Hoppa till huvudinnehåll

Döende kvinna fick inte god vård - Raseborg prickas för äldrevården igen

Ett stetoskop på en öppen bok.
En äldre kvinna skickades av och an mellan olika vårdinrättningar och kommunikationen med de anhöriga fungerade inte. Ett stetoskop på en öppen bok. Bild: Mostphotos sjukvård,vård (omsorg),Stetoskop,hälsovård

Raseborgs stad får mera kritik för sin äldrevård. Också den här gången riktar sig kritiken mot vården av en multisjuk äldre på Mariahemmet i Pojo och fjärrläkarservicen från bolaget Doctagon.

En läkare vid Doctagon fattade beslut om terminalvård för en äldre kvinna utan att diskutera med hennes närmaste anhöriga.

Kritiken kommer från den statliga övervakande myndigheten Valvira.

Kvinnans son bad om granskning

Valvira har noggrant granskat ett fall där en multisjuk gammal kvinna med svår demens på Mariahemmet i Pojo inte fick vård som till alla delar uppfyller kravet för god vård.

Det är kvinnans son som har bett olika myndigheter granska fallet.

Mamman skjutsades under sina sista veckor av och an mellan Mariahemmet, Raseborgs sjukhus och hälsocentralens vårdavdelning i Ekenäs.

En korridor på ett sjukhus med många dörrar.
Kvinnan fördes bland annat till Raseborgs sjukhus. En korridor på ett sjukhus med många dörrar. Bild: Yle/Marga Sandström Västnyland,Raseborg,sjukhus,sjukhusvård,vård (skötsel),raseborgs sjukhus

Mycket av det här kunde ha undvikits om vården på Mariahemmet och telefonläkartjänsten staden anlitar hade fungerat som de borde, anser Valvira.

Valvira anser att telefonläkartjänsten inte var en fungerande lösning i fallet.

Beslut om terminalvård per telefon

En närmare 90 år gammal kvinna led av svår demens samt flera andra sjukdomar.

Hon kunde inte längre kommunicera och förstod heller inte längre vad man sade till henne. Kvinnan var sängliggande men lyftes en eller två gånger i veckan upp för att sitta.

En av många korridorer på Mjölbolsta.
Kvinnan flyttades från Mjölbolsta då avdelningarna där lades ner. En av många korridorer på Mjölbolsta. Bild: Yle / Pia Santonen sjukhuskorridor

Snart efter en flytt från Mjölbolsta i Karis till Mariahemmet i Pojo blev kvinnans ena ben kallt och blått.

Vårdarna kontaktade telefonläkaren först på tredje dagen efter upptäckten.

Utan att träffa eller ens prata med sonen beslutade telefonläkaren vid företaget Doctagon om terminalvård.

Flyttades av och an

När sonen fick höra om beslutet, ville han att mamman vårdas på ett mera aktivt sätt.

Hon fördes till sjukhus där benet amputerades.

Kvinnans tillstånd efter operationen varierade och hon åkte under de följande veckorna flera gånger mellan boendet i Pojo, sjukhuset och vårdavdelningen i Ekenäs.

Mariahemmet i Pojo.
Mariahemmet i Pojo. Mariahemmet i Pojo. Bild: Yle/Marica Hildén mariahemmet pojo

Hon avled tre månader efter att vårdare hade märkt att benet är blått.

Det är sannolikt att hon inte kunde ha räddats med annorlunda beslut om vården, men hennes sista tid kunde ha varit bättre och lugnare, anser Valvira.

Händelseförloppet i korthet

Kvinnan flyttas i slutet av maj år 2016 från Mjölbolsta i Karis till Mariahemmet i Pojo, då stadens avdelningar för äldre på Mjölbolsta stänger.

I samband med flytten träffar hon på Mjölbolsta en läkare från företaget Doctagon som staden anlitar för läkartjänster inom äldrevården.

Läkaren kartlägger hennes hälsotillstånd.

11.6.2016

Efter ett par veckor på Mariahemmet märker en vårdare en lördag i juni att kvinnans ena ben är kallt och blått.

12.6

Följande dag har benet blivit sämre.

13.6

Först på måndagen konsulterar sjukvårdaren per telefon ansvarsläkaren på Doctagon. Läkaren fattar beslutet att inleda terminalvård och ordinerar morfin som smärtmedicin.

Sjukvårdaren kontaktar sonen och informerar honom om läkarens beslut att nu inleda terminalvård.

Men sonen vill inte nöja sig med terminalvård utan önskar en mera aktiv vård.

Mamman förs på måndagen med ambulans till jouren vid Raseborgs sjukhus.

Hela benet amputeras. Operationen förlöper utan komplikationer och mammans tillstånd blir bättre, men på onsdagen drabbas hon av lunginflammation.

16.6

Sonen överklagar redan nu till Södra Finlands regionförvaltningsverk (RFV) om vården som hans mamma får på Mariahemmet.

Han kompletterar senare sitt överklagande flera gånger.

Han är inte missnöjd enbart med vården utan också med medicineringen som han tycker är för stark.

Dessutom tycker han att telefonläkartjänsten med Doctagon inte fungerar.

Han uttrycker sitt missnöje också till Valvira.

Sonen var antagligen välkänd bland stadens personal. Han hade varit missnöjd också med vården på Mjölbolsta.

Missnöjet började redan när hans föräldrar år 2011 flyttades hemifrån till Mjölbolsta trots att de enligt sonen skulle ha klarat sig med bättre hemvård i Pojo.

19.6

På söndagen flyttas mamman till hälsocentralens vårdavdelning. Det har gått sex dagar sedan hon kom till jouren med ett blått ben.

Kvinnan är ingalunda frisk. Hon kan inte ens äta eller dricka utan får sin näring genom en sond, en tunn slang.

Operationssåret blöder tidvis. Men kvinnan mår under omständigheterna hyfsat.

28.6

Efter nio dagar på vårdavdelningen är tillståndet så pass stabilt att hon skickas tillbaka till Mariahemmet. Det är tisdag.

30.6

På torsdagen blöder operationssåret så mycket att personalen på Mariahemmet kontaktar telefonläkaren.

Hen tycker ambulans behövs. Ambulansen kommer.

En läkare vid Raseborgs sjukhus uppmanar ambulanspersonalen följa med kvinnans tillstånd på Mariahemmet.

1.7

På fredagen instruerar sjukhusjouren personalen att avlägsna stygnen och fortsätta med antibiotikan.

2.7

På lördagen beställer ändå en vårdare ambulans då kvinnans tillstånd försämras.

Men jouren bedömer allmäntillståndet som så pass gott att kvinnan skickas tillbaka till Mariahemmet med instruktioner om vård och medicinering.

4.7

På måndagen beslutar ansvarsläkaren vid Doctagon per telefon om mer antibiotika.

5.7

På tisdagen konsulteras ansvarsläkaren vid Doctagon igen.

Han skickar kvinnan till sjukhusjouren eftersom också det andra benet är kallt.

Jouren skickar henne till vårdavdelningen och hennes tillstånd blir bättre trots att det förekommer pauser i andningen.

6.7

På onsdagen skickas hon tillbaka till Mariahemmet. En kontrolltid bokas två veckor framåt.

12.7

Kvinnan andas dåligt och allmäntillståndet försämras.

Hon skickas från Mariahemmet till sjukhusjouren.

Hon tas in på vårdavdelningen igen.

14.7

Kvinnan åker tillbaka till Mariahemmet.

21.7

Den bokade kontrolltiden efter operationen. Såret är nu lite bättre.

25.7

Dagen då ansvarsläkaren vid Doctagon för allra första gången träffar kvinnan på Mariahemmet.

26.7

Mariahemmet ringer ansvarsläkaren vid Doctagon om problem och medicineringen ändras.

Kvinnan har hittills inte verkat ha smärtor men nu har hon det i samband med olika vårdåtgärder.

Läkaren fattar beslut om att använda morfin vid behov.

1.8

Mariahemmet ringer jourhavande läkaren vid Doctagon då de misstänker infektion.

Kvinnan skickas till jourpolikliniken igen. Hon är i dåligt skick. Det tas nya prover, hon får mediciner.

2.8

Såret är riktigt dåligt.

3.8

Sjukhuset konstaterar att det på medicinsk väg inte går att förbättra läget och att hennes chanser är dåliga.

5.8

Vid ett vårdmöte beslutar parterna att avstå från nya operationer.

Alla smärtsamma vårdåtgärder avslutas.

Kvinnan får åka tillbaka till Mariahemmet.

Ansvarsläkaren vid Doctagon ordinerar per telefon mera smärtlindrande mediciner.

7.9

Andningen är rosslande och allmäntillståndet försämras.

Sonen önskar att mamman skickas till jourpolikliniken i Ekenäs.

Sjukhuset tar in henne på uppföljningsavdelningen och hon får vård.

9.9

Kvinnan avlider.

Det har gått tre månader sedan en i personalen märkte att kvinnans ena ben är kallt och lite blått (på finska står det i Valviras dokument "sinervä").

Så här utredde Valvira

Valvira har utrett fallet genom att be olika parter vid Raseborgs stad, på Mariahemmet och inom Doctagon om förklaringar.

De har också kontrollerat patientdatauppgifter samt avtal och instruktioner som gäller i fallet.

Valvira har dessutom bett sina egna expertläkare bekanta sig med fallet och ge ett utlåtande. De är specialiserade på just den typen av vård som de ger utlåtanden om.

Den här informationen gick Valvira igenom

1. En utredning som äldrevårdschefen i Raseborg Kirsi Ala-Jaakkola har skrivit och som social- och hälsovårdsdirektören Jeanette Pajunen har undertecknat.

Med i utredningen finns förklaringar av flera inom vårdpersonalen på Mariahemmet och vid vårdbolaget Doctagon:

  • ansvarsläkaren vid Doctagon
  • en hälsovårdare vid Mariahemmet
  • en sjukskötare vid Mariahemmet
  • fyra vårdare vid Mariahemmet

2. En utredning som stadens jurist Leila Andersin har skrivt och som social- och hälsovårdsdirektören Jeanette Pajunen har undertecknat.

3. Ett genmäle av chefen för affärsverksamheten samt tre läkare vid företaget Doctagon.

4. Patientdatauppgifter som gäller den avlidna kvinnans tid på Mjölbolsta, på Mariahemmet och vården vid HNS Raseborgs sjukhus under den tid som Valvira nu har granskat, det vill säga sommaren 2016.

5. Avtalet mellan staden Raseborg och företaget gom läkartjänster.

6. Mariahemmets instruktioner som gäller läkartjänster med Doctagon.

7. Utlåtanden från två av Valviras specialister om vården som kvinnan fick.

8. En förklaring av ansvarsläkaren vid Doctagon.

9. Ytterligare utredningar och förklaringar av fem personer inom stadens vårdpersonal.

Det här kritiserar Valvira

1. Närvårdarna på Mariahemmet borde ha kontaktat Doctagons läkare genast den 11.6 när de märkte förändringarna i kvinnans ena ben.

Det skulle ha varit ännu viktigare att konsultera läkaren följande dag då situationen blev sämre.

2. När kvinnan kom från Mjölbolsta till Mariahemmet, borde det ha ordnats ett vårdmöte mellan vårdaren som ansvarar för kvinnan, enhetens ansvarsläkare och den anhöriga.

Ett sådant möte hölls aldrig.

3. Vidare anser Valvira att ansvarsläkaren vid Doctagon borde ha varit i kontakt med den anhöriga innan hen fattade beslut om terminalvård.

Läkaren borde ha diskuterat saken med sonen och förklarat orsakerna till och följderna av beslutet.

Läkaren borde ha dragit upp riktlinjerna för vården tillsammans med den anhöriga.

4. Att åka skytteltrafik mellan boendet och sjukhuset var inte god vård.

Jouren känner sällan klienten och de snabba besluten som fattas där fungerar inte som långsiktiga vårdbeslut för en sådan klient som den gamla kvinnan.

Valvira anser därför att telefonläkartjänsten i kvinnans fall inte var en fungerande lösning.

Läs mer om vad terminalvård är och vem som fattar besluten

Syftet med terminalvården är att vårda patienten så att kvaliteten på återstoden av livet - det handlar vanligen om veckor - är så god som möjligt.

Patienten ska vara fri från smärtor och andra besvärande symtom.

Beslutet om terminalvård är ett viktigt beslut, också enligt lagen. Det måste vid behov diskuteras flera gånger med klienten.

Om klienten inte kan fatta beslut om vården, ska läkaren diskutera saken med de anhöriga, andra närstående eller med en laglig företrädare för klienten.

Beslutet ska vara skriftligt och det ska innehålla uppgifter om vem som tagit beslutet och vilka de medicinska grunderna för beslutet är.

Anteckningar

I beslutet om terminalvård ska också den diskussionen som har förts med klienten eller de anhöriga antecknas samt vad klienten eller de anhöriga anser om beslutet.

Diskussionen om terminalvård med klienten eller de anhöriga ska dessutom föras i god tid.

Det här kritiserar Valvira inte

1. Valvira anser att det fanns medicinska grunder för ett beslut om terminalvård. Beslutet i sig var inte felaktigt utan det var informationen som brast.

2. Amputationen kunde knappast ha undvikits ifall personalen på Mariahemmet hade kontaktat läkaren på Doctagon tidigare eller om kvinnan hade kommit till sjukhuset tidigare.

Valvira tar inte direkt ställning till om det hade varit bättre att inte amputera benet utan fortsätta med terminalvård.

I så fall uppskattar Valvira att kvinnan skulle ha avlidit inom loppet av dagar eller veckor.

Konsekvenserna

Valvira är ingen domstol. Deras verktyg består av att ge en anmärkning till någon eller fästa någons uppmärksamhet vid saker som inte fungerar.

I det här fallet ges inga anmärkningar utan Valvira fäster Doctagon-ansvarsläkarens uppmärksamhet vid hur beslut om terminalvård fattas.

Valvira fäster också tre personers uppmärksamhet inom vårdpersonalen vid att de framöver noggrant följer med äldre klienters hälsotillstånd och vidtar åtgärder när det behövs.

De borde ha kontaktat ansvariga sjukskötaren eller ansvarsläkaren när de upptäckte problemen i kvinnans ben.

När Valvira fäster någons uppmärksamhet vid någonting syns det inte i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Fortsättningen

Doctagons ledningsgrupp ska senast i mitten av december redogöra för Valvira hur de framöver tänkte se till att besluten om terminalvård fattas på rätt sätt och att terminalvården verkställs på rätt sätt.

Också andra myndigheter granskar fallet.

Regionförvaltningsverket (RFV) har redan kommit med ett beslut som gäller samma fall.

RFV gav staden en känga bland annat för instruktionerna som gäller telefonläkartjänsten och förbudet att kalla på ambulans.

Staden avfärdade kritiken som grundlös.

Valvira kan anses som myndighet högre upp i hierarkin än RFV.

Valvira övervakar om verksamheten inom social- och hälsovården fungerar som den ska. Valvira handleder också regionförvaltningsverken för att tillstånds-, styrnings- och tillsynspraxis ska vara enhetlig i hela landet.

Sonen kunde inte få patienthandlingarna medan mamman levde

Sonen har utöver Valvira och RFV också överklagat till förvaltningsdomstolen då ha inte har fått sin mammas patientdokument av Raseborgs stad.

Domstolen slår (11.10.2017) fast att Raseborgs stad hade rätt. Staden fick inte ge ut mammans handlingar till sonen medan hon ännu levde. Mamman hade inte gett tillstånd att ge handlingarna till sonen. Senare var hon inte längre förmögen att förstå saken men handlingarna fick ändå inte ges ut till sonen.

Domstolen påminner också om att sonen efter mammans död i vissa fall har rätt att få handlingarna. Han ska då ha goda grunder att kräva dem. En sådan grund kan vara att sonen vill låta utreda om det hade förekommit vårdfel medan mamman var vid liv.

Artikeln bygger på beslutet från Valvira samt på tidigare artiklar om fallet. Uppgifterna har publicerats med tillstånd av sonen.

Korrigering i sista stycket torsdagen den 9 november 2017 vid 16.30-tiden: Tidigare stod det att domstolen ännu inte har avgjort ärendet som gäller den anhörigas rätt att få patienthandlingar. Det rätta är att domstolen har avgjort saken. Beslutet redogörs nu för i texten.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland