Hoppa till huvudinnehåll

Svenska dagen vill vara en folkfest - Svenni lockar Åbobor att tala svenska

elev utklädd till drakformat spårkmonster
Språkmonstret Svenni gör sig beredd att ge sig ut på stan. elev utklädd till drakformat spårkmonster Bild: Yle/Maud Stolpe-Asunta Åbo,Svenska dagen,svenska veckan

Svenska dagen firas 6 november med pompa och ståt och inleder samtidigt Svenska veckan som presenterar finlandssvensk kultur på 15 två- och finskspråkiga orter i vårt land.

I Åbo stöter man sannolikt på språkmonstret Svenni om man rör sig i centrum under Svenska veckan.

Största delen av året sover hen i en skrubb i Luostarivuoren koulu.

Svennis uppgift är att visa att man kan tala svenska även om det inte blir helt perfekt.

Till sin hjälp har Svenni språkbadselever i Luostarivuoren koulu. Här har man satsat stort på Svenska veckan under flera års tid.

- Folk reagerar jättebra på Svenni, säger niondeklassaren Elina Pyhtiälä. Han är jättesöt och rolig.

Idén till Svenni föddes kort och gott ur viljan att sänka tröskeln för gemene man att tala svenska. Språkbadsläraren Lars Nyberg var med och kläckte idén för flera år sedan.

Det enda som någon reagerat på är att det på en del lappar står ”hejj” och ”takk”, men det är det som är hela idén med Svenni― Lars Nyberg, språkbadslärare

Språkbadseleverna går verkligen in med själ och hjärta i Svenska veckan. Förutom att ta ut Svenni på stan, klistrar eleverna upp stora gula lappar med svenska ord i köpcentret Hansa i centrum av Åbo. De bjuder också på kaffe och konversation på svenska med alla som vill.

man tillsammans med drakhuvud gjort av tyg
Lars Nyberg var med och uppfann Svenni. Språkbadsklassen är redan inne på sin andra Svenni-kostym. man tillsammans med drakhuvud gjort av tyg Bild: Yle/Maud Stolpe-Asunta Åbo,språkbad,lärare,luostarivuoren koulu

Jippot fick sin början i Samppalinna utebad och spreds därifrån till andra simhallar. Det blev snabbt så populärt att man 2009 flyttade det till köpcentret.

- Mottagandet har enbart varit positivt, säger Nyberg. Det enda som någon reagerar på är att det på en del lappar står ”hejj” och ”takk”, med det är det som är hela idén med Svenni. Hen är det här snälla monstret som inte reagerar över små språkfel. Det viktigaste är att man öppnar munnen och använder språket.

Luostarivuoren koulu träffar också jämnåriga elever i samarbetsskolan St Olofsskolan och ser svensk teater under Svenska veckan.

Svenskan är jättebra sedan när man ska ut i arbetslivet― Elina Pyhtiälä, åk 9

Att eleverna är så ivrigt med beror helt enkelt på skolgången i språkbadsklass sedan förskolan har gjort sitt.

- Svenskan är jättebra sedan när man ska ut i arbetslivet, säger Pyhtiälä.

Redan nu har eleverna märkt hur bra det är att kunna svenska. Språkbadets niondeklassare kom nyligen hem från lägerskola i Göteborg där de märkte hur mycket de verkligen kan och hur väl de klarar sig på svenska.

- Det är roligt att kunna prata med svenskspråkiga när man träffar dem, säger Elli Ärimaa, som var med på resan

Folktinget vill att svenskan syns och hörs

Det är Svenska Finlands folkting som arrangerar både det offentliga programmet under Svenska dagen och står bakom svenska veckan, som presenterar finlandssvensk kultur runt om i landet.

Man vid ingång till kontorshus i Helsingfors
Folktingssekreteraren Markus Österlund vill att programmet under Svenska dagen klart skiljer sig från självständighetsdagens högtidligheter Man vid ingång till kontorshus i Helsingfors Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola Svenska Finlands folkting,Helsingfors,Finland,Svenskfinland,folktingssekreterare

I år försöker man ta ut firandet på gatan. Bland annat bjuder man förbipasserande på kaffe på Centralgatan. Det blir jippon där bland annat finskspråkiga som säger sitt favoritord på svenska får en liten gåva.

- Vi vill göra Svenska dagen till en folkfest, säger folktingssekreteraren Markus Österlund. Självständighetsdagen i Finland är väldigt solenn och högtidlig. Vi tycker att Svenska dagen gärna får vara en glad och inkluderande fest som så många som möjligt ska kunna delta i.

En manlig och två kvinnliga studerande utanför institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Jonatan Svensson, Anna Aaltonen och Emilia Winquist hyser inga speciella känslor för Svenska dagen. En manlig och två kvinnliga studerande utanför institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola Helsingfors,studerande,Helsingfors universitet,nordica

Lyckas folktinget då leva upp till ambitionerna att göra dagen till en folkfest?

- I skolan sjöng vi alltid Modersmålets sång, minns studeranden Hanna Wiik. Privat har jag inte firat dagen.

Inte heller studiekamraten Anna Aaltonen märker av dagen.

- Enda orsaken att jag vet att det är Svenska dagen är att jag såg det i min kalender, säger hon.

Unga vill ha feststämning och karneval

Hur borde då Svenska dagen firas för att intressera också unga?

Markus Söderman, som studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet efterlyser mera festivalstämning.

- Det finns ju redan en massa marscher, till exempel prideparader och Jesus-marscher. Det borde också finnas på Svenska dagen för att visa att vi finns här i landet.

Rödgul husbondsvimpel som används av de svenskspråkiga i Egentliga Finland och Österbotten.
Finlandssvenska vimpeln vajar på många platser under Svenska dagen. Rödgul husbondsvimpel som används av de svenskspråkiga i Egentliga Finland och Österbotten. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Husbondsvimpel,Svenskfinland,Vimpel,Egentliga Finland,Österbotten,svenskfinlands färger

Karoliina Piispa, som kommer från Savolax, hade egentligen aldrig varit medveten om Svenska dagen före hon började studera nordiska språk i Helsingfors.

- Det skulle vara fint om man flaggade i Savolax på Svenska dagen, säger hon.

Lärarna har haft en avgörande roll för firandet

Svenska dagen instiftades år 1906 av svenska folkpartiet för att ena och hålla samman finlandssvenskarna.

Under åren har tyngdpunkten förskjutits till att vara en dag då svenska språket lyfts fram för alla.

- Vi vill att svenskan vara mera än ett språk som bara talas i hemmen och i skolan, säger Markus Österlund.

Mycket av traditionerna kring hur Svenska dagen firas kommer från Nykarleby.

Folkskollärarseminariet fanns här till år 1973 och det har satt sin prägel på firandet både i Nykarleby och för kommande generationer i hela Svenskfinland.

Bildningskansliet i Nykarleby
Lärarseminariet fanns i Nykarleby mellan åren 1873 och 1973. Bildningskansliet i Nykarleby Bild: Nathalie Lindvall seminarieområdet

Varje by i Svenskfinland hade en lärare som hade gått i seminariet och de tog med sig traditionen att fira högtidligt till sina hemtrakter.

Trots att folktinget försöker förnya och föryngra konceptet, kvarstår mycket av det formella.

Man tror att om det kommer en stor stjärna från Sverige så kommer en ung generation också till de här tillställningarna. Så är det ju inte riktigt. Det är samma folk som sitter där ändå― Bo Kronqvist, Sfp i Nykarleby

Bo Kronqvist, som är aktiv politiker inom Svenska folkpartiet i Nykarleby tycker att mycket av det traditionella finns kvar, trots att Folktinget försöker förnya konceptet.

- Man har drömt sig bort, säger han. Man tror att om det kommer en stor stjärna från Sverige så kommer en ung generation också till de här tillställningarna. Så är det ju inte riktigt. Det är samma folk som sitter där ändå.

Man med teateraffisch i handen i teaterfoajé i Nykarleby.
Bo Kronqvist har varit med och utformat årets program för Svenska dagen i Nykarleby under många år. Man med teateraffisch i handen i teaterfoajé i Nykarleby. Nykarleby,Svenska dagen,teater,biograf scala

Kronqvist har själv fått utmärkelser på Svenska dagen och vill inte helt avskaffa traditionen där finlandssvenskarna belönar varandra.

- Det är viktigt för många, säger han. Jag blev nog själv glad när jag fick medalj.

I Nykarleby har man ingen officiell Svenska dagen fest. I stället uppmärksammar man dagen genom att bjuda på olika sorters program för olika grupper i staden.

Det man tror är finska folksjälen eller svenska hjärtan är egentligen bara mänskligt― Frits Olaussen, regissör

I år blir det fest med program på åldringshemmet. Dessutom bjuds alla närvårdare, assistenter och stödpersoner inom äldre vård, barnomsorg, handikapp eller annat på teater.

Teater är också ett sätt att föra modersmålet vidare, säger Kronqvist. Hos oss är dialekten det normgivande språket. Det är de flestas modersmål i våra trakter.

Två kvinnliga och en manlig skådespelare diskuterar pjäsen Finska hästen med en manlig regissör.
Juthbacka teater bjuder på Finska hästen i höst.. Två kvinnliga och en manlig skådespelare diskuterar pjäsen Finska hästen med en manlig regissör. teater,Nykarleby,juthbacka teaterförening

Föreställningen Finska Hästen sätts upp av Juthbacka teater. Frits Olaussen regisserar pjäsen.

- Vi bjuder på en riktigt purfinsk pjäs som efter översättningen har blivit riktigt pursvensk, säger han. Man ser ganska snabbt att det som man tror är finska folksjälen eller svenska hjärtan egentligen bara är mänskligt.

Se hela programmet här:

Programmet sänds även i Yle Fem, måndag 6.11.2017 kl 19.00, samt tisdag 7.11.2017 kl. 11.00
http://svenska.yle.fi/program/narbild

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland