Hoppa till huvudinnehåll

Läkare missar orsaker till diabetes - de som har sekundär diabetes blir sämre skötta, visar ny undersökning

Blodprov tas ur finger.
Vi har kunnat mäta blodsocker i 100 år. Blodprov tas ur finger. Bild: Andrey Popov blodprov,blodsocker,diabetes

Missar läkarna bakomliggande orsaker till vissa typer av diabetes? Det hävdar brittiska forskare i en ny rapport. Enligt den har läkarna missat orsaker till varför en del patienter insjuknar. Läkarna har inte känt till deras tidigare problem med bukspottkörteln, som är central i just diabetes.

Diabetes är ett högintensivt forskningsområde, eftersom det är fråga om den snabbast växande folksjukdomen i världen, så även i Finland. En halv miljon finländare - var tionde finländare - beräknas lida av diabetes. Diagnosticering, vård och mediciner kostar miljoner euro årligen. Därför görs mycket för att förebygga sjukdomen.

Vi bad två experter på diabetes av läsa och kommentera de brittiska uppgifterna om patienter med sekundär diabetes, alltså diabetes i andra hand, efter skador i bukspottkörteln. Forskarna missade alltså orsakerna till varför den här gruppen fick diabetes.

Sekundär diabetes en undanskymd grupp

Diabetesläkare Robert Bergholm möter patienter dagligen medan diabetesforskare Leif Groop har forskat kring diabetes hela sitt yrkesverksamma liv.

Brittiska forskare lyfter således fram sekundär diabetes som kan uppstå efter en operation, cancer eller gallsten till exempel. Men också efter en inflammation i bukspottkörteln.

- Den kan skadas på så sätt att den inte mera utsöndrar lika mycket insulin som vanligt och det kan leda till diabetes, säger diabetesläkare Robert Bergholm.

Behövs en ny kategori diabetes?

I hälsovården mäts blodsocker och man utför så kallad sockerbelastning för att se hur patienten reagerar - och för att diagnosticera diabetes.

De brittiska forskarna vill att så kallad sekundär diabetes - efter inflammation eller operation i bukspottkörteln - ska omnämnas i en egen kategori.

- Sekundär diabetes är ingen nyhet i sig, säger de forskare Yle Nyheter har talat med, forskare Leif Groop och diabetesläkare Robert Bergholm.

Båda ser ändå intressanta öppningar i försöken att försöka upptäcka diabetes tidigare och syna orsakerna till att den bryter ut.

robert bergholm
Diabetesläkare Robert Bergholm. robert bergholm Bild: Yle/Parad Media efter nio

- Vi måste bli mer observanta på vilken typ av diabetes folk får, kommenterar Bergholm.

Han hänvisar till den brittiska rapporten, som synat två miljoner personer. 30 000 av dem i materialet hade fått diabetes, 85 procent av dem fick diagnosen typ-2 diabetes, knappa två procent fick typ-1 diabetes och sedan 2,7 procent sekundär diabetes.

Läkarna missade nästan alla fall av sekundär diabetes― diabetesläkare Robert Bergholm om den brittiska rapporten

- Det speciella här var att läkarna hade missat nästan alla sekundär diabetesfall och satt dem i kategori typ-2 diabetes. Man hade alltså missat att det var fråga om en skada av bukspottkörteln.

Det här har betydelse för man sköter diabetestyper på olika sätt.

Typ-2 diabetes kommer i vuxen ålder och beror på att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin i förhållande till det som behövs. Övervikt och för lite motion framkallar sjukdomen.

- Man kan sköta sjukdomen i sakta mak - med tabletter först och sedan med insulin.

- Men om man har sekundär diabetes och bukspottkörteln har skadats, så behöver man oftast insulin i första skedet, fortsätter Bergholm.

Enligt honom visar den brittiska undersökningen att de som hade sekundär diabetes blev sämre skötta. Deras blodsockernivåer var sämre. Det kan leda till att ögonen tar skada.

- Därför är det viktigt att hitta diagnosen i tid.

Leif Groop forskar i diabetes.
Leif Groop har forskat i diabetes i hela sitt yrkesverksamma liv. Leif Groop forskar i diabetes. Bild: Christian Andersson diabetes,forskning,leif groop

Leif Groop: Inga nya rön utan en gammal, känd historia

Diabetesforskaren Leif Groop betonar för sin del att de brittiska forskarna inte kommer med några nya rön.

- De lyfter fram en gammal, känd historia, säger han, per telefon från Sverige, där han innehar en forskarprofessur. Däremot har man diskuterat mycket vad man ska kalla de här fallen av diabetes.

- Under alla år har vi kallat dem för sekundär diabetes i och med att de får diabetes efter en inflammation i bukspottkörteln.

Är sekundär diabetes vanligare än vad tidigare angetts?― frågar diabetesforskare Leif Groop

Det nya är enligt Groop att man hävdar att sekundär diabetes är vanligare än man tidigare angett.

- Om vi ser till vårt forskningsmaterial i Skåne som bygger på 15 000 patienter, alla nydebuterande, så har vi bättre koll än vad de har i sitt stora forskningsmaterial, hävdar Groop.

Person mäter blodsockret från fingertoppen
Tidig diagnos har stor betydelse vid diabetes. Person mäter blodsockret från fingertoppen Bild: Kozzi.com diabetes,sjukdomar (diagnoser),blodsocker

- Vår siffra för sekundär diabetes är 1,2 procent, säger Groop.

Han är däremot intresserad av inflammationen i bukspottkörteln.

Det har länge förts diskussion kring en sjukdom i bukspottkörteln, pankreatit, den del som producerar matsmältningsenzymer - och huruvida den kan öka risken för typ-1 diabetes.

- Det börjar finnas uppgifter om att så är fallet, alltså att man får typ-1 diabetes tidigare.

Fingret pekar på läkarna själva― diabetesläkare Robert Bergholm

Diabetsläkare Robert Bergholm säger för sin del att fingret nu pekar tillbaka på läkarna själva.

- Vi borde komma ihåg att fråga om patienten haft problem med bukspottkörteln. Då kan det vara fråga om just sekundär diabetes. Frågan är viktig för att hitta rätt diagnos - i tid.

- Jag har inte själv alltid kommit ihåg att fråga om den här saken av mina patienter. I framtiden kommer jag alltid att göra det, betonar Bergholm.

Vilken kategori diabetes skulle bli typ-3?― frågar diabetesläkare Robert Bergholm

På frågan om vi behöver fler kategorier för diabetes förutom då typ-1 och typ-2 svarar Bergholm så här:

- En utmärkt fråga - fast det är mer komplicerat än så. Enkla kategorier såsom 1 och 2 är bra. I ettan måste man få insulin annars dör man. I tvåan är blodsockret för högt, man behöver inte nödvändigtvis insulin.

Sedan talar man om graviditetsdiabetes och det ökar risken för typ-1 eller typ-2 senare i livet. En annan kategori är MODY-diabets, en genetisk specialdiabetes. LADA-diabetes innebär typ-1 diabetes i vuxenålder.

- Så begreppet diabetes är mycket mer komplicerat än vad man tror. Typ-1 och typ-2 är de stora kategorierna. Det finns ändå ett stort spektrum av diabetes.

Behöver vi då en typ-3-kategori som britterna föreslår?

- Det finns ingenting som tyder på att vi behöver en trea. Ibland stöter man på tanken om att sekundär diabetes kunde vara en trea. Jag har också stött på tanken att typ-3 kunde vara Alzheimer.

- Då resonerar man så att minnessjukdomen skulle förorsakas av brist på insulinkänslighet i hjärnan.

Bergholm anser ändå att det är viktigt att hålla diabetesbegreppet enkelt. Det ska vara redigt och klart för alla parter.

Han poängterar ännu betydelsen av rätt diagnos med att kommentera den brittiska undersökningen.

- De hittade 250 personer med sekundär diabetes. Bara några av dem hade fått rätt diagnos.

Man måste validera nya forskningsrön― diabetesforskare Leif Groop

Trots att nya rön inom olika forskningsområden ständigt diskuteras i medierna är det viktigaste att validera dem vetenskapligt.

- Rönen måste gå att reproducera och det tar tid.

Groops egen forskning kring typ-2 diabetes går ut på att bryta ner typen i fem undergrupper enligt behandling, sjukdomsförlopp och komplikationer.

- Vi vill mäta lite mer än bara blodsocker när patienten insjuknar, förklarar han. Blodsocker har vi mätt i hundra år.

Utöver blodsockret finns sex andra variabler. Tanken är att skapa ett stödinstrument, en webbportal eller en app för diabetesklienterna.

- Vi hoppas kunna börja testa det här redan 2018, berättar Leif Groop.

Viktigaste informationen sållas fram av andra

Eftersom diabetes är en dyr sjukdom för samhället är det viktigt att hänga med alla nyaste rönen.

- Inom specialsjukvården kan specialisterna följa med det nyaste på området. Det publiceras flera tusen artiklar dagligen. En stor del av läkartidskrifterna presenterar sammanfattningar på de viktigaste nya rönen. Informationsflödet utgör en stor utmaning.

- Våra gurur här vid universitetssjukhuset brinner för det här. Våra specialister träffas flera gånger i veckan för att ventilera nya rön. För oss alla är det viktigt att patienterna ska må bra.

Bergholm lyfter också fram mediernas betydelse här.

- Allmänhetens intresse för diabetes är stort. Därför är det viktigt att presentera nya infallsvinklar på till exempel diabetes på ett lättfattligt sätt. Det vinner vi alla på.

Heta områden just nu: Vaccinering mot virus och tarmens betydelse― diabetesläkare Robert Bergholm

Vi har mycket av typ-1 diabetes i Finland och forskningen är på topp. Den forskningen följer Bergholm noga med.

Han säger att lovande försök görs med vaccineringar mot en viss typs virus och de minskar på typ-1 diabetes.

- Virus finns med som en spelare här, det är spännande.

Ett annat fascinerande forskningsområde gäller tarmen och symbiosen med olika bakterier som förekommer där.

- De har en oerhört stor betydelse för hur vi mår. Mikroberna i tarmen bryter ner maten men producerar också vitaminer och ämnen vi inte känner till.

- Mikrober och bakterier i tarmen påverkar våra sinnesstämningar. Man har hittat samband med depression och diabetes här.

Det gäller att stå i god samverkan med bobborna i magen, uttrycker sig Bergholm. Här kommer kostens betydelse in.

- Om vi äter på rätt sätt så mår mikroberna i tarmen bra.

Vi tvingas ibland döda dem med antibiotika - bland annat för att rädda liv.

- Det gäller ändå att sköta om bakterierna som är våra goda vänner.

Också när det gäller en annan folksjukdom, fetma, är tarmens betydelse central. Tarmfloran ser annorlunda ut hos magra och överviktiga personer.

- Om man tar tarminnehåll från en fet mus och ger åt en mager mus så påverkar det deras utveckling. Fascinerande, fastslår han. Det finns också så mycket vi inte ännu vet om i magen och tarmen.

Finland i dyster diabetestopp

Diabetesforskaren Leif Groop ser ett klart samband mellan intresset för diabetes och förekomsten av den.

- Det är ju fråga om den sjukdom som ökar snabbast i världen. De flesta har personer som insjuknat i diabetes i sin nära omgivning, förklarar Groop.

Finland innehar det dystra världsrekordet på nya typ-1 diabetesfall i världen. Vi har också många typ-2 fall av diabetes i vårt land. Gener och övervikt spelar in här.

Vi kan göra mycket för att förhindra att typ-2 diabetes bryter ut.

- Bryter diabetes ut kan vi påverka hur sjukdomen framskrider - via sundare levnadsvanor.

Via Närpes till toppforskare

För att se lite bakåt, i backspegeln, om hur långt vi kommit i diabetesforskningen i dag ställer vi några bonusfrågor till diabetesforskare Leif Groop.

Varför har du velat göra din livsgärning inom just diabetesforskning?

- När jag på 1970-talet började jobba som läkare i Närpes, så hade vi en konsult som lite cyniskt skrev om hur dålig vår diabetesvård var.

- Jag blev ju förbannad, säger Groop vidare. Jag kan ju inte ta ansvar för hur dålig diabetesvården var i Närpes efter att ha varit där i två månader. Den var dålig i Finland och i hela världen.

Han berättar om stipendiet på 400 finska mark av finska kommunalläkarföreningen för att åka till Sverige.

Ung kille får sitt blodsocker mätt av kvinnlig hälsovårdare.
Diabetes är en av våra folksjukdomar som ökar snabbast just nu. Ung kille får sitt blodsocker mätt av kvinnlig hälsovårdare. Bild: Andrey Popov diabetes,blodsocker,barn (åldersgrupper),hälsa

- Jag åkte till Dalby i Skåne. Det nya där var att man började inse att den gamla auktoritativa diabetesvården, där läkarna och sköterskorna sade hur man skulle göra, den synen hade levt sin tid.

Han säger att man förespråkade att patienterna själva skulle ta över ansvaret för vården.

- Vi lånade ut de första blodsockermätarna, minns han. Efter det rullade det på.

Leif Groop skrev sin avhandling under ledning av arkiater Risto Pelkonen 1982.

- På den vägen är jag. I avhandlingen visade vi första gången på undergruppen LADA, eller latent autoimmun diabetes. En typ-1 diabetes som debuterar sent, förklarar han.

I samma spår har han sedan fortsatt.

Du tog med andra ord ansvar för att kvaliteten på diabetesvården steg markant sedan slutet av 1970-talet?

- O ja, skrattar han per telefon från Skåne. Jag minns när jag för första gången presenterade att patienterna själva skulle börja ta ansvar för sin vård så höjde många på ögonbrynen.

De upplevde att det var oetiskt att patienterna skulle ta ansvar för sin sjukdom. Det här har ju ändrats helt sedan dess.

Diabetessköterskorna har varit nyckeln till framgången― diabetesforskare Leif Groop

I dag är det en självklarhet att diabetespatienterna själva bär ansvar för sin vård?

- Jo, det är ju det enda möjliga. Vi kan bara fungera som stöd och lära ut så mycket som möjligt.

- Diabetessköterskorna har varit nyckeln till framgången här.

En insulinpump har underlättat Marias vardag.
Diabetespatienterna får skräddarsydd vård. En insulinpump har underlättat Marias vardag. Bild: Yle/Johanna Ventus diabetes

Vilken är kommande generationers stora utmaning när det gäller diabetes?

- Den främsta utmaningen ligger nog i att sjukdomen ökar så snabbt. Det innebär en enorm utmaning för hälso- och sjukvården.

- Å andra sidan tror vi på vår nya indelning av diabetes. Här delar vi typ-2 i fem undergrupper, av vilka tre är svåra och kräver resurser. De beter sig väldigt olika.

- De två stora utgör omkring hälften av alla diabetiker. De har att göra med fetma och ålder. De behöver en klapp på axeln och lite livsstilsråd. De tar lite av våra resurser.

One size fits all passar inte på diabetes eller andra sjukdomar heller― diabetesforskare Leif Groop

I framtiden om vår indelning etableras i sjukvården, förklarar Groop vidare, så är det ett steg mot mer individualiserad behandling. Den styrs till dem som behöver den.

- I dag har vi tanken att "one size fits all" - och det stämmer ju inte, varken på diabetes eller andra sjukdomar.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa