Hoppa till huvudinnehåll

Prisregn över Finland under nordisk kulturfest i Helsingfors

Linda Bondestam vinner Nordiska rådets litteraturpris för barn och unga 2017.
Linda Bondestam tog emot pris för bilderboken "Djur som ingen sett utom vi", Linda Bondestam vinner Nordiska rådets litteraturpris för barn och unga 2017. Bild: Norden.org Linda Bondestam,Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur

Det var stor prisfest i Finlandiahuset i Helsingfors ikväll när Nordiska rådets fem priser delades ut: litteraturpriset, barn- och ungdomslitteraturpriset, musikpriset, filmpriset och miljöpriset. Samtliga pris är värda 350 000 danska kronor, dvs. ca 49 000 euro.

Litteraturpriset till bred dansk roman

Nordiska rådets litteraturpris tillfaller den danska författaren Kirsten Thorups roman Erindring om kærligheden (”Minnen om kärleken”, inte översatt till svenska).

Den danska författaren Kirsten Thorup.
Kirsetn Thorup vinner Nordiska rådets litteraturpris 2017. Den danska författaren Kirsten Thorup. Bild: Lærke Posselt Kirsten Thorup,Nordiska rådets litteraturpris

Bedömningskommitténs prismotivering lyder:

"Mottagaren av Nordiska rådets litteraturpris 2017 är författare till flera exemplariskt aktuella och socialt engagerade romaner. Kirsten Thorups roman Erindring om kærligheden tecknar ett porträtt av kvinnan Tara som konstant räcker ut sin hand till samhällets utsatta. Tara får lite oplanerat dottern Siri, och moderskapet är en uppgift som hon har svårt att klara av. Det blir ett hjärtskärande och skoningslöst förlopp, där frågor om rättigheter och plikter, det privata och det politiska – och inte minst kärlekens styrka och pris – behandlas i en ständigt allt mer nyanserad form. Erindring om kærligheden är en kolsvart och klok roman. Den lodar djupet, vårt gemensamma djup, så som endast verklig litteratur kan göra."

Nordiska rådets litteraturpris inrättades år 1962 och tilldelas ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska ländernas språk. Verket kan vara en roman, ett drama, en dikt-, en novell- eller essäsamling eller annat verk. Verket ska uppfylla höga litterära och konstnärliga krav.

Finlands kandidater till priset var Laura Lindstedt med romanen Oneiron som tilldelades Finlandiapriset år 2015 och som under detta år utkommit i översättning till bl.a. svenska, norska och danska. Poeten Tomas Mikael Bäck var nominerad med diktsamlingen De tysta gatorna.

Ålands kandidat var Johanna Boholm med den prosalyriska berättelsen Jag är Ellen.

Priset för bästa nordiska barn- och ungdomsbok till Djur som ingen sett utom vi

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris instiftades så sent som år 2012 och fr.o.m. år 2013 delas priset årligen ut till ett skönlitterärt verk för barn och unga skrivet av en nu levande författare på ett av de nordiska språken.

Med ett skönlitterärt verk förstås i detta sammanhang poesi, prosa och dramatik. Verket kan kombinera text och bilder och ska uppfylla höga litterära och konstnärliga krav.

Årets pris går postumt till den avlidne svenske författaren Ulf Stark och den finländska illustratören Linda Bondestams för bilderboken Djur som ingen sett utom vi. Boken var nominerad till priset av den svenska bedömningsjuryn.

Pärmbilden till Ulf Starks och Linda Bondestams barnbok "Djur som ingen  sett utom vi".
Pärmbilden till Ulf Starks och Linda Bondestams barnbok "Djur som ingen sett utom vi". Bild: Förlaget M Linda Bondestam,Ulf Stark,augustpriset 2016

Den nordiska bedömningskommitténs prismotivering lyder:

"Djur som ingen sett utom vi är ett nordiskt samarbete i sin allra bästa form. Författaren Ulf Stark och bilderbokskonstnären Linda Bondestam har skapat en bok som är helt unik. Dess färgsprakande bilder och fyndiga och sorgesamma dikter om obekanta djur bildar en helhet över existensens villkor. Ulf Stark, som tilldelas priset postumt, har lagt ner all sin livsvisdom i dessa texter. De är både ett litterärt testamente och framåtpekande i sin vidsynthet. Linda Bondestams bilder, med sina djupröda himlar och intensivt blågröna skogar, hav och berg, vittnar om en konstnär som för varje bok går från klarhet till klarhet. Detta är stor poesi och stor bilderbokskonst: helgjutet, livsbejakande, praktfullt."

Finlands kandidater till priset var Minna Lindeberg och Jenny Lucanders bilderbok Vildare, värre, Smilodon och Inka Nousiainen och Satu Kettunens bilderbok Yökirja.

Filmpriset till Selma Vilhunens långfilmsdebut

Nordiska rådets filmpris tilldelas Tyttö nimeltä Varpu (Den lilla sparven) av den finska regissören och manusförfattaren Selma Vilhunen och producenterna Kaarle Aho och Kai Nordberg.

Linnea Skog på väg bort från en bil i vilken en annan flicka sitter
Linnea Skog spelar huvudrollen i filmen "Tyttö nimeltä Varpu". Linnea Skog på väg bort från en bil i vilken en annan flicka sitter Bild: Cata Portin ©MakingMovies tyttö nimeltä varpu, linnea skog

Bedömningskommitténs motivering:

"I Tyttö nimeltä Varpu lyckas Selma Vilhunen fånga stora och grundläggande känslor med mycket små medel, och hon bevisar att hon som regissör och manusförfattare besitter en känslighet utöver det vanliga. På ett intelligent sätt leker hon med den typiska framställningen av flickor och unga kvinnor på film, och varje gång publiken förnimmer och förväntar sig ett hot mot huvudpersonen, Varpu, låter Vilhunen henne styra fri från klichéerna, både bokstavligt och i överförd bemärkelse.

Varpu är en söt och duktig tjej, som vandrar omkring i en värld där personerna tillåts vara riktiga människor med goda och dåliga sidor, och där deras omgivning helt enkelt utgör en miljö utan att någonsin bli till ett tema. I Tyttö nimeltä Varpu har juryn funnit ögonblick av ren energi och filmisk storhet, och vi vill gärna se mer."

Nordiska rådets filmpris delades ut första gången i samband med Nordiska rådets 50-årsjubileum år 2002. Sedan år 2005 har priset delats ut årligen, och prissumman fördelas mellan manusförfattare, regissör och producent.

Priset ska gå till en långfilm som är förankrad i den nordiska kulturen, har ett högt konstnärligt värde, har utmärkt sig genom artistisk originalitet och utgör ett helgjutet verk. Nyskapande inom filmgenren är också ett plus vid jämförelse av nominerade filmer. Filmen ska helst finnas på ett nordiskt språk för att komma ifråga för filmpriset.

Se en trailer till filmen här.

Läs Silja Sahlgren-Fodstads recension av filmen Tyttö nimeltä Varpu här.

Musikpriset Susanna Mälkki

Nordiska rådets musikpris ska uppmärksamma skapande och utövande av musik på hög konstnärlig nivå.

Musikpriset instiftades år 1965 och skulle till en början utdelas vart tredje år till en kompositör från ett av de nordiska länderna. Från och med år 1990 utdelas priset varje år - vartannat år till en kompositör (skapande) och vartannat till enskilda musikutövare eller grupper. De självstyrande områdena, Färöarna, Grönland och Åland kan sedan år 1997 föreslå egna kandidater till priset.

Detta år uppmärksammas enskilda musikutövare eller grupper, och priset 2017 tillfaller dirigenten Susanna Mälkki.

Enligt den nordiska bedömningsjuryn är:

"Susanna Mälkki är en mångsidig och dedikerad maestro med en såväl klassisk som modern repertoar, och hon har skapat sig en alldeles egen väg inom den klassiska musiken. Hon är en dirigent som tillhör dagens världselit.

Susanna Mälkkis mål är att utforska och utvidga ljudbilden och tonfärgerna i varje enskilt verk som hon dirigerar. Hon tolkar traditionella mästerverk med sitt originella samtida grepp om musiken, och hon överraskar ofta lyssnaren med nya och fräscha detaljer och ljudlandskap.

Susanna Mälkki
Susanna Mälkki kammade hem Nordiska rådets musikpris 2017- Susanna Mälkki Bild: Yle/Tiina-Maija Lehtonen Susanna Mälkki

Innan hon blev dirigent hade Susanna Mälkki en framgångsrik karriär som cellist och hon utnyttjar på ett lysande sätt denna erfarenhet i sitt arbete som dirigent. För henne innebär dirigerandet först och främst att samarbeta med både musiker och kompositörer.

Överlag tillför Susanna Mälkki, som är chefsdirigent för Helsingfors stadsorkester, första gästdirigent för Los Angeles Philharmonic, gästdirigent på högsta nivå över hela världen och en ambassadör för samtida nordisk musik, friska fläktar och nya perspektiv till sitt verksamhetsfält, men alltid med fokus på det som är den verkliga kärnan – musiken. Därmed har hon även blivit en sådan inspirerande och innovativ förebild som den samtida och den klassiska musikens framtid behöver."

Finlands andra kandidat till priset var pianisten Iiro Rantala och Ålands kandidat till priset var mezzosopranen Jenny Carlstedt.

Finländska företaget RePac miljöprisvinnare

Nordiska rådets miljöpris inrättades år 1995 för att öka medvetenheten om miljöarbetet i Norden.

Miljöpriset ges till en nordisk organisation, näringsverksamhet eller person som på ett föredömligt sätt har lyckats integrera respekten för miljön i sin verksamhet eller gärning eller som på annat sätt har gjort en extraordinär insats för miljön.

Kriterierna för årets pris förutsätter att årets vinnare gör en extraordinär insats för miljön och att insatsen har ett nordiskt perspektiv samt relevans utanför Norden.

I år tillfaller priset det finländska företaget RePac för sin utveckling av återanvändbara emballage och retursystem för e-handel.

Bedömningskommitténs motivering:

"E-handeln ökar snabbt i Norden och i resten av världen, och volymen beräknas fördubblas inom några år. Denna utveckling har många konsekvenser för miljön, inte minst på grund av ett massivt bruk av engångsemballage. Medan bedömningskommittén förhåller sig kritiskt till den allmänt ökande förbrukningen, är man glad över att se att företaget RePack från Finland har löst en del av problemet genom att utveckla praktiska återbrukbara emballage och retursystem för e-handel.

Det finländska miljöföretaget RePack.
Det finländska miljöföretaget RePack. Bild: RePack Nordiska rådets natur- och miljöpris

RePack vinner Nordiska rådets miljöpris 2017 eftersom företaget med sina produkter gör miljöhänsyn till en god affär. På ett lättillgängligt och innovativt sätt bidrar de till att sätta fokus på återanvändning, onödig resursanvändning och avfallsproduktion. I samarbete med konsumenterna bidrar RePack till att minska mängden avfall. Deras transportpåse är tillverkad av återvunna plastpåsar och kan återanvändas minst 20 gånger. 75 % av alla påsar återlämnas via retursystemet. Det är ett marknadsdrivet initiativ som kan spridas till många andra länder och branscher till fördel för miljön."

Finlands andra kandidat till miljöpriset var Rec Alkaline Ltd som ser till att alkaliska batterier blir ren gödsel med mikronäringsämnen.

Mer information om samtliga kandidater och pristagare hittar man på Nordiska rådets webbplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje