Hoppa till huvudinnehåll

David Söderberg: Många ger upp när det inte finns pengar

David Söderberg.
David Söderberg beskriver idrottarvardagen som utmanande. David Söderberg. Bild: Yle/Antti Koivukangas David Söderberg,släggkastning,släggkastare,friidrott

Släggkastaren David Söderberg erkänner att vissa år varit mer utmanande än andra när det kommer till att få idrottarvardagen att gå runt ekonomiskt. Många väljer också att ge upp när det inte finns pengar, säger han till Yle Sporten.

David Söderberg är idag 38 år gammal och har hållit på med friidrott på elitnivå under så gott som hela 2000-talet.

Satsningen på idrotten har också betytt att det varit via idrotten som levebrödet kommit.

Eller inte kommit.

– Nog har det varit utmanande under vissa år. Går det bra på jobbet har du det bättre ställt och går det sämre är det andra vägen. Nog har det funnits många år när man varje månad haft ett läge där man fått fundera hur man skall skrapa ihop pengar till hyra, mat och telefonräkning, minns Söderberg.

Söderbergs uttalande stämmer väl överens med resultaten från Yle Urheilus artikel på ämnet i september. Totalt 65 procent av de tillfrågade 17 elitidrottarna i en enkät beskrev tillvaron som "ganska svår".

En av sex som får 20 000

Sen år 2014 har Söderberg hört till den kategori friidrottare som åtnjuter statligt stöd för sitt idrottande.

Under 2017 har den summan legat på 20 000 euro för sextetten David Söderberg, Kristiina Mäkelä, Marjaana Heikkinen, Amanda Kotaja, Henry Manni och Leo-Pekka Tähti.

– Det har varit indelat i tre nivåer och de senaste åren har jag hört till den högsta kategorin. Jag vet inte egentligen, men oftast brukar man inte halka ner eller hamna utanför efter ett dåligt år, det skulle vara både oprofessionellt och kortsiktigt, men man vet aldrig, konstaterar Söderberg.

– Det är alltid spännande när pappren skall lämnas in vid ett visst datum och sen kommer besluten vid ett annat, ofta 3-4 månader efteråt. Du är utan lön i några månader varje år.

David Söderberg, VM 2015.
Söderberg satsar på EM 2018. David Söderberg, VM 2015. Bild: Tapio Nevalainen / SUL arkiv David Söderberg,släggkastning,friidrott

Inför EM-året 2018 hoppas Söderberg naturligtvis att stödet skall bibehållas på den nyligen uppnådda högsta nivån, men det är inte något han kan räkna med.

– Nej, det kan jag inte göra. Man måste ha en liten buffert ifall det blir mindre. Säsongen kommer inte att falla på det.

Sponsorer, studier och föräldrarnas stöd

För tillfället arbetat Söderberg också vid sidan av idrottandet på deltid vid Vörå Idrottsgymnasium.

På det lokala planet har han också under en längre tid haft flera samarbetspartners som via skräddarsydda avtal hjälpt honom.

– Oftast har jag närmat mig sponsorerna med färdiga paket, det vill de oftast ha också. Det kan handla om allt från att delta i mässor till att dra en rekreationsdag för personalen. Jag har föreläst på kundevenemang om kost eller träningsupplägg och saker som ligger mig nära hjärtat.

Söderberg beskriver sponsorernas andel i hans idrottarsatsning som betydande. Utan deras hjälp hade satsningen inte helt enkelt varit möjlig.

David Söderberg, Vörå.
Söderberg jobbar deltid på Vörå Idrottsgymnasium. David Söderberg, Vörå. Bild: Yle/Antti Koivukangas David Söderberg,släggkastning,friidrott

Föräldrarna har också stöttat och hjälpt honom de gånger det kärvat ordentligt och under yngre år var Söderberg också inskriven som studerande i Vasa, totalt under nästan åtta år.

– En orsak var att man genom att just och just nå upp till den mängd studiepoäng man måste ha kunde lyfta studiestöd. Det kom en del kravbrev genom åren att det fattades några poäng här och där och då fick man hitta på något. Jag tror det är ett ganska vardagligt problem bland studerande idrottare, man kämpar med poängen.

Idrottarfonder och träningsfonder

Studiestödet är en direkt form av stöd medan det för idrottare i Finland finns ett fondsystem ditt sponsormedlen och prispengarna styrs.

Söderberg tycker att det finska systemet fungerar bra.

– Mot kvitton eller mot skattekort lyfter man sen pengar ur fonden. Hälften av det du tjänar in på ett år kan du också fondera till en idrottarfond som du får tillgång till efter idrottarkarriären. Jag tycker systemet i Finland är jättebra. Pensionen samlas däremot inte in och det har varit på tapeten i flera år. Det är något som jag vet att idrottarnas fackorganisation försökt jobba hårt för.

Söderberg är 38 år gammal och på slutrakan av sin idrottarkarriär.

Han har genom hårt jobb lyckats hålla sig ekonomiskt flytande och samtidigt hållit en hög nivå i sin verksamhet.

När karriären väl tar slut kommer Söderberg att kunna lyfta av de medel han fonderat genom åren, men det är ingenting han kan bygga sin tillvaro på.

– Nej, men lite har jag lyckats spara varje år för att skapa en buffert tills när jag väl slutar, så att man inte faller helt på tomt. Jag kan nog inte leva hela livet på de pengarna, men lite insamling varje år kombinerat med smarta beslut har det handlat det om. Vissa gånger hade det varit häftigt att förstöra lite pengar också, men man måste kunna tänka långsiktigt.

David Söderberg, Paavo Nurmi Games 2016.
Sen 2014 har Söderberg åtnjutit statligt stöd för sin idrott. David Söderberg, Paavo Nurmi Games 2016. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press David Söderberg,släggkastning,friidrott

Att satsa kräver resurser

Tillvaron som idrottare kostar pengar. Mycket pengar. Enligt Söderberg ligger prislappen för att idrotta på en vanlig utgiftsnivå multiplicerat med två.

Skall man dessutom syssla med lite mer ambitiös lägerverksamhet springer tusenlapparna snabbt iväg.

– Skall vi vara med och tävla på allvar vid VM och OS och försöka nå ända fram, så måste man satsa. Vi ligger nog ännu i startgroparna i Finland jämfört med mina kollegors budgetar. En internationell konkurrent kan ha en större budget än hela Team Finland. Då är utgångsläget utmanande om man vill klara sig.

Söderberg förstår också att det inte alltid är hållbart i balansgången mellan satsningar på arbetsliv, studier och idrott.

– Det beror naturligtvis på för varje individ men många ger ju upp också när det inte finns pengar, avslutar han.

Lästips!

En artikel av Yle Urheilu från 2016 avslöjade att betydligt fler än hälften av Finlands elitidrottare lever under gränsen för fattigdom i Finland, med månadsinkomsten som indikator.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport