Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Aktiv barndom ger bättre förutsättningar för framtiden

Christel Björkstrand är generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott r.f.
Skribenten Christel Björkstrand är generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott. Christel Björkstrand är generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott r.f. Bild: FSI christel björkstrand

Regeringens program för att aktivera eleverna under skoldagen har varit en framgångssaga. Till programmet ”Skolan i rörelse” (Liikkuva koulu) har under de senaste åren allokerats flera miljoner i statsbidrag. Under åren 2016–2018 delas ut 21 miljoner euro per år till organisationer, sammanslutningar, skolor och kommuner.

Vad har då programmet till dags dato åstadkommit? Hur har resurserna använts och vilken har effekten varit?

”Skolan i rörelse” är en verksamhet som inleddes som ett pilotprojekt redan 2010. Under nuvarande regeringsperiod har programmet varit ett av regeringens spetsprojekt med målsättningen att programmet ska bli riksomfattande och inkludera alla barn och unga i skolåldern.

En av orsakerna till att projektet blev ett av regeringens viktiga projekt, var resultatet från de undersökningar som tidigare gjorts bland skolelever och som visade att endast en tredjedel av femteklassisterna enligt gällande rekommendationer rör på sig tillräckligt. Av niondeklassister var det alarmerande nog endast en tiondedel som rörde på sig tillräckligt.

Därav föddes också sloganen ”En timme om dagen”, vilket beskriver målet med programmet: Att barn och unga under skoltid ska röra på sig minst en timme om dagen, såväl på rasterna som i undervisningen, som även den ska bli mera fysiskt aktiv.

Skola i rörelse också på svenska

Under de första åren mellan 2010 och 2015 var verksamheten i huvudsak inriktad på finska skolor och cirka 1000 skolor var registrerade som ”en skola i rörelse”. Verksamheten på svenska var däremot blygsam och intresset för att bli en skola i rörelse var lamt, delvis för att ingen instans tagit på sig att föra ut programmet till de svenskspråkiga skolorna, delvis för att det inte fanns tillräckligt med material på svenska.

2016 tog Finlands Svenska Idrott tag i verksamheten på svenska. Med dels statsbidrag och dels bidrag från bland annat Brita Maria Renlunds stiftelse, körde projektet ”En skola i rörelse – också i Svenskfinland” igång sommaren 2016. Intresset för att komma med har varit stort.

Efter drygt ett års intensiv verksamhet på svenska har 200 av cirka 300 svenskspråkiga skolor kommit med, och antalet växer. Intresset bland de finska skolorna har också skjutit i höjden i och med de riktade statsbidragen till verksamheten. Våren 2017 var 80 procent av alla grundskolor registrerade som en skola i rörelse, 89 procent av alla kommuner hade gått med i projektet och 88 procent av alla elever var därmed med i verksamheten. Fantastiska siffror!

Programmet följs ständigt upp. Mellanrapporten som gavs ut hösten 2017, och som täcker verksamheten fram till 31.12.2016, visar att allt flera lärare utnyttjar metoderna för en mera fysiskt aktiv undervisning, vilka projektet lär ut, och att många lärare försöker avbryta långa stunder av sittande under lektionerna.

Eleverna ska inkluderas i planering och utvärdering

I varannan skola finns nu elever som utbildats till rastisledare. Skolgårdarna och utrymmena inomhus utvecklas hela tiden för att uppmuntra till fysisk aktivitet och personalen upplever att såväl trivseln som inlärningen har förbättrats.

Barnens delaktighet i att planera verksamheten och skolmiljöerna har ökat, men är fortfarande rätt låg, så här har programmet ännu möjlighet att förbättra siffrorna. Samtidigt har stora nationella uppföljningar om våra barns och ungas fysiska funktionsförmåga gjorts. På det här sättet är det lätt att kunna se hur samhället kan påverka barns och ungas fysiska aktiviteter.

Att barn och unga är aktiva är viktigt. Forskning visar att en aktiv barndom ger bättre förutsättningar för utbildning och sysselsättning i framtiden. Barn som är aktiva, har en större sannolikhet att få jobb och därmed mindre sannolikhet för arbetslöshet, än barn som är mindre aktiva (källa: Kohti aktiivisempia ja viihtyisämpiä koulupäiviä. Liikkuva koulu -ohjelman väliraportti 1.8.2015-31.12.2016 (2017).

Därför är det nu viktigt att då regeringsprogrammet närmar sig sitt slut, börja lobba och jobba för att programmet fortsätter och utvidgas så att daghem och förskolor tas med i verksamheten.

Ett dagis i rörelse är en naturlig och nödvändig fortsättning på ett lyckat projekt, där målsättningen är att genom fysisk aktivitet ge de bästa förutsättningarna för våra barn för en god framtid. Ett gratis tips också till alla partier att ta med i sina valprogram för nästa riksdagsval!

Christel Björkstrand
Generalsekreterare, Finlands Svenska Idrott

Läs också

Nyligen publicerat - Sport