Hoppa till huvudinnehåll

10 år efter Jokela: "Inte längre pinsamt att säga att man mår dåligt"

Linn Söderlund
Karin Biström och Linn Söderlund känner sig trygga i sin skola. Linn Söderlund Bild: Esa Fills / YLE gymnasister

Efter skolskjutningen i Jokela har alla skolor fått tänka över sina säkerhetsarrangemang. Utöver säkerheten borde skolorna också satsa på att vara lyhörda för hur eleverna mår.

Linn Söderlund och Karin Biström går på andra klassen i Gymnasiet Grankulla samskola. De var bara 7 år gamla när skolskjutningen i Jokela ägde rum, ändå kommer de ihåg den skrämmande händelsen och en stämning som har satt sina spår i hur de tänker på säkerheten i skolan i dag.

- Jag var ju ganska liten så jag följde inte med så mycket, säger Linn Söderlund.

- Jag förstod inte helt vad som hände och tyckte att det var så absurt.

Jag kunde inte tro att det hade hänt på riktigt― Linn Söderlund

Karin Biström berättar att man i hennes lågstadieskola hade ordnat utrymningsövningar.

- Jag tänker ibland på var jag skulle gömma mig och var skyddsrummen finns. Men jag känner mig nog trygg i skolan.

Rektor Niklas Wahlström har starkare minnen av tragedin i Jokela:

- En känsla sitter kvar. Själva den här chocken över vad som händer.

Jag funderar ofta på om vi har en sådan miljö som motverkar den här typen av tråkiga händelser― Niklas Wahlström

I gymnasiet i Grankulla har man installerat övervakningskameror och håller ytterdörrarna låsta. Men vad specifika säkerhetsåtgärder beträffar går man igenom dem främst i lärarrummet för att inte oroa eleverna i onödan.

Förebyggande åtgärder viktigast

Enligt rektor Niklas Wahlström är den viktigaste åtgärden för att förebygga tragedier i skolan att man är mån om elevernas psykiska hälsa.

- Att man har en fungerande studerandevård och skapar en trygg omgivning där lärarna bryr sig om eleverna och där man ska våga berätta om man mår dåligt.

Det här har man lyckats med enligt studerandena Linn Söderlund och Karin Biström.

vas. Linn Söderlund oik. Karin Biström valkoinen betonseinä portaikko
Man behöver inte skämmas om man mår dåligt, säger Linn Söderlund och Karin Biström. vas. Linn Söderlund oik. Karin Biström valkoinen betonseinä portaikko Bild: Esa Fills / YLE gymnasister

- Man vågar tala med lärarna om det är något.

Linn Söderlund berättar att eftersom skolan inte har mer än 300 elever blir relationen elever emellan personlig.

- Man kan vara kompis med abina och med ettorna och vi har en fin sammanhållning. Var och en har säkert någon att tala med om man mår dåligt.

Karin Biström poängterar att det inte längre är pinsamt att säga att man inte mår så bra.

Man kan säga att jag mår så här just nu.

Man kan prata med vänner och föräldrar och lärarna förstår
― Karin Biström

- Vi satsar mycket på förebyggande arbete, att ha en skola där man bekräftar individen och där man följer upp hur eleverna mår i skolan, säger Niklas Wahlström.

Niklas Wahlsröm PLK Valkoinen Betoniseinä tausta
Niklas Wahlström är rektor i gymnasiet Grankulla. Niklas Wahlsröm PLK Valkoinen Betoniseinä tausta Bild: Esa Fills / YLE rektor

År 2014 kom en ny lag om elev- och studerandevård. Enligt Wahlström var det först inte helt lätt att följa lagen, eftersom den tillförde en massa byråkrati till skolorna.

- Men när vi har hittat egna modeller för hur vi tillämpar lagen har det visat sig att den var bra.

Vi involverar studerandena själva i hur vi tillsammans ska lösa problem― Niklas Wahlström

- Nu när vi har fått det här att fungera så har det lett till en klar förbättring vad vår studerandevård beträffar.

Niklas Wahlström önskar att regeringens sparåtgärder inte leder till för stora undervisningsgrupper, och att de ständiga reformerna inte ska störa arbetsron. Han har också ett tydligt önskemål till beslutsfattarna:

- Eftersom tröskeln att vända sig till studerandevården är högre än att vända sig till handledarna borde vi få mer resurser för handledningen.

Läs mera:

Skolbyggnaden i Jokela tio år efter massakern.

10 år sedan skolskjutningen i Jokela - rektor Laila Andersson minns chocken: "Jag glömde pinkoden på min mobiltelefon"

Skolpsykologerna blev fler i skolorna efter skolskjutningen i Jokela för tio år sedan. Ojämlikheten mellan skolorna är ändå stor. Var tionde skola saknar skolpsykolog. Rektor Laila Andersson minns känslan av overklighet då hon fick höra nyheten.


Läs mera:

Skolan i Jokela

Jokela - och vad sen?

Efter massakern i Jokela diskuterade man hur den hade kunnat hända. Och hur skulle man förhindra att sådant skedde på nytt. Förbjuda vapen, mera resurser till psykvården eller säkerhetsvakter vid skolportarna?


Läs mera:

Videon som Jokela skjutaren hade gjort för Youtube

De första nyheterna kring skolmassakern i Jokela

Mitt på dagen, onsdagen den 7 november 2007 skakades Finland av en fruktansvärd nyhet. Jokela hade hamnat på världskartan då en abiturient, Pekka-Eric Auvinen, sköt 9 personer och sig själv i skolan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes