Hoppa till huvudinnehåll

Oppositionen gick åt nedläggning av tingsrätter: Smärtgränsen är nådd

Bild på en ordförandeklubba
Bild på en ordförandeklubba Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Ordförandeklubba,förvaltningsdomstolar (domstolar),försäljning,inköp,domstolar,rättegång,rätt,jurister

Oppositionen gick åt regeringens planer på att minska på antalet tingsrätter i onsdagens plenum. SFP:s Eva Biaudet befarar att de språkliga rättigheterna blir överkörda om tingsrättsreformen blir verklighet.

- Regeringen har en överlägsen inställning till de språkliga rättigheterna, och tror att det räcker med att trygga de språkliga rättigheterna på pappret, sade Biaudet i samband med onsdagens plenum.

De övriga oppositionspartierna sällar sig till kritiken mot reformen.

- Under de senaste 30 åren har tingsrätterna antal minskat från 96 till 20. Jag hävdar att vi har överskridit någon sorts smärtgräns vad indragningen av tingsrätter beträffar, sade SDP:s Johanna Ojala-Niemelä.

Justitieministern Antti Häkkänen (Saml) var inte på plats då ärendet behandlades. Reformen presenterades i stället av Blåa riksdagsgruppens Matti Torvinen. Enligt honom kan rättsliga ärenden bra behandlas på distans.

- Här fäster man sig vid de egna väljarnas behöriga domstolar, kritiserade Torvinen diskussionen i plenum.

- Jag hoppas att vi kan fokusera på en bra helhetslösning, fortsatte han.

De långa avstånden oroar

Till följd av reformen kommer avstånden till den närmaste tingsrätten att öka på många håll.

De grönas Olli-Poika Parviainen frågar sig om det är rimligt att en Ivalobo tvingas åka över 500 kilometer för att få ett utmätningsärende avgjort i Uleåborg.

- Visst känns det här orättvist, även om man säkert är van vid längre avstånd i Lappland.

Kristdemokraternas Sari Essayah ser fler nackdelar än fördelar med reformen.

- Avstånden och resekostnaderna ökar då avstånden blir längre. Det är svårt att se vad som förbättras i och med reformen.

Kritik också från regeringspartier

I och med reformen läggs också en del renoverade, stora lokaler ner. Kvar blir små utrymmen som måste byggas ut. Många ledamöter anser att detta är absurt.

- I till exempel Norra Savolax är lokalerna i Kuopio i sämre skick än de som ska läggas ner i Idensalmi och Varkaus. I Kuopio måste man göra reparationsarbete och bygga ut medan det i Idensalmi och Varkaus finns moderna lokaler som är i bra skick. Vad är vettet i det, undrade SDP:s Merja Mäkisalo-Ropponen.

Här måste man vädja till justitieministeriet och hela statsrådet att beakta de verkliga kostnadsfaktorerna då man fattar beslut― Seppo Kääriäinen (C)

Också Centerns Seppo Kääriäinen förfasade sig över att utskottet inte hade beräkningar över kostnaderna för nybyggandet i Kuopio.

- Här måste man vädja till justitieministeriet och hela statsrådet att beakta de verkliga kostnadsfaktorerna då man fattar beslut, sa Kääriäinen.

Nödvändig reform, säger regeringen

Samlingspartiets Kari Tolvanen försvarar reformen. Han lyfter fram digitaliseringen som en orsak till att genomföra reformen.

- Vi har helt enkelt inte råd med att förse en så stor mängd rättssalar med ny teknik.

Enligt Tolvanen är de små tingsrätterna sårbara i dagens läge. Han säger att lagstiftningen förutsätter en sådan specialkompetens som inte finns vid alla tingsrätter.

- Domarna har själv konstaterat att de inte kan hantera allting.

Bristerna i säkerhetsarrangemangen vid de nuvarande enheterna är en annan bidragande orsak till att genomföra reformen, anser Tolvanen.

- Arbetsskyddslagstiftningen kräver att personalens säkerhet tryggas.

Påverkar Borgå, Raseborg och Jakobstad

Tingsrättsreformen innebär att tingsrätternas antal minskar från nuvarande 27 till 20.

Bland annat tingsrätterna i Borgå och Raseborg att försvinna i och med beslutet.

Hyvinge, Träskända, Kemi, Ylivieska och Karleby upphör likaså att vara tingsrättsorter.

Sammanlagt kommer tingsrätternas verksamhetsställen att minska från nuvarande rån nuvarande 57 till 36.

Bland de sammanträdesplatser som försvinner finns bland annat Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad.

Tingsrättsreformen är tänkt att träda i kraft år 2019. Regeringen räknar med att spara cirka 7 miljoner euro per år till följd av nedläggningarna.

Källor: riksdagen, STT

Artikeln har uppdaterats 8.11.2017 klockan 23:40 med mera information om reformen och fler kommentarer av politiker.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes