Hoppa till huvudinnehåll

Martin Luther - omstridd reformist och misstolkad livsnjutare

Muotokuva Martti Lutherista.
Muotokuva Martti Lutherista. Martin Luther,De 95 teserna

Martin Luther var en präst, teolog och munk som levde i Sachsen i nuvarande Tyskland på 1500-talet. Han var kritisk till den katolska kyrkans praxis och moraliska förfall, och inledde reformationen med sin protest mot kyrkan. Den gav till slut upphov till en helt ny kyrka.

Martin Luther splittrade den katolska kyrkan och de som följde hans protest bildade protestantiska kyrkor. De som valde att bli medlemmar i Martin Luthers kyrka kallades lutheraner, trots att Luther själv ville att de helt enkelt skulle kallas kristna. Luther ansåg att tron var viktigare än kyrkans ritualer och han ville återupprätta den riktiga kristendomen.

Luthers reform bestod av två grundtankar: den egna tron är det enda som kan frälsa människan, och Bibeln är den kristnas högsta auktoritet. Men trots de här tankarna och den stränga och glädjelösa bild som nutiden har av honom verkar Martin Luther ha varit en rätt munter person, åtminstone stora delar av sitt liv, som förespråkade glädje och syndernas förlåtelse.

Blixten avgör ödet för unge Luther

Martin Luther föddes den 10 november år 1483 i Eisleben. Hans far Hans hade lyckats bli rätt förmögen genom att arrendera ut gruvor och hade höga ambitioner för sin son. Unge Martin Luther fick gå i ansedda skolor och visade sig tidigt vara begåvad, flitig och en god talare. Luther kom från den religiöst sett mest konservativa delen av folket, bondeklassen, och fick sitt namn efter den helige Martin av Tours.

På den tiden fanns det en enda kyrka i Europa, den katolska kyrkan, som hade en otrolig makt. Kyrkan lät bygga katedraler, den grundade universitet och skapade den tidens kultur. Kyrkans män och deras katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället. Kyrkan och religionen genomsyrade människornas liv och samhällets alla funktioner.

Väggmålning, Lojo kyrka
Helvetets gap slukar människor. Medeltida takmålning i finländsk kyrka. Väggmålning, Lojo kyrka Bild: Wikimedia commons/CC/J.Pitkä Sankt Lars kyrka (Lojo)

Sommaren 1505 skulle Martin Luther inleda sina juridikstudier för att bli advokat, vilket hans far önskade högt. Men ödet valde en annan väg när Luther hamnade mitt i ett häftigt åskväder. Han berättade för sin far att han bett till Sankta Anna och svurit på att bli munk om han överlevde stormen. Mot sin fars vilja gav Luther ifrån sig sin egendom och gick i kloster i 22-års ålder.

Munken blir kyrkans främsta kritiker

Varför valde Martin Luther klosterlivet framom en lovande advokatkarriär?

Luthers revolt mot den katolska kyrkan började med ett val som kan tolkas som ett desperat försök att följa den väg som tron beredde. Luther ansåg att Gud förväntade sig att han skulle vara munk, och kom till klostret för att söka fred med Gud på ett mycket angeläget sätt. Han bad, fastade och biktade sig. Han utövade askes och vakade, frös och till och med piskade sig själv. Men hur han än kämpade, kände han att han misslyckades med att vara som Gud ville.

Augustinerklostret i erfurt där Luther levde som munk 1505 -1512
Klostret i Erfurt, där Luther var munk åren 1505 till 1512. Augustinerklostret i erfurt där Luther levde som munk 1505 -1512 Martin Luther,kloster,Erfurt
Lucas Cranach den äldre: Luther som munk
Martin Luther som munk. Lucas Cranach den äldre: Luther som munk Martin Luther,Lucas Cranach den äldre

Martin Luther återvände till att studera och blev professor i teologi vid Wittenberg universitet. Han fördjupade sig i Bibeln och då upptäckte han att Gud inte ställde några krav på honom för att han skulle bli räddad och få komma till himlen efter döden. Han behövde inte prestera, utan enbart hans tro var tillräckligt.

Den här insikten kom att bli inledningen till Martin Luthers reform av kyrkan: människan kan inte bli fri från sina synder och få Guds förlåtelse på något annat sätt än genom sin tro.

Kanske fick den här upptäckten också Martin Luthers tidigare känslor av synd och ånger att ersättas av större frihet och glädje. Martin Luther hade en medeltida människas världsuppfattning: han var givetvis djupt religiös och gudfruktig och såg andemaktens existens i allt. Men samtidigt var han modern för sin tid, både i sina texter och i den kritik han visade mot kyrkans auktoritet.

Långt ifrån att alltid vara så nedstämd och asketisk som man i dag tror, pekar Luthers skrifter på att han ofta var uppsluppen och glad. Han tyckte om musik och spelade själv luta, ett gitarrliknande instrument. Han tyckte om den tyska naturens skönhet och kunde njuta av mat, vin och sin familj. Luther var inte främmande för grova skämt och "glädje" är ett nyckelord i hans skrifter. Han uttryckligen tillät världsliga förnöjelser och uppmuntrade till dem.

Gud vill att vi ska vara glada. Han hatar dysterhet. Om han ville att vi skulle vara ledsna skulle han inte ge oss solen, månen och frukterna på jorden, allt som han ger oss för att göra oss glada. ...

Den ensidiga bilden av Martin Luther som vill att man avstår från nöjen av pliktkänsla och enbart sliter och arbetar är således inte korrekt. I klippet nedan berättar teologie doktor Patrick Hagman, docent vid Åbo Akademi, om varför det är fel att tänka att den protestantiska arbetsetiken kommer från Martin Luther.

Teserna inleder revolutionen

Med sin nya syn på tron blev Martin Luther mycket kritisk till avlatshandeln som den katolska kyrkan idkade sedan senmedeltiden. Avlatshandeln fick en särskild omfattning i början av 1500-talet när Peterskyrkan i Rom byggdes. Människor kunde slippa att straffas för sina synder genom att köpa så kallade avlatsbrev, det vill säga brev som talade om att de slapp straffet. Avlatet skulle hjälpa själarna i skärselden, en fruktansvärd plats där de som begått mildare synder grillades tills de sonat sina gärningar och fick gå vidare till himlen.

Den 33-åriga Luther fattade sin fjäderpenna och plitade ned Martin Luthers disputation på ämnet Avlatsbrevens makt och verkan, det vill säga sina 95 teser, som en invändning mot kyrkans förfarande. Enligt legenden spikade han dem på porten till slottskyrkan i Wittenberg den 31 oktober 1517. Huruvida detta verkligen ägde rum är oklart, Luthers originalteser har aldrig hittats, men teserna satt oberoende många bollar i rullning.

Luther var inte den första som kritiserade avlatshandeln, och hans syfte var inte heller att bli någon frontfigur för rörelsen mot den katolska kyrkan. Han ville snarare förnya kyrkan inifrån - men hans protest fick långtgående följder.

Martti Luther Cranachin maalauksessa
Målad bild av Martin Luther. Martti Luther Cranachin maalauksessa Bild: https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/ Martin Luther
Dörren till slottskyrkan i Wittenberg där Luther offentliggjorde sina 95 teser.
Kyrkporten i Wittenberg där det sägs att Luther spikade upp sina teser. Dörren till slottskyrkan i Wittenberg där Luther offentliggjorde sina 95 teser. Bild: CC/A. Savin Wittenberg,De 95 teserna

Protestledaren Martin Luther

Sina teser hade han skrivit på latin med tanken att föra en diskussion bland lärda män och präster. Men hans elever översatte teserna till tyska och det gjorde att de fort började sprida sig runt Tyskland och Europa, något som kanske kan liknas vid den tidens informationsläcka på sociala medier.

Teserna spred sig ända till Rom, den katolska kyrkans huvudsäte, där reformförslagen inte föll i god jord. Luther kom i försvarsposition men vägrade ta tillbaka sina teser. Han kallade självaste påven för antiktist och hävdade att påven inte skulle ha ensamrätt på att tolka bibliska texter. Påven, som vid Martin Luthers tid hette Leo X, fick nog och år 1520 förklarade han Martin Luther skyldig till kätteri. Luther fick ta emot en bannbulla, där han bannlystes av påven, det vill säga uteslöts ur kyrkan.

Om det finns ett helvete så vilar Rom på det.

Den förargade Martin Luther svarade med att bränna upp bannbullan inför sina anhängare. En oåterkallelig konflikt hade uppstått mellan den katolska kyrkan och Martin Luther.

Samma år kallades Martin Luther till fördraget i Worms där han gavs ännu en möjlighet att återkalla sina skrifter och uttalanden mot påven inför kejsaren. Vid det här laget var Luther populär och makthavarna hade insett att han kunde vara en farlig man. Men Luther konstaterade att Bibeln bevisade att han hade rätt. Hans upproriskhet försatte honom i livsfara: vem som helst hade rätt att ta livet av en bannlyst och nu också fredlös människa.

En ny kyrka föds

Luthers vänner gömde honom i borgen Wartburg i Eisenach, där han fördjupade sig i sitt följande stora projekt: att översätta Guds ord till tyska. Elva veckor tog det för honom att översätta Nya Testamentet. I Finland ägnade sig hans tidigare elev Mikael Agricola åt samma uppgift.

Wartburg
Wartburg ovan om staden Eisenach Wartburg Bild: EPA/FELIPE TRUEBA Martin Luther,Wartburg
Martin Luthers rum på borgen Wartburg där han översatte bibeln till tyska
Martin Luthers enrum på borgen Wartburg. Martin Luthers rum på borgen Wartburg där han översatte bibeln till tyska Martin Luther,Wartburg

Martin Luther bestämde sig för att återvända till Wittenberg där hans reform hade fått en stor skara anhängare. Men motståndet mot den lutherska rörelsen var också stort och Luthers eget agerande fick en hel del kritik. Först uppviglade han bönderna till uppror, sedan uppmanade han furstarna att kväsa det med våld. Syftet var att hålla makthavarna på reformens sida.

De tyska furstarna var med på Luthers noter och gick gärna över till lutherdomen, eftersom det innebar att de fick ta över sina regioners kyrkor med alla tillhörande rikedomar. De nordiska ländernas regenter bröt med Rom och den katolska kyrkan av samma orsak.

Reformationens vindar nådde också klostren. Martin Luther lämnade augustinordern som han hade hört till i klostret år 1524. Enligt legenden smugglade han ut sin blivande fru Katarina von Bora från ett kloster tillsammans med elva andra nunnor och gifte sig med henne år 1525. Övertygad av sina egna erfarenheter gick han sedan in för att avskaffa klosterväsendet.

Martin Luther och frun Katarina von bora
Martin Luther och Katarina von Bora. Martin Luther och frun Katarina von bora Martin Luther

Den tidigare munken och förrymda nunnan ska ha haft ett lyckligt äktenskap och fick sex barn; Hans 1526, Elisabeth 1527, Magdalena 1529, Martin 1531, Paul 1533 och Margarethe år 1534. Av dem dog Elisabeth som ettåring och Magdalena som tolvåring.

När du frestas av depression eller förtvivlan eller någon annan samvetsplåga, då skall du äta, dricka, söka sällskap. Om du kan roa dig med tankar på flickor, så skall du göra det.

Den augsburgiska bekännelsen kom att markera det slutliga uppbrottet med den katolska kyrkan. Kejsaren Karl V hade sammankallat det kejserliga rådet till Augsburg med syftet att återförena lutheranerna med den katolska kyrkan. Luther hade med sin vän Philipp Melanchthon sammanställt bekännelsen som förklarade deras ståndpunkter, men den förkastades av rådet. Reformatorerna vägrade att gå med på några kompromisser och hade också de tyska furstarna på sin sida. Reformationen hade slutligen gett upphov till en ny, kristen kyrka.

Arvet efter Martin Luther

På äldre dagar blev Martin Luther mer tungsint. Han hade förlorat två barn. Munklivets asketism och å andra sidan den senare, befriade livsstilen med mat, dryck och bejakandet av köttsliga lustar hade resulterat i olika hälsoproblem.

Luthers läror hade inte spridit sig i den utsträckning som Martin Luther hade önskat, speciellt inte bland katoliker, muslimer och judar - detta trots den översatta Bibeln, som hade publicerats på tyska i sin helhet år 1543. Hans reformation hade splittrats i flera olika rörelser på grund av meningsskiljaktigheter i hur tron skulle tolkas, bland dem också radikala rörelser.

Speciellt besviken var Luther på judarnas motvilja att konvertera till kristendomen och bekänna Jesus som sin Messias. På den tiden var antisemitismen utbredd i Västeuropa och Luther fann motiveringen till sin egen judefientlighet i Bibeln.

Trots sina krämpor arbetade Martin Luther aktivt till sin död den 18 februari år 1546. Då var han 62 år gammal.

Staty av Martin Luther i Wittenberg
Staty av Martin Luther i Wittenberg Bild: Svenska Yle Martin Luther,reformationen,statyer,Wittenberg,mark och luther

Luther kallade sig själv för "den tyske profeten" och hans Bibelöversättning har format en stor del av det tyska språket. Hans inflytande på kyrkan sträcker sig långt utanför hemlandets gränser. I dag finns det många lutherska kyrkor och samfund runtom i världen, bland annat har lutherdomen erövrat Skandinavien. Hans reform skakade också om den katolska kyrkan kraftigt och fick den att förnya sig på sitt eget sätt.

Hemma ska Luther ha varit en rättvis familjefar och satte på så sätt upp ett mönster om en from patriarkalism som påverkade livet i hemmen. Luther uttryckte den tålmodiga kärlekens princip och jämförde syndaförlåtelsen med förälderns kärleksfulla blöjbyte på ett litet barn. Guds förlåtande kärlek var karaktäristiskt för Luthers sätt att se på tillvaron och på Gud.

När jag skriver eller annars arbetar sjunger min Hans ibland en barnvisa, och om han blir för högljudd ger jag honom en sträng tillsägelse. Då fortsätter han visserligen, men mera dämpat, liksom med respekt och ängslan. Det är så Gud vill ha det: vi skall alltid vara glada, men med respekt.

Martin Luthers citat är tagna ur boken Ordet vid bordet - Martin Luthers bordssamtal (Themis 2015).

Se också:

Läs också

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix