Hoppa till huvudinnehåll

Ahmed Hassan: Utan finska, inget jobb

ahmed hassad
Ahmed Hassan vill bli bättre på finska. ahmed hassad Bild: Yle/Carina Bruun ahmed hassan

Företagaren Ahmed Hassan är född i Somalia och integrerad på svenska i Helsingfors. Trots att han uppskattar delaktigheten i den finlandssvenska och nordiska kulturen, finns det också nackdelar med att ha lärt sig svenska först. Du måste kunna finska för att få jobb.

– Man måste vara ärlig och se på möjligheterna att komma in i arbetslivet eller studierna. Jag vill att människor lär sig tala svenska, men att integrera sig på svenska i Helsingforstrakten är svårt. Det är en fråga som många finlandssvenska organisationer blundar för.

Ahmed Hassan vet vad han pratar om – han driver nämligen ett företag som hjälper invandrare att hitta jobb, och arbetsgivarna kräver alltid att den sökande ska kunna finska, men är inte intresserade av kunskaperna i svenska.

Att integrera sig på svenska i Helsingforstrakten är svårt. Det är en fråga som många finlandssvenska organisationer blundar för.― Ahmed Hassan

Pedagogikprofessorn Fritjof Sahlström är enig med Hassan om att enbart svenska inte räcker till.

– I den finländska vardagen behöver vi båda språken. Även om man måste kunna integreras på svenska, så måste man också ha tillgång till finska. Det finns ett problem som vi måste erkänna och se; integreringen på svenska är en utmaning.

Sahlström ser ändå att vårt samhälle har alla möjligheter att klara den här utmaningen, och att det inte är något problem att lära sig flera språk.

Målmedvetenhet krävs för att utvecklas

För att öva upp sin finska antog Ahmed Hassan en utmaning att i en vecka tala enbart finska. Enligt honom talar han vanligtvis finska ungefär 70 procent av sin vardag, men under utmaningen körde han bara på finska – också hemma.

– Det har gått jättebra! Man blir starkare mentalt. Mina kompisar är alla andra generationens invandrare och de talar finska. Jag har också utländska kompisar, till exempel från Angola, som jag talar finska med eftersom det är vårt enda gemensamma språk.

Fritjof Sahlström, Mårten Svartström och Ahmed Hassan i Efter Nio radio
Fritjof Sahlström, Mårten Svartström och Ahmed Hassan i Efter Nio radio Fritjof Sahlström, Mårten Svartström och Ahmed Hassan i Efter Nio radio Mårten Svartström,Fritjof Sahlström,ahmed hassan

Hassan kan läsa skriva och tala finska, men ville gå in för att målmedvetet utveckla sitt språk. Numera köper han till exempel böcker på finska för att öka sitt ordförråd.

Enligt pedagogikprofessorn Fritjof Sahlström är målmedvetenhet just vad som krävs för att utveckla sina språkkunskaper. För det första gäller det att bara prata – vi blir bättre på det vi gör – men det räcker inte hela vägen.

– Man måste göra det medvetet så att man försöker höja sin nivå, där man försöker skärpa sig lite och komma bort från det konventionella och de vana situationerna. Försätta sig lite i sådana språkliga situationer, där det är lite obekvämt och sedan göra det många gånger.

Dålig finska inget att skämmas för

Ahmed Hassan skäms oftast inte för sin finska, förutom i riktigt utmanande professionella situationer. Under utmaningens gång märkte han att han måste prata mindre slang.

– Om jag pratar med en konsult eller söker ett jobb på ett ministerium, där man borde prata ett professionellt språk, då skäms jag. Jag har bott hela mitt liv i Finland och ändå hittar jag inte de rätta orden. Men visst förstår de mig ändå.

Nog har jag skämts. När jag hör mig själv säga "pannulamppu" istället för "otsalamppu".― Fritjof Sahlström

Också tvåspråkighetsentusiasten Fritjof Sahlström har ibland skämts över sin finska. Det finns en stark förväntning att man ska kunna finska i Finland, och vi skäms för att inte kunna någonting som anses som självklart.

– Jag har bara pratat på, men nog har jag skämts också. Då jag hör mig själv säga "pannulamppu" istället för "otsalamppu". Det hänger mycket på attityden – inte ska vi hänga upp oss på ifall det blir rätt eller fel.

Även om det här är ett roligt exempel på hur fel det kan bli, finns det också situationer då det blir riktigt jobbigt. Salhström lyfter upp konflikter på arbetsplatsen som ett exempel; då kan det bli pinsamt, ifall man märker att man inte riktigt kan göra sig själv rättvisa på det andra språket och att det hämmar en.

Attitydförändring krävs

Fritjof Sahlström har profilerat sig som en tvåspråkighetsförespråkare. Enligt honom är det viktigt att vi i ett mångfaldssamhälle som Finland kan röra oss på alla språk som finns.

– Finskspråkiga borde ha mycket bättre tillgång till svenskan, och så finns det många svenskspråkiga som skulle ha väldigt mycket glädje av att kunna bättre finska.

Sahlström efterlyser en mer tillåtande inställning till språk och vad det innebär att kunna ett språk.

– Vi borde försöka hitta en attityd, där det uppskattas att man pratar ett språk, fastän man inte kan det så bra. Om vi vill ha betjäning på svenska, så ska vi också nöja oss med en rudimentär svenska. Då får vi ett språkklimat som präglas av ömsesidigt tillåtande och ömsesidig nyfikenhet, istället för skam.

Hör mer i Efter Nio radio, och hur det går då programledaren Mårten Svartström ger Ahmed Hassan en utmaning på finska i studion lördagen 4.11.2017 kl. 9.03 i Radio Vega.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Vega