

Forskare vid Folkpensionsanstalten uppskattar att Finland årligen sparar hundratals miljoner euro genom att apoteket väljer den billigare medicinen för sina kunder.

Närbild på gulröda medicinkapslar.
Konsumenter har svårt att ställa krav på tillverkare när de köper mediciner. Närbild på gulröda medicinkapslar. Bild: Mostphotos antibiotika,Antiseptika,mediciner,läkemedelskapslar

När det handlar om till exempel livsmedel finns det en viss insyn i hur de har producerats, men den saknas när det handlar om läkemedel.

– I läkemedelskedjan saknas transparens i hur och var läkemedel tillverkas.Det här gör att man inte kan sätta press på företagen att ta hand om problem längre bort i produktionskedjan.

Joakim Larsson hoppas att också lagstiftare skulle ta tag i frågan.

– Det saknas fortfarande i stort sett reglering, i hela världen, när det gäller utsläpp av läkemedelssubstanser från produktionen, säger han.

Antibiotikapiller.
Världshälsoorgansisationen WHO ser antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. Antibiotikapiller. Bild: Mostphotos sjukvård,mediciner,läkemedel,hälsovård,antibiotika,tabletter,hälsa

Att tro att problem som uppstår i Indien inte sprider sig är fel.

Antibiotikaresistens sprids

Bland annat kan problemet med antibiotikaresistens förvärras även i Finland som en följd läkemedelsrester i naturen.

– Om man släpper ut höga halter av antibiotika i miljön skapar man perfekt grogrund för antibiotikaresistenta bakterier, varnar Joakim Larsson.

Många bakterier har utvecklat motståndskraft mot antibiotika.

Antibiotikaresistens äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotika är nödvändig.

Världshälsoorganisationen WHO ser den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa.

Generikaföreningen: Det behövs klara regler

Företagen som tillverkar generiska läkemedel har en egen förening i Finland, Rinnakkaislääketeollisuus ry.

Enligt VD Heikki Bothas finns klara orsaker till varför en stor del av de aktiva substanserna kommer från låglöneländer.

Indiens popularitet förklaras till exempel med en billig och utbildad personal som kan engelska.

Enligt honom är undersökningen som Larsson gjort viktig, men det går inte att dra för långtgående slutsaster av den.

- En svagare lagstiftning säger ingenting om hur en enskild fabrik fungerar, påpekar Bothas.

Men misstanken om att företag kan få konkurrensfördelar genom svagare miljölagar måste tas på allvar.

Enligt Bothas strävar de företag som finns i Finland att ta sitt miljöansvar. Problemet är det inte finns något enhetligt regelverk för hur företag ska ta hänsyn till miljön.

– Det skulle vara tydligare om miljökonsekvenserna blev en del av den goda tillverkningsseden, anser Bothas.

Den goda tillverkningsseden tryggar läkemedlets medicinska kvaliteter, men säger ingenting om miljöfrågor idag.

– Det skulle kräva en lagändring i Europa, men resultatet skulle bli att inget företag får en konkurrensfördel genom att exempelvis strunta i reningen av avloppsvatten, säger Bothas.

En å har en yta av skum, nära Hyderabad i Indien.
En å har en yta av skum, nära Hyderabad i Indien. Bild: Yle/Patrik Skön Indien

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes