Hoppa till huvudinnehåll

Förslag: Brottsligt med terroristiska ”självstudier”

Lagstiftningsråd Janne Kanerva och justitieminister Antti Häkkänen (Samlingspartiet)
Lagstiftningsråd Janne Kanerva och justitieminister Antti Häkkänen. Lagstiftningsråd Janne Kanerva och justitieminister Antti Häkkänen (Samlingspartiet) Bild: Lehtikuva terrorism,antiterrorism,Justitieministeriet

I ett betänkande, som publicerats i dag, vill Justitieministeriets arbetsgrupp bland annat utvidga vad som kan anses vara terrorism. På listan finns självstudier i hur man tillverkar bomber och resor med syfte att begå terrorbrott.

I betänkandet föreslår arbetsgruppen en lång rad justeringar i strafflagen, som skulle innebära att definitionen för vad som kan anses vara terrorismbrott utvidgas.

Ändringsförslagen gäller bland annat gärningar som faller under brottsbeteckningen grov dataskadegörelse, grovt störande av teletrafik och grov systemstörning. I framtiden skulle de här kunna beläggas med fängelsestraff i minst fyra och högst sju år, ifall det går att påvisa att syftet med brottet har varit terroristiskt.

Dessutom föreslår man bland annat att det blir straffbart att leda en sådan terroristgrupp som ”ännu inte har begått ett brott i terroristiskt syfte, men som handlar i syfte att begå ett sådant brott”. Likaså skulle det i framtiden kunna bli aktuellt att straffas för resor till andra stater, då det går att påvisa att avsikten är att begå terroristbrott.

”På detta sätt skulle straffansvaret även gälla personer som återvänder eller annars reser till Finland i syfte att begå terroristbrott”, heter det.

Straffbart studera bombinstruktioner

Ytterligare vill arbetsgruppen kriminalisera självstudier i terroristiskt syfte. Det skulle bland annat handla om tillverkning eller användning av sprängämnen, skjutvapen eller skadliga substanser.

Lagstiftningsråd Janne Kanerva, som har lett arbetsgruppen, säger att det här inte automatiskt betyder att den som laddar ner bombinstruktioner eller terroristiska grupperingars material skulle göra sig skyldig till brott.

– Men om det går att påvisa att syftet är att göra ett brott i det syfte som anges i strafflagens paragraf 34 så kan det bli aktuellt med brottsmisstanke.

Hur den bedömningen borde göras är inte klart, men om förslaget som sådant går igenom så skulle det också innebära att polisens hemliga tvångsmedel och dito metoder för att inhämta information kunde användas vid utredning och förhindrande av terroristbrott.

Olika bedömning för terrordåd

Det har de senaste åren regelbundet diskuterats hur terroristiska dåd ska kategoriseras och bland kritikerna finns terrorforskare, som menar att också Finland i de flesta fall utgår från att det handlar om terrorism bara då det finns islamistiska ingredienser inblandade.

I Global terrorism database (GTD) kom det nyligen fram att den internationella bedömningen för antalet utförda terrorbrott i Finland är större än Finlands egen bedömning, eftersom GTD bland annat också räknar in skolskjutningar och attentat mot flyktingförläggningar som terrordåd.

Enligt Janne Kanerva tar betänkandet inte direkt ställning till detta, eftersom det redan finns en definition för vad som anses vara terrordåd.

Men i teorin, säger han, kunde det vara så att en person som laddar ner instruktioner för att tillverka en brandbomb, som hen har för avsikt att slänga in i en flyktingförläggning, i framtiden kunde omfattas av den reviderade strafflagen som handlar om terrorbrott.

Snabb tidtabell

Justitieminister Antti Häkkänen (Saml), som tog emot betänkandet på onsdagen, konstaterar att lika viktigt som det är att förebygga terrordåd med alla tänkbara medel så är det också att se till att man inte kränker medborgarnas grundläggande rättigheter.

Balansgången kan vara svår.

– I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att förebygga terrorism, men det är lika viktigt att värna om medborgarnas grundläggande rättigheter.

Arbetsgruppens uppgift har varit att granska den gällande strafflagen i förhållande till EU:s direktiv om terroristbrott.

Motsvarande arbete har gjorts också i de övriga medlemsländerna.
Betänkandet, som finns på finska och är över 200 sidor långt, ska nu vidare på remissrunda.

Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft den 8 september 2018.

Läs också