Hoppa till huvudinnehåll

Sporra istället för att skrämma - Kimitoön bytte taktik för att nå ut till sina unga

Två tonåriga flickor sitter med ryggen mot kameran på en brygga i sommartid.
Två tonåriga flickor sitter med ryggen mot kameran på en brygga i sommartid. Bild: YLE/Nella Nuora hav

Kimitoön tröttnade på att bara varna och skrämma upp. Nu provar man på ett annat koncept för att få bukt med ohälsosamma vanor och berättar istället vad de unga ska satsa på för att må bra.

- Ät, sov, träffa vänner och red ut. Det är Kati Sells fyra råd till tonåringar som vill sköta om sin psykiska hälsa. Sell är sakkunnig inom barn- och familjearbete vid Barnavårdsföreningen.

Närbild på kvinna.
Grundläggande saker ska vara i skick för att man ska må bra, menar Kati Sell från Barnavårdsföreningen. Närbild på kvinna. Bild: Yle/Monica Forssell expert,kati sell

Råden bottnar i den engelskas halt, det vill säga stanna upp. H som i hungry (hungrig), a som i angry (arg), l som i lonely (ensam) och t som i tired (trött).

- Om jag är lite ledsen eller nere kan jag stanna upp och fråga mig själv: Har jag ätit ordentligt i dag? Har jag sovit eller kan jag vara trött? Är jag arg eller irriterad på någon?

- Ofta är det då man har något outrett med någon som man inte mår bra, förklarar Sell och förklarar vidare: Har jag varit för mycket ensam? Borde jag kanske komma ut bland människor och träffa mina vänner?

Fötter
Fötter Bild: Yle narkolepsi

Små barn skriker då de är hungriga men äldre barn känner inte nödvändigtvis genast igen att de är hungriga. Att de grundläggande behoven är tillfredsställda är ändå avgörande för att vi ska må bra.

- Med ungdomar är det jätteviktigt att hålla fast vid rutiner. Att äta, sova, träffa sina vänner och reda ut saker om det är något som är på gång med någon, sammanfattar Sell.

- Dessutom är det viktigt att varje dag göra något man mår bra av. Röra sig ute i naturen, träffa vänner, testa ett nytt recept eller göra något tillsammans med familjen, räknar Sell upp.

Sell är en av de föreläsare som deltar i Kimitoöns satsning på välmående bland unga den här veckan.

Rusmedelsvecka blev Må bra - vecka

Tidigare har satsningen på välmående, som också går under namnet rusmedelsveckan, fokuserat på risker förknippade med alkohol och droger.

Ungdomar som spelar att de deltar i en hemmafest.
Iscensatt fest under en av Kimitoöns tidigare Rusmedelsveckor då man försökt visa på de skador och negativa konsekvenser alkhol och droger kan ha. Ungdomar som spelar att de deltar i en hemmafest. Bild: Yle/Monica Forssell attitydrännan

I år har man vänt på steken och fokuserar på välmående och möjligheter istället.

- Det här är inte saker som är nya för ungdomarna, vet vi nog att de vet det här, men vi hoppas att de får någon "ahaupplevelse" – att det faktiskt är de här sakerna de mår bra av och ska tänka på, säger Linda Mattsson, socialhandledare i Kimitoöns kommun och en av dem som håller i trådarna för veckan.

På tisdagen fick öns svenskspråkiga niondeklassare höra om psykisk hälsa, sunda levnadsvanor, kost och avslappning. En liknande föreläsning ordnas för de finskspråkiga niorna i december.

Alla öns sjundeklassare fick röra på sig tillsammans med fritidsavdelningen och på torsdag bjuds åttondeklassarna på något man kallar för amazing life, en lekfull tävling som också handlar om att må bra.

- Vi vill få fram vilka de positiva effekterna och hur de bidrar till hälsan, istället för de negativa, förklarar Mattsson.

Ungdomarna trötta på att höra om bara risker

Bland annat i samband med den debatt som följde på THLs (Institutet för hälsa och välfärd) färska undersökningsresultat gällande alkoholkonsumtionen bland unga på Kimitoön kom det fram att ungdomarna inte längre är intresserade av att bara höra om risker och faror, utan också vill ha något annat.

Femtonåringarna Hannah Gustafsson, Erin Lindblom, Abbe Karlsson, Andreas Sundman och Anna Bodå tycker alla att årets koncept är bra.

- Jag tycker det är bättre att man fokuserar på vår hälsa än att ta upp hur dåligt allt är, säger Karlsson.

Ungdomar sitter på en bänk i skolans korridor.
Abbe Karlsson, Erin Lindblom och Hanna Gustafsson vill också lära sig hur man känner igen hur någon annan mår dåligt. Ungdomar sitter på en bänk i skolans korridor. Bild: Yle/Monica Forssell ungdomar,Hanna Gustafsson

Musik, vänner och motion fungerar

Ungdomarna själva kommer på flera saker de redan gör för att se till att de inte bara mår bra fysiskt utan också psykiskt.

- Jag brukar höra på musik. Speciellt på morgonen och i bussen, motionera och vara med vänner berättar Gustafsson.

- Vara glad och positiv är också viktigt, inflikar Lindblom och får medhåll av Andreas Sundman.

- Att göra det man tycker om hjälper också, säger Karlsson.

- Kanske börja träna någonting man inte tränat förut. Det skulle kanske kunna hjälpa funderar Bodö.

Att kunna prata med någon när man är ledsen är också viktigt.

- Men man måste kunna lita på den man pratar med så att man inte behöver vara rädd för att dömas ut, betonar Lindblom.

Det är helt okej att inte alltid vara bäst― Kati Sell

Sell påminner också om att det är viktigt att inte vara för sträng med sig själv:

- Om man inte mår så bra ska man vara snäll med sig själv. Inte kräva att man alltid ska vara perfekt. Det är helt okej att inte alltid vara bäst - det normala räcker till.

Fråga: Hur mår du? Kan jag hjälpa dig på något sätt?

De unga som Yle Åboland träffar tycker också att det är viktigt att lära sig känna igen tecken hos andra som tycder på att de inte mår bra

- Vi är inte så insatta i sådant här. Vi har inte gått igenom så mycket om psykisk hälsa. Jag tycker de tär jätteintressant och jätteviktigt. Hur man kan hjälp asig själv och hur man kan hjälpa andra också. Mår man riktigt dåligt kan det vara svårt att hjälpa sig själv.

Flicka med händerna mot regnig vindruta.
Flicka med händerna mot regnig vindruta. Bild: Mostphotos ångest,ungdomar,depression,ensamhet

Sells råd på den punkten är att helt enkelt vara uppmärksam och närvarande.

- Kanske det första tecknet är att någon förändrats. Hen kanske inte mera vill komma med nånstans, verkar för det mesta ledsen, är väldigt trött, kanske inte äter ordentligt.

- Fråga: Hur mår du? Kan jag hjälpa dig på något sätt?

Ensamhet och gränslöshet problem

Enligt Sell är de största hoten mot ungdomars mentala hälsa den ensamhet som bland annat sociala medier kan bidra till. Man träffar inte sina vänner lika mycket.

Ett annat hot är avsaknaden av gränser. Många föräldrar vill vara ”kompisar” med sina barn och drar sig för att sätta gränser.

Det här är inte bra för unga som behöver rutiner, gränser och vuxna som tar ansvar för dem.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland