Hoppa till huvudinnehåll

Finlands största rivningsarbete pågår i Ingå - 40 personer river kolkraftverket

Rivningen av kolkraftverket i Joddböle i Ingå beskrivs som det största rivningsprojektet i finsk industrihistoria. Det tar två år att riva kraftverket.

Sakkunnig personal sanerar kolkraftverkets transformator och tar tillvara oljan. Ungefär 70 ton olja behandlas och kan till exempel komma ut på marknaden som smörjmedel till motorsågskedjor.

Från den gamla transformatorn återvinns 70 ton olja och 140 ton metallskrot.

- För att sätta det i perspektiv kan man säga att det i medeltal ryms 35 ton i en lastbil, säger ansvariga platschefen Marko Vuorela.

Olja och metall från Ingå kraftverks transformator ska återanvändas.
Kraftverkets transformator där oljan finns. Olja och metall från Ingå kraftverks transformator ska återanvändas. Bild: Malin Karlberg/Yle transformatorer,Västnyland,Ingå,kolkraftverk,återvinning

Omkring 40 personer arbetar med rivningen av kraftverket. Till dem räknas bland annat kontorspersonal, personer som hanterar skadliga material som asbest och olja, maskinförare och förmän.

- Oljan pumpas ut och tas tillvara för vidare bruk som motorolja, säger Marko Vuorela.

En miljon kubikmeter rivs

Kraftverket är till största delen konstruerat av betong. Många strukturer har senare förstärkts med metall. I de nedre våningarna finns teknik.

Ansvarig platschef Marko Vuorela i turbinsalen.
Vuorela i turbinsalen på nivå +14 vid block 1. Turbinsalen är 300 meter lång och höjden till taket är 26 meter. Ansvarig platschef Marko Vuorela i turbinsalen. Bild: Malin Karlberg/Yle Västnyland,kolkraftverk,Ingå,Fortum Waste Solutions Oy,återvinning,energibranschen,Fortum,Marko Vuorela

Efter rivningen kommer ingenting av salarna att finnas kvar, förklarar Vuorela.

- Cirka 140-200 ton återvinningsbart metallskrot transporteras nästan dagligen från kraftverket.

Med tio års erfarenhet av att riva olika sorters byggnader anser Vuorela att storleksklassen på rivningsprojektet är vad som gör det unikt.

- Rivningsarbetet är mångfaldigt mera omfattande än andra projekt jag har varit med om.

Rivningen ska vara klar på två år. En del arbeten har slutförts inom utsatt tid medan andra ligger efter i tidtabellen.

- I medeltal går allting enligt planerna, säger Vuorela.

Turbiner svetsas i bitar vid Ingå kraftverk.
Kraftverkets turbiner svetsas i mindre delar för att kunna förädlas vid metallproduktion. Turbiner svetsas i bitar vid Ingå kraftverk. Bild: Malin Karlberg/Yle Västnyland,Ingå,återvinning,Fortum Waste Solutions Oy,turbiner

Verksamhet fortsätter i området

Ingå kraftverks oljeförvaring finns i enorma cisterner som i tiderna har huggits in i berget.

Kraftverket skulle ursprungligen vara ett oljekraftverk men ändrades sedan till ett kolkraftverk.

Ansvarande platschef Marko Vuorela och projektledare Juha Tella.
Ansvariga platschefen Marko Vuorela och projektledare Juha Tella på taket till block 1. Ansvarande platschef Marko Vuorela och projektledare Juha Tella. Bild: Malin Karlberg/Yle Fortum Waste Solutions Oy,Västnyland,Ingå,kolkraftverk,Juha Tella

I elproduktionens slutskede användes olja fortfarande till bland annat hjälppannorna.

Enligt projektledare Juha Tella fortsätter verksamheten med oljeförvaringen inte hos Fortum.

- Lagren har hyrts ut.

Kolfälten i Joddböle.
Från kolfältet transporteras material till bland annat Finno kraftverk. Kolfälten i Joddböle. Bild: Malin Karlberg/Yle Västnyland,Ingå,kolkraftverk,Fortum,rivning,Ekokem Oy,återvinning,energibranschen,Fortum Waste Solutions Oy

Också verksamheten vid stenkolsfälten i Joddböle fortsätter efter att kraftverket har rivits.

- Stenkol från fältet transporteras i fortsättningen till bland annat Finno kraftverk, säger Tella.

Tidigare arbetare som sakkunniga

Bland arbetarna i projektet finns tidigare anställda som agerar som sakkunniga.

- Frågar man till exempel om vart en sektions dränering leder vet de genast svaret, säger Tella. Sådan kunskap har hjälpt vid projektplaneringen.

Genom ett av de sönderslagna fönstren i turbinhallen syns kraftverkets egen transformator. Från den matas el till hamnen och till oljecisternerna i berget.

Betong från kraftverkets byggnader krossas och återanvänds.
Betongen krossas eller mals och används till att fylla igen gropar och bassänger. Betong från kraftverkets byggnader krossas och återanvänds. Bild: Malin Karlberg/Yle Västnyland,Ingå,kolkraftverk,återvinning,betong

Tidigare har elmatningen gått genom kraftverket. När kraftverket nu rivs hjälper tidigare anställda till att planera ersättande system så att hamnen får el även i fortsättningen.

- Det här är inte bara ett rivningsprojekt, säger projektledare Juha Tella.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland