Hoppa till huvudinnehåll

Joni Stenström i Förbundspennan: Skyttet – en gren under omvälvning

Joni Stenström skjuter med miniatyrgevär, Åbo våren 2017.
Joni Stenström (arkivbild). Joni Stenström skjuter med miniatyrgevär, Åbo våren 2017. Bild: Yle/Janne Isaksson skytte,joni stenström

Det är drygt ett år sedan OS i Rio och knappa tre år till OS i Tokyo. Det betyder som oftast att det sker en hel del ändringar, inom skyttesporten är de nu dessutom stora. Gamla grenar faller bort och nya kommer till. Det här för att göra tävlingarna mera jämlika och publikvänliga.

De flesta följer med tävlingsskytte en gång vart fjärde år, just vid OS. Den finländska idrottspubliken är van att få se finländska framgångar.

Det som många inte vet, är att efter så gott som varje OS, sker det en hel del omändringar inom skyttesporten. Därför sitter tittaren framför tv-rutan vid OS och funderar ”men såhär sköt de ju inte för fyra år sedan”, då ordningen i tre-ställningstävlingarna på gevär har ändrats eller finalerna i alla grenar har ändrats.

Inför kommande OS har flera grenar slopats, vilket är första gången sedan rörligt mål föll bort från OS-programmet efter OS i Aten. Samtidigt har man tagit in helt nya tävlingsformat och det är något mycket speciellt.

Jämlikare sport

Tidigare bestod skytte av 15 grenar i OS; nio grenar för herrar och sex för damer. I Tokyo kommer man att ha sex grenar både för herrar och damer, samt därtill tre mixed-tävlingar. Antalet grenar är alltså detsamma; 15.

De grenar, som slopats, är herrarnas liggande miniatyrgevär, herrarnas fripistol på 50 meter och herrarnas dubbeltrap. Liggande miniatyrgevär är en av de grenar som har absolut flest utövare och har även varit den gren som både ung och gammal kunnat göra riktiga toppresultat i.

Nu kommer man istället att ta in så kallade par-tävlingar, där paren är mixed-par. Man kommer att tävla i par på luftgevär, luftpistol och trap. Frågan är varför det inte införs par-tävlingarna på skyttesportens fjärde OS-gren, skeet.

Varför just på det här viset

Skytteintresserade har funderat på varför det internationella sportskytteförbundet gör såhär eftersom ändringarna inte tagits emot väl av idrottarna.

Varför inte bara införa en damklass i de grenar som togs bort? Orsaken är att antalet grenar då skulle vara 18 till antalet, vilket inte går eftersom skyttesporten inte får växa i dagsläget.

De grenar, som intresserar bänkidrottarna minst, har fallit bort. Par-tävlingarna har en längre tid körts fram inom skytte och det ser ut som att de är här för att stanna. Inget illa med det, de inför helt nya och intressanta vinklar inom skytte.

Du har tidigare stått där på linjen ensam med dina medtävlare i varje tävling, och nu kommer du att stå där bredvid en lagkamrat mot dina medtävlare och ni skall tillsammans skjuta bättre än de andra.

Kvalsystemet också oklart

I skrivande stund vet vi inte heller hur kvalet till Tokyo kommer att fungera. Sportskytte har haft en invecklad kvalprocess till OS tidigare.

Tidigare har det delats ut en viss mängd platser per gren i värdetävlingar och världscuper under en period på två år till ett halvt år före OS. Troligtvis kommer det att bli ändring också här.

Spännande tider

Hur som helst så lever vi i spännande tider inom skyttevärlden just nu. Vi får se vad framtiden för med sig. Klart är att OS-skyttet för med sig helt nya dimensioner i och med dessa förändringar.

Förhoppningsvis får det även publikens intresse för skytte att växa, annars står vi igen framför stora förändringar efter 2020.

Joni Stenström
Idrottare
Svenska Finlands Sportskytteförbund SFS r.f.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport