Hoppa till huvudinnehåll

Allt flera vill undvika hormonella preventivmedel, men går det att undvika hormoner i klimakteriet?

En kvinnas händer håller i en doserare med hormonpiller
En kvinnas händer håller i en doserare med hormonpiller Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press hormonbehandling,klimakteriet,menopaus

Hormonfria preventivmedel har blivit populära bland kvinnor. P-applikationer och kopparspiraler lyfts fram som välkomna alternativ för den som inte vill få i sig hormoner.

- Intresset för de här varianterna har helt klart ökat, intygar Pauliina Tuomikoski, specialist i obstetrik och gynekologi.

På Tuomikoskis mottagning dyker det upp patienter som provat på exempelvis p-piller men haft dåliga upplevelser.

- De nämner bland annat humörsvängningar och nedsatt libido. Något äldre kvinnor som närmar sig klimakteriet lyfter också fram oro för bröstcancer som ett argument för att undvika hormonbehandling.

Pauliina Tuomikoski är gynekolog.
Pauliina Tuomikoski, specialist på obstetrik och gynekologi Pauliina Tuomikoski är gynekolog. Bild: Elina Engberg gynekolog

Tuomikoski tycker resonemangen är fullt förståeliga och diskuterar sig fram till den bästa lösningen med varje patient.

Många är fast beslutna om de inte vill använda sig av några som helst hormonella preparat.

Hormoner hjälper snarare än stjälper

I dag finns det effektiva preventivmedel som inte innehåller hormoner, till exempel kopparspiral och kondom, förutsatt att den används på rätt sätt. Att undvika hormoner i klimakteriet är inte lika enkelt.

Klimakteriet inleds för de flesta kvinnor i 50-årsåldern. När menstruationen slutar innebär det att äggstockarna inte längre producerar östrogen och gulkroppshormon.

- När de här hormonerna slutar produceras av den egna kroppen kan det ge en del symptom som ofta upplevs som jobbiga, förklarar Tuomikoski.

Hon nämner som exempel heta vallningar, svettskov och sömnproblem. En del kvinnor känner av vallningar redan flera år före menstruationen slutar.

- Det går att lindra de här besvären, och det absolut effektivaste sättet är hormonbehandling.

Mensen spårar ur

Pauliina Tuomikoski understryker att det vid hormonbehandling i klimakteriet är fråga om relativt små mängder hormoner.

- Vi strävar inte till att tillföra jättestora mängder. Det räcker med ett litet tillskott av de hormoner som kroppen tidigare producerade själv för att hålla symptomen i schack.

Tuomikoski har erfarenhet av patienter som klarat sig bra med hormonfria preventivmedel upp till 45-årsåldern. Men sedan börjar det hända saker.

- En patient som inte tidigare besvärats av sin menstruation kan plötsligt få väldigt riklig, oregelbunden eller tät mens. Här kan det vara värt att prova till exempel en hormonspiral, inte bara som preventivmedel utan för att få mensen att stabiliseras.

Även hormonskeptikern får ta sig en funderare i klimakteriet

När klimakteriet inleds kan vallningarna och sömnproblemen göra det besvärligt för kvinnan att sköta sitt jobb och klara av sådant som tidigare kändes som självklarheter.

Då tycker Tuomikoski att det kan vara skäl också för den hormonskeptiska patienten att fundera på alternativen.

- Tidigare hette det att symptomen pågick bara i cirka två år, men dessvärre visar färskare forskning att vallningar och svettskov nog fortsätter betydligt längre än så.

Enligt Tuomikoski ligger ett genomsnitt på sju år närmare sanningen och här finns förstås också stor variation från kvinna till kvinna.

Kvinna fläktar med papper
Kvinna fläktar med papper Bild: BSIP SA / Alamy menopaus,klimakteriet

Den som börjar uppleva symptom långt efter att mensen slutat kanske kommer undan med 3 - 4 år av vallningar medan den som börjar uppleva känningar redan före mensen slutat kan ha symptom i över tio år.

- Upp till tio procent av kvinnorna har klimakteriekänningar ännu i 70-årsåldern om de inte gått in för hormonbehandling.

Om man skjuter upp behandlingen för länge kan det vara för sent

Beslutet om huruvida hormonbehandling är rätt alternativ eller inte behöver inte fattas i brådrasket. Men tvekar man i mera än tio år kan det vara för sent att börja.

- Vi tar en kvinna vars mens slutat då hon var 50 och som upplever sina första klimakteriesymptom vid 55. Problemen kanske blir värre för varje år, och när hon är 65 år gammal konstaterar hon att hon inte längre står ut.

Vid det laget kan det hända att hormonbehandling inte längre är ett alternativ.

- Att inleda en hormonbehandling så långt efter att mensen slutat kan vara farligt för hjärthälsan eftersom kroppen varit utan östrogen så länge.

Rädslan för cancer tungt argument

Men hur ska man resonera med cancerskräcken? Enligt Tuomikoski är det många kvinnor i klimakteriet som drar sig för hormonbehandling eftersom de är rädda för att den ska öka risken för bröstcancer.

- En liten riskökning finns de facto och den diskussionen för jag alltid med patienten.

Bröstcancer är den absolut vanligaste cancerformen bland kvinnor, ungefär var åttonde kvinna kommer att insjukna och därför ser Tuomikoski det som väldigt naturligt att patienterna är tveksamma.

leende kvinna med rödvinsglas
Många kvinnor undviker hormonbehandling av rädsla för cancer men två glas vin per dag utgör en större risk än hormonerna, leende kvinna med rödvinsglas Bild: Mostphotos © Darren Baker Kvinna,Rött vin,alkoholkonsumtion,alkoholdrycker

- Men man måste också komma ihåg att det finns flera andra orsaker till att bröstcancer blivit vanligare de senaste hundra åren. Vi har gått upp i vikt, vi föder och ammar färre barn än förr. Också de här sakerna kan öka risken för cancer och det glöms ofta bort

Alkoholkonsumtionen bland kvinnor har också ökat, vilket har sin inverkan på cancerrisken.

- Två glas vin per dag medför en större ökning i risken för bröstcancer än vad en hormonbehandling gör.

Andra knep än hormoner

Så är det då helt omöjligt att klara sig genom klimakteriet utan hormonbehandling?

- Nej då. En del kvinnor kan ha turen att bara uppleva lindrigare symptom som går om efter några år. Och en del kvinnor kan inte få hormonbehandling av medicinska skäl.

Till exempel får den som tidigare varit drabbad av cancer ta till annan medicinering, eftersom hormonbehandlingen ökar risken för återfall.

Tuomikoski kan räkna upp en del konkreta tips för att tackla klimakteriekänningarna.

- En bit på vägen med de heta vallningarna kommer man ju med så enkla saker som att klä sig i lager och sova med fönstret öppet.

Kost och motion är av stor vikt för måendet speciellt i klimakteriet. Den som är överviktig kan försöka gå ner några kilo i vikt.

- Även om man inte har varit så fysiskt aktiv tidigare gör man klokt i att börja träna. Det behöver inte vara fråga om några maratonlopp, för en del gör raska promenader några gånger i veckan och ett yogapass då och då stor skillnad.

Det kan också vara lönt att undvika kryddstark mat och i en del fall kaffe och te. Att sluta röka lindrar också vallningarna.

"Hormoner kvinnans bästa vän"

Hälsa står högt i kurs i dagens samhälle. Många föredrar att äta ekologisk mat, undvika tillsatsämnen och använda naturkosmetika.

Kvinna blundar och fläktar med en solfjäder
Så här ser en het vallning ut. I sagolandet. Kvinna blundar och fläktar med en solfjäder Bild: Rex Features Ltd 2012/All Over Press värmebölja,värme,klimakteriet

Pauliiina Tuomikoski ser lite liknande tendenser då det gäller attityden till hormoner.

- Diskussionen överlag börjar gå åt det håller att hormoner är någonting främmande och onaturligt. Men som gynekolog ser jag hormoner som kvinnans bästa vän, något vi lever med hela livet.

Tuomikoski tycker hormonbehandling i klimakteriet är helt naturligt.

- De hormoner man använder i en hormonbehandling tillverkas förvisso i en fabrik och är syntetiska men de är så nära vi bara kan komma de naturliga hormoner som äggstockarna ännu för en tid sedan producerade själva. Hormonbehandling i klimakteriet är ingen kroppsfrämmande.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes