Hoppa till huvudinnehåll

Oktoberkvällen då tårarna rann på Olympiastadion – mardrömsmålet mot Ungern

Det blåvita fotbollslandslagets dystra historia kulminerar i självmålet mot Ungern i den sista kvalmatchen till VM 1998. Förlorarstämpeln har inte suddats ut – och det bittra bakslaget spökar än i dag.

Stämningen på Helsingfors Olympiastadion är upprymd. Finland leder med 1–0 och är på väg att knipa den seger över Ungern man behöver för att avancera till VM-kvalets playoff.

Ungern får en hörna på tilläggstid. Den utåt skruvande bollen nickskarvas mot den bortre stolpen av Emil Lörinz. Då inleds en sekvens där tre finländare har möjlighet att slå bort bollen.

Mika-Matti Paatelainen får en slapp träff på bollen som sakta rullar mot straffpunkten. Péter Lipcsei kommer åt att skjuta men tappar samtidigt balansen på den blöta planen. Bollen träffar Harri Ylönen som glider in framför skottet.

Sami Hyypiä ser bestämd ut och försöker skjuta bort bollen med kraft. Han är omringad av fem ungrare som försöker nå fram. Hyypiä tar skottet med sin vänsterfot och bollen träffar Ylönen som ligger på marken bredvid Lipcsei.

Nu ser det oroväckande ut.

Bollen är på väg mot Finlands mål.

Alltid då jag går förbi ett flipperspel blir jag påmind om matchen mot Ungern.

Till all lycka står Sami Mahlio fortfarande vid Finlands vänstra målstolpe. Han räddar bollen från mållinjen – men bollträffen är sned.

Mahlios skott träffar målvakten Teuvo ”Tepi” Moilanens vänstra ben och rullar in i mål.

Paniken i Finlands försvar byts ut mot känslomässig förlamning.

Publikens eufori ebbar ut på en sekund.

Tomheten efter matchen

Oktobervädret i Helsingfors är dystert. Det har regnat i en vecka och det öser ner genom hela matchen.

Den genomdränkta publiken är mestadels apatisk efter domaren Bernd Heynemanns slutvissling två minuter efter självmålet. Vissa reagerar starkare.

Olympiastadions toaletter slås och sparkas sönder. Någon skriker och slänger sig i frustration mot ett stängsel utanför stadion. Han gör det om och om igen.

De flesta tar sig ändå hem i tystnad.

Total tystnad.

Regnet fortsätter ösa ner men de blöta kläderna känns irrelevanta. Känslan av tomhet släpper inte.

Vuxna män gråter i spårvagnen.

Inte heller Finlands assisterande tränare Jukka Ikäläinen kan hålla tårarna tillbaka.

– Jag såg på en äldre gentleman bredvid mig som såg ut att föråldras med tio år efter målet. Då började jag gråta.

Den äldre gentlemannen bredvid Jukka Ikäläinen var Finlands chefstränare Richard Möller Nielsen.

Ikäläinen har inte spelat flipper efter den ödesdigra Ungernmatchen.

– Alltid då jag går förbi ett flipperspel blir jag påmind om matchen mot Ungern. Bollen studsade på samma sätt.

Finlands tursamma VM-kvalgrupp

Finlands fotbollslandslag har aldrig kommit så nära ett VM- eller EM-slutspel som i oktober 1997.

Inför lottningen av kvalgrupperna till VM i Frankrike 1998 låg Finland på 73:e plats i Fifas världsranking. Finland hade maximal tur i lottningen där Norge, Schweiz, Ungern och Azerbajdzjan landade i samma grupp.

Inför kvalet hade Bollförbundet gjort en stor satsning i att värva Richard Möller Nielsen till chefstränare. Bara fyra år tidigare hade han lett Danmark till EM-guld.

Även om Jari Litmanen var på toppen av sin karriär spelade Finland inget finlir under Möller Nielsen. I början av VM-kvalet var också resultaten bedrövliga.

Finland inledde kvalet med en 0–1-förlust mot Ungern i Budapest och fem dagar senare var Schweiz bättre med 3–2 i Helsingfors. Kvalets första seger kom i april 1997 då Finland bortaslog Azerbajdzjan med 2–1.

På valborgsmässoafton skrällde Finland genom att klara av 1–1 mot Norge i Oslo. Poängen fortsatte rassla in i juni då Finland slog Azerbajdzjan med 3–0 på hemmaplan.

Tanken om att det kan skita sig finns inbyggt i en finländsk fotbollsspelare.

Hoppet om att något spännande var på gång började vakna till liv – bara för att nästan dö ut i augusti då Norge säkrade gruppsegern efter en 4–0-uppvisning på Olympiastadion.

Finlands läge i gruppen förbättrades ändå av oväntade poängtapp för Schweiz och Ungern.

VM-drömmen väcktes på allvar efter Finlands oväntade 2–1-bortaseger över Schweiz. Inför den sista matchen hade Finland allt i sina egna händer.

"Det regnade och det var kallt. Det gjorde att det först var en förväntansfull stämning med folk som huttrade lite under första halvlek. Folk stod med sina regnrockar på och visste inte riktigt vad de skulle tänka."
– Jens Berg

Enligt Jens Berg som refererade matchen på svenska i tv präglades förväntningarna inför Ungernmatchen av Finlands fotbollshistoria.

– Det fanns en känsla av att det här kanske ändå inte går vägen. Samtidigt är det klart att många hoppades och tänkte att det här var Finlands dag.

– Jag tror att spelarna också hade en sådan liten känsla i sig, även om vissa har uttalat sig på annat sätt efteråt – att tanken om att det kan skita sig finns inbyggt i en finländsk fotbollsspelare.

Från spänd förväntan via eufori till misär

Klockan närmar sig 19.00 och spelarna äntrar den blöta men välskötta gräsmattan på Helsingfors Olympiastadion.

Finland, som behöver tre poäng, möter Ungern med ett relativt ungt landslag. Wolverhampton-anfallaren Paatelainen är Finlands enda spelare som är över 30 år.

I FC Köpenhamn-målvakten Antti Niemis frånvaro vaktas buren av Preston North Ends Teuvo Moilanen. Han har mer erfarenhet av spel utomlands än reservkeepern Jussi Jääskeläinen som bara några månader tidigare flyttat från VPS till Bolton.

FC Hakas Harri Ylönen är Finlands libero. Den övriga backbesättningen består av Norgeproffset Marko Tuomela, storlöftet Sami Hyypiä, hans lagkompis i Willem II Jukka Koskinen, och Möller Nielsens nya fynd, den rödhårige Juha Reini från VPS.

Under Möller Nielsens tid har Finlands mittfältsspel varit nästan obefintligt. MYPA:s Sami Mahlio och Motherwells Simo Valakari spelar i defensiva roller bakom lagets stjärnspelare Litmanen.

FC Twentes 23-årige Antti Sumiala är Finlands främsta målskytt i kvalet och spelar i anfallet tillsammans med rutinerade Paatelainen.

Jari Litmanen vet inte ännu hur klockren och olycksbådande hans kommentar i tv-intervjun inför matchen är...

"Vi har väldigt goda sekvenser i varje match. Men sedan har vi också mörka ögonblick – och de mörka ögonblicken måste vi naturligtvis bli av med."
– Jari Litmanen

Finland spelar en balanserad och taktiskt sett lyckad match mot Ungern. Matchtempot är högt men under första halvleken skapar Finland väldigt få målchanser.

Litmanen, som är i startelvan trots en ihärdig förkylning, gör en ovanligt dålig match och Finlands anfallsspel lider av den krassliga maestrons sega insats.

Ungern är nära att ta ledningen i den 19:e minuten då en studsande boll i Finlands försvar orsakar skrämselhicka för hemmapubliken som består av mer än 31 000 åskådare.

Den förväntansfulla stämningen i publiken förvandlas till eufori en bit in på andra halvleken.

Det blev en chockupplevelse. Det var som en sorts naturkatastrof. Vissa kunde inte tro att det var sant. Andra var helt lamslagna.

Finland har sjabblat bort sina fasta situationer i början av matchen. När laget får en hörna i den 63:e minuten tar vänsterfotade Valakari än en gång hand om inlägget. Den här gången får han en perfekt träff på bollen.

Den inövade varianten lyckas perfekt. Sumiala rör sig till den bortre stolpen dit Marko Tuomela nickskarvar Valakaris boll.

Sumiala nickar sin femte kvalfullträff upp i måltaket och firar passionerat. En stund senare går han omkull och omfamnas av Paatelainen och Litmanen.

Under en knapp halvtimmes tid är Antti Sumiala på väg att bli nationalhjälte.

"Folk stod och kramade varandra och hoppade i regnet. Det var en karnevalstämning som var lite märklig med tanke på att det var oktober. Den höll i sig ända fram till den olycksaliga hörnan. "
– Jens Berg

Finland spelar rätt så bra under återstoden av matchen. Ungern lyckas inte pressa tillbaka det blåvita försvaret och läget verkar vara under kontroll.

Rutinerade Kari Rissanen från FinnPa byts in istället för Jukka Koskinen i den 81:a minuten. Möller Nielsen gör ännu ett taktiskt byte i den 89:e minuten då han tar ut målskytten Sumiala. 22-årige Jonatan Johansson springer in på planen – och bevittnar den horribla avslutningen på matchen från nära håll.

Efter bytet har Ungern bollen på Finlands planhalva. Litmanen orsakar en frispark som i sin tur leder till en ungersk hörna. Klockan är 20.48 och stopptiden har precis börjat.

Referenten Berg förmedlar stämningen från sitt lilla bås högt ovanför Olympiastadions huvudläktare.

Folk biter på sina naglar. De är nere i knogarna nu, så söndertuggade är de finländska fotbollsfingrarna just nu.

Det kanske blir den sista specialsituationen i matchen. Bråttom, bråttom har ungrarna nu. Och där kommer hörnan. En utåt skruvad hörna… OCH PAATELAINEN FÅR INTE UNDAN BOLLEN! OCH DET ÄR KALABALIK! OCH BOLLEN ÄR I MÅL! NEJ, NEJ, NEJ, NEJ! BOLLEN ÄR I MÅL!

DETTA OLYCKLIGA FOLK! DETTA ERBARMLIGA FOTBOLLSFINLAND!

Milda skapare. Ungrarna gjorde det.

"Det blev en chockupplevelse. Det var som en sorts naturkatastrof. Vissa kunde inte tro att det var sant. Andra var helt lamslagna. Efter någonting riktigt obehagligt som hänt reagerar folk på olika sätt. Det var en emotionell bergochdalbana."
– Jens Berg

Här kan du se mardrömsmålet med Antero Mertarantas finska referat.

Med seger över Ungern hade Finland visserligen endast gått till VM-kvalets playoff. Efter det sena kvitteringsmålet i Helsingfors var det istället Ungern som avancerade till kvalets sista skede där Jugoslavien körde över ungrarna med sammanlagt 12–1.

Under den regniga mardrömskvällen på Olympiastadion låg Ungerns playofföde i en oviss framtid och gav därför ingen tröst i stunden.

Förlorarstämpeln har inte suddats ut

Chocken efter självmålet i Ungernmatchen har påverkat mentaliteten i Fotbollsfinland i 20 år. Det anser även Yle Sportens tidigare medarbetare Jens Berg.

– Trots att det finns en ny generation nu så är det en inbyggd känsla av att ”tänk om det skiter sig”. Den finns hemskt starkt kvar när jag tittar på fotboll. Jag hade känslan i det förra kvalet när Finland spelade på bortaplan mot Island – 20 år efteråt – att ”shit, islänningarna tofflar nog in en boll".

– När målet kommer så känns det som att ”okej, det här hade jag redan tänkt”. Och jag är väl inte den enda som tänker så, utan också en stor del av landslaget – trots att de var knattar när Finland mötte Ungern.

Hoppa över Twitterpostning

Berg jämför fotbollslandslaget med Finlands ishockeylandslag, som på 1980- och 90-talen förlorade mot Sverige efter sena mål av Anders ”Masken” Carlsson och Mats Sundin. Han anser att förlorarstämpeln som Lejonen blivit av med sedan dess fortfarande finns kvar i fotbollslandslaget.

– Efter Finlands VM-guld i hockey 1995 smög det sig in ett annat självförtroende. Det blev en känsla av att vi fixar det, menar Berg.

Han tror det krävs en slutspelsplats för att den sargade fotbollsnationen äntligen ska kunna gå vidare.

– Först då kunde vi dra streck över oktober 1997 och Finland-Ungern.

Den regniga oktoberkvällen och flippermålet mot Ungern kommer in på placering 16 i Yle Sportens ranking över Finlands hundra största idrottsögonblick. Se hela listan här!

Läs mera:

Ranking: Finlands 100 största idrottsögonblick genom tiderna

För att hedra 100-åriga Finland rankar Yle Sporten nationens hundra största idrottsögonblick. Nedräkningen pågår fram till självständighetsdagen då den slutliga vinnaren koras.

Källor: Raymond: Murha!, Yle Urheilu: Unkari-tappion oma maali sai maajoukkuevalmentajan itkemään – "Muistutin aavetta"