Hoppa till huvudinnehåll

Göran Honga: "Vårdreformen ser ut att bli en reform för välbärgade storstadsbor"

göran honga
Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt göran honga Bild: Yle/Henrik Leppälä vasa sjukvårdsdistrikt,Direktör

Österbotten och Mellersta Österbotten hör inte till de landskap som kommer att kunna fixa valfriheten i vårdreformen, till det är kustremsan för glest befolkad. Den bedömningen gör regeringen och direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt håller med.

- Valfriheten kommer att fungera bäst i landskap med stora städer och universitetssjukhus, områden där befolkningen bor koncentrerat. Mindre landskap där befolkningen är utspridd och där det saknas riktigt stora centralorter, där kan det bli knepigare.

Så sammanfattar direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt, Göran Honga, utgångsläget i Österbotten inför vårdreformen.

Honga har jobbat med vårdreformen och följt den politiska processen kring reformen under alla de år som arbetet pågått.

En reform för dem som redan mår bra?

Idag är Göran Honga illa rädd att det som skulle bli en reform som tryggar allas jämlika rätt till god vård oberoende av hemort istället blir en reform som bäst tjänar välbärgade personer i de största städerna.

- Främst är jag bekymrad över multisjuka som behöver mycket service, plus alla som bor i glesbygderna. På något sätt har vi ju ändå i Finland lyckats erbjuda vård och service till alla under de gångna åren, men nu vet vi inte riktigt hur det ska gå med det.

Hälsocentral, skylt
Vårdreformen kan komma att innebära färre vårdenheter i glesbygden Hälsocentral, skylt Bild: Yle/Anna Savonius kommunal vård

Så vad är det som kan gå snett med valfrihetssystemet? Enligt Göran Honga är det finansieringsmodellen som är den springande punkten.

Landskapen får statliga pengar som ska fördelas mellan privata vårdföretag och den vård som landskapet själv organiserar.

- De privata företag som ger sig in på marknaden kommer att kapa åt sig en del av klientelet. Landskapet betalar för de här kundernas vård, och för de pengar som landskapet sedan har kvar ska man försöka organisera vården för dem som blivit kvar, de som inte har valt någon privat serviceproducent, och att hitta den här balansen blir svårt.

Överkapacitet först - sedan krympande service

Enligt Honga kommer särskilt övergångsperioden efter reformen att bli svår.

- Då kommer vi att ha dubbel kapacitet på marknaden. De privata bolagen tar över klienter, men det fixar sig eftersom de här företagen får betalt. För dem som tappar kunder blir det svårare, de kommer att ha utrymmen och personal som kostar pengar och det tar tid att anpassa sin storlek. Och det här kommer att ge landskapet bekymmer.

Enligt social- och hälsovårdsministeriet kommer landskapet spela en större roll på de områden där de privata vårdproducenterna är färre, men hur ska landskapet styras så att det här lyckas så bra som möjligt?

- Det finns inget svar på din fråga ännu. Det enda vi vet är att alla som följer kriterierna får starta vårdföretag, och de här företagen placerar sig säkert på större orter med gott kundunderlag. Sedan måste då landskapen klara av att organisera vården ute i glesbygderna.

Eftersom detta ska ske med en begränsad mängd pengar så är Göran Honga rätt säker på att vårdutbudet inte kommer att se ut som det gör idag.

- Vi kommer helt säkert att se färre servicepunkter än idag och antagligen mer vård på distans.

vasa centralsjukhus
Vasa centralsjukhus vasa centralsjukhus Bild: Yle/Roy Fogde Vasa,Vasa centralsjukhus

Så det blir till exempel färre hälsovårdscentraler?

- Det stämmer precis. Den baksidan får vi nog uppleva, misstänker jag.

Ökad byråkrati

Göran Honga är också rädd att reformen kommer att misslyckas på flera centrala punkter. Dels ökar byråkratin, dels sparar den knappast så mycket pengar som det är tänkt.

- Det stämmer med byråkratin. Det skulle bli enklare, men blir helt tvärtom. Och då ska vi inte alls gå in på penningtrafiken i det här systemet, som för landskapets del kommer att innebära oerhört mycket arbete.

Hur ska då den här reformen lyckas spara pengar som det är tänkt, tre miljarder har regeringen som målsättning?

- Det är nog tveksamt, så invecklat system som man nu håller på och skapar. De flesta experter, jag själv inberäknat, tvivlar idag starkt på att det går att spara tre miljarder på det här sättet.

- Överlag har vi i Finland vård av väldigt hög kvalitet till ett pris som hör till västvärldens lägsta, bara nio procent av BNP. Det är många som ifrågasätter det realistiska i att lyckas spara tre miljarder ur den här nioprocenten, som alltså redan är väldigt låg, och samtidigt bevara kvaliteten.

Mer eller mindre valfrihet?

Samtidigt kommer rätt mycket ansvar för vårdprocessen att falla på patienten själv, menar Göran Honga.

- Jo, så är det. Men idag har vi ju redan valfrihet inom specialsjukvården och tanken är att du precis som nu även i framtiden i samråd med din läkare ska diskutera vilken som är den bästa enheten för din vård.

Manifestation för Vasa centralsjukhus på torget i Vasa.
I oktober 2016 hölls en manifestation för Vasa centralsjukhus och många österbottningar slöt upp - vården ska finnas nära och på eget modersmål, tyckte många. Manifestation för Vasa centralsjukhus på torget i Vasa. Bild: Yle/Anna Ruda Vasa,Vasa centralsjukhus,demonstrationer (samhälleliga händelser),Manifestation

För den som vill och kan kolla upp saker på egen hand kommer det småningom även att finnas kvalitetsregister över vårdenheter och läkare.

Då behöver man inte enbart förlita sig på det som landskapets läkare säger och rekommenderar.

- Men för gemene man, som rätt sällan behöver en specialistläkare, kan det ju vara en utmaning att ta reda på och bedöma var och hos vem man får bästa möjliga vård, säger Honga.

Många har ju idag en privat sjukvårdsförsäkring för sina barn och kan välja att gå till en privat läkarstation. Har vi defacto mera valfrihet idag än vi kommer att få framöver?

- Jo, det stämmer. Det som är kärnfrågan här är hur stor valfrihet man ska ha med offentliga pengar, alltså skattepengar. Finland är rätt unikt på det viset att vi har ett trippelsystem med arbetshälsovård, offentligt vård och privat vård och det här försöker man nu eliminera. Tanken med reformen är att vården inom det offentliga ska fungera så bra att de andra inte behövs.

Utsatta och multisjuka glöms bort?

Göran Honga är inte direkt bekymrad för att kvaliteten på den finländska vården ska bli sämre. Däremot ökar klyftorna i samhället, tror han.

Vårdare brevid patientsäng
För den som är sjuk och trött kan det vara krävande att navigera i vårdapparaten. Vårdare brevid patientsäng Bild: Yle/Sofi Nordmyr skötare

- De som mår bra idag och är relativt friska, de kommer att få det ännu bättre. Det som oroar mig är hur det ska gå för de som är utsatta och multisjuka. Poängen med det finländska välfärdssystemet har ju varit att ta hand om den här gruppen och den biten adresserar det här systemet inte.

Enligt Göran Honga ökat antalet fall-luckor i och med reformen.

- Det kräver ganska mycket utbildning och kunskap om systemet för att kunna navigera rätt, och den som är sjuk, svag och trött har inte den möjligheten och det kommersiella systemet är kanske inte det som bäst tar hand om den sidan.

Läs mera:

Illustration över fyra generationer

Valfriheten i vårdreformen en utmaning i Österbotten – hur ska Alma, Peter och Albin välja för att få bästa möjliga vård?

Österbotten och Mellersta Österbotten hör till de landskap som är för glest befolkade för att valfriheten i vårdreformen ska kunna förverkligas fullt ut. Yle Österbotten har tagit reda på hur en fiktiv familj ska navigera för att hitta den vård de behöver.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten