Hoppa till huvudinnehåll

Allt färre unga väljer att konfirmeras: "I dag ses skriftskolan som ett val inte som en rutin"

Trefaldighetskyrkan i Vasa. I bildens högra nedre kant Yle Nyhetsskolans logo.
Trefaldighetskyrkan i Vasa. Trefaldighetskyrkan i Vasa. I bildens högra nedre kant Yle Nyhetsskolans logo. Bild: Yle/Alla Bezuhlova kyrka,Vasa,yle nyhetsskolan

Ända sedan 1999 har den finska evangelisk-lutherska kyrkans medlemsantal sjunkit i jämn takt. Kyrkan har inte längre lika stor roll i det nutida samhället och allt fler låter bli att döpa sina barn.

Skriftskolan är ändå en viktig höjdpunkt för många, även om antalet konfirmander beräknas minska med åren. Orsakerna som lockar ungdomarna till skriftskolan är blandade.

Axel Haldin framför en krittavla.
Axel Haldin valde att inte gå i skriftskola eftersom att han är ateist. Han tycker ändå att det finns positiva sidor med religioner. Axel Haldin framför en krittavla. Bild: Yle/Alla Bezuhlova ateister,yle nyhetsskolan

Valet att inte gå i skriftskolan

Axel Haldin är en av dem som inte gick i skriftskolan för att han är ateist.

- Jag har, egentligen alltid, varit påverkad av mina föräldrar och det att religion kändes orealistiskt.

Ur hans synvinkel är religion trots det bra för att det till exempel kan få människor att skänka pengar till välgörenhet.

Haldin brydde sig inte om att han var ensam i somras då de flesta vännerna var på konfirmationsläger. Däremot tyckte han att historierna han fick höra från lägren var roliga.

Blivande konfirmand

Jennifer Hietala, 14 år, är en av de unga som kommer att bli konfirmerade i Vasa svenska församling.

Hon väljer att gå i skriftskolan på grund av kristna skäl, som att bli fadder och kunna gifta sig i kyrkan. Men hon går också i skriftskolan för att binda nya vänskapsrelationer.

Det har alltid funnits de ungdomar som väljer att gå i skriftskola på grund av att kompisarna valt det eller för att man får pengar och presenter då man konfirmeras

Går du i skriftskolan bara för att många andra i din omgivning gör det?

- Nej, jag tror inte att unga i dagens läge går i skriftskolan bara för att ens kompisar gör det.

Hon har klara förväntningar på hur det kommer vara att gå i skriftskolan.

- Jag tycker det ska bli roligt att träffa kompisar som går i andra skolor men jag tror också att det kan bli lite tråkigt på lektionerna som man har.

Har du hört något om hur skriftskolan är, i förväg?

- Jag har hört att det kan vara lärorikt och väcka nya tankar, men också att det kan bli lite tråkigt med lektionerna. Jag tror själv att skriftskolan är en plats var vi lär oss be till Gud och att vi lär oss psalmer utantill. Jag ser fram emot att gå i skriftskolan!

Visste du att...

Av hela Finlands befolkning är 71,9% inskrivna i den evangelisk-lutherska kyrkan.

I Vasa är antalet inskrivna 73% av befolkningen år 2016.

källa: evl.fi, kirkontilastot.fi

Hur var det förr?

Marica Ylinen gick i skriftskolan och blev konfirmerad år 1983. Hon hör till Vasa svenska församling och hennes “skribaläger” hölls på Alskat.

Hon berättar bland annat om varför hon valde att gå i skriftskolan och om hon märkt av skillnader i skriftskolan under åren.

Jag tror att det kommer bli färre som går i skriftskola, eftersom allt fler föräldrar låter bli att döpa sina barn och därmed är det allt färre unga som ”automatiskt” introduceras till skriftskolan― Sofia Böckelman, ungdomsarbetsledare

Varför valde du att gå i skriftskolan?

- Det var ganska självklart, en tradition i familjen och släkten. Det kändes som en milstolpe i livet att få bli konfirmerad och en gemensam målsättning i kompiskretsen.

Pastori ja rippikoululaisia Haapasaaressa vuonna 1964.
Skriftskola på 1960-talet. Pastori ja rippikoululaisia Haapasaaressa vuonna 1964. Bild: Yle kuvanauha

"Det är bra med traditioner"

Eftersom Marica Ylinen gick i skriftskolan kunde hon gifta sig i kyrkan och bli fadder. Det kändes viktigt.

Har du märkt av några skillnader i skriftskolans verksamhet under årens gång?

- Skriftskolan i sig har nog hållits rätt likadan sen jag själv blev konfirmerad, den har inte ändrats mycket. Det är bra med traditioner.

Det kändes som en milstolpe i livet att få bli konfirmerad och en gemensam målsättning i kompiskretsen― Marica Ylinen, konfirmerades år 1983

Marica Ylinen vet inte ifall det skulle ha varit okej för henne att inte gå i skriftskolan. Trots det ångrar hon inte sitt beslut.

- Jag tror att det för generationen före mig inte skulle ha varit acceptabelt att inte gå i skriftskolan om man var döpt.

Kyrka innifrån.
Förr gick allting mera på rutin medan man nuförtiden ser skriftskolan som ett val, säger Sofia Böckelman som länge jobbat med konfirmander. Kyrka innifrån. Bild: Yle/Alla Bezuhlova kyrka,Vasa,trefaldighetskyrkan i vasa

“I en stor församling, som Vasa svenska, är det inte lika självklart”

Sofia Böckelman är ungdomsarbetsledare och har officiellt jobbat med konfirmander i 22 år.

Hon har inte märkt någon betydande skillnad hos ungdomarnas motivation att gå i skriftskolan genom åren, men orten och samfundets storlek har en viss betydelse.

- Först jobbade jag i en liten församling där så gott som alla gick i skriftskolan mer för att det hörde till. När man sedan jämför det med en stor församling som Vasa svenska, där jag nu är verksam, är det inte en lika självklar sak.

Vi har haft många som verkligen har tänkt till om de vill gå i skriftskola. Så har de själva valt att ge det en chans― Sofia Böckelman, ungdomsarbetsledare

Böckelman tror också på en minskning i framtiden hos antalet konfirmander.

- Jag tror att det kommer bli färre som går i skriftskola, eftersom allt fler föräldrar låter bli att döpa sina barn och därmed är det allt färre unga som ”automatiskt” introduceras till skriftskolan.

En ny kategori av unga som själva väljer att gå i skriftskola

Det positiva enligt Sofia Böckelman är ändå att det nuförtiden är flera som verkligen tänker till kring skriftskolan, eftersom det inte längre är en lika självklar sak.

- Eftersom att det inte längre är så automatiskt att gå i skriftskola, så har vi haft många som verkligen har tänkt till om de vill eller inte vill gå i skriftskola. Så har de själva valt att ge det en chans.

Nuoria konfirmaatiotilaisuudessa
En del ungdomar väljer att gå i skriftskola trots att de inte är döpta. Nuoria konfirmaatiotilaisuudessa Bild: Hannu Makarainen konfirmation

- Detta är en ny kategori tycker jag. Förr gick allting mera på rutin medan man nuförtiden ser skriftskolan som ett val, tillägger Böckelman.

- Det finns också många som kanske inte har blivit döpta, men ändå är nyfikna och vill pröva på att fara till skriftskolan.

Vissa väljer skriftskolan på grund av pengar, gåvor och kompisar

Det har alltid funnits de ungdomar som väljer att gå i skriftskola på grund av att kompisarna valt det eller för att man får pengar och presenter då man konfirmeras menar Böckelman.

Det här är ett fenomen som inte har förändrats på den tid som Böckelman jobbat med konfirmander.

Jag har hört att skriftskolan kan vara lärorik och väcka nya tankar, men också att det kan bli lite tråkigt med lektionerna― Jennifer Hietala, 14 år

- Det är väldigt svårt att säga hur stor den delen är, och såklart så varierar det från grupp till grupp. Ofta kan det också vara lite både och: man vill lite själv, men samtidigt går man också i skriftskola för att vännerna gör det eller för pengar.

Vasa sist med att sänka skriftskoleåldern

I Vasa har åldern för skriftskola tidigare varit ett år äldre än i resten av landet. Från och med i år har den sänkts till 15 år så att två åldersgrupper konfirmerades under denna vår och sommar.

Det tidigare systemet hade tagits i bruk med tanken att ungdomarna då är mer mogna, men enligt Böckelman har det inte märkts någon skillnad om konfirmanderna är 15 eller 16 år.

- Det är ännu svårt att säga någonting i ett så tidigt skede, men det handlar nog mer om gruppen som helhet än om ungdomarnas ålder.

- För oss som undervisar kommer vi troligen ändra på hur vi lägger upp undervisningen, och hur mycket man diskuterar och gör praktiska saker, säger Böckelman.

Artikel skriven av: Alla Bezuhlova, Julia Hietala, Milla Ylinen, Lisa Snickars och Emma Häkkinen vid Vasa övningsskolas gymnasium.

  • Unga rattfyllerister sysselsatte polisen i Åbo

    Flera rattfyllerister förlorade sitt körkort till polisen.

    Polisen i Åbo hade fullt upp med flera unga rattfyllerister natten mot söndagen. Samtliga förlorade sitt körkort till polisen.

  • På tv i dag: Sista chansen för Lejonen att knipa OS-biljetter

    Namn som Koskiranta och Savinainen får ännu en möjlighet.

    Nu gäller det för namn som Jarno Koskiranta och Veli-Matti Savinainen. Spelare som haft en tung höst i Lejontröjan får en sista möjlighet att visa att de förtjänar en plats i OS-laget. Lätt blir det inte när ett stenhårt Ryssland väntar i Moskva.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Fira feminism men fy för feminist

    Varför vill en del unga inte kalla sig feminist?

    Jag har samma åsikter som feminister men skulle inte kalla mig för feminist, säger 17-åriga Daniel Ahlblad. Gymnasieeleven Emmy Wikström frågar varför "feminist" blivit något av ett skällsord.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan