Hoppa till huvudinnehåll

Valfriheten i vårdreformen en utmaning i Österbotten – hur ska Alma, Peter och Albin välja för att få bästa möjliga vård?

Illustration över fyra generationer
Grafik: Yle/ Martin Huldin Illustration över fyra generationer generationer

Österbotten och Mellersta Österbotten hör till de landskap som är för glest befolkade för att valfriheten i vårdreformen ska kunna förverkligas fullt ut. Yle Österbotten har tagit reda på hur en fiktiv familj ska navigera för att hitta den vård de behöver.

Direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt, Göran Honga, är sedan många år tillbaka expert på den stora social- och hälsovårdsreformen.

Idag gör han bedömningen att kustösterbottningarna bor för glest för att i framtiden verkligen kunna ta del av reformens goda sida, nämligen valfriheten.

Så hur ska då en österbottnisk familj i framtiden välja var de får sin vård? Den frågan har Yle Österbotten bett Göran Honga bena ut.

Österbottniska familjen X - Alma 81 år

I vår fiktiva familj är Alma äldst med sina 81 år. Hon bor fortfarande hemma och klarar sig med hjälp från hemvården och sina anhöriga.

Under den senaste tiden har Alma ändå känt av att allt inte är som det ska med hjärtat.

Gamal människas händer
Gamal människas händer Bild: Yle/Touko Yrttimaa gamla

Alma har, i enlighet med sitt fria vårdval, valt en hälsovårdscentral dit hon är bunden i sex månader. Dit ska hon först gå med sitt krånglande hjärta.

- Det är nu det blir knepigt, säger Göran Honga. Om det då konstateras att Almas hjärtproblem är så allvarliga att det inte räcker med grundvård så skickar de henne på utvärdering till landskapets affärsverk, dit hör till exempel centralsjukhuset.

Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt
Göran Honga Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt Bild: Yle/Kati Enkvist honga

Det här torde, enligt Honga, ske i form av det vi idag kallar för en remiss.

- Där är det en specialist, en kardiolog, som gör utvärderingen och efter det ser man vad som behöver göras. Räcker det med medicin eller behövs det en åtgärd som en operation eller ett annat ingrepp? I så fall ordnas en betalningsförbindelse via landskapet och Alma får själv välja på vilket sjukhus hon vill att ingreppet görs.

Alma talar inte mycket finska och blir glad när hon upptäcker att den vård hon behöver finns på tvåspråkiga Vasa centralsjukhus.

Skulle Almas hjärtbesvär bli kroniska så kan vårdprocessen bli mer krävande för Alma och hennes anhöriga.

- Då kan hon behöva gå tillbaka till grundnivån, sitt social- och hälsovårdscentrum, och det upprepade gånger för att komma in i rullorna som kronisk patient och till slut få en serviceplan och en uppföljning av vården, säger Honga.

Peter, 60

Peter är 60 år gammal och Almas son. Han lider sedan många år av en knäskada och nu börjar det bli dags för en ledoperation.

Tillsammans med sin fru Sofia vill han lyckas hitta bästa möjliga ortoped för att utföra ingreppet.

chatt
I framtiden finns sannolikt kvalitetsregister där man kan kolla upp allt från enskilda läkare till alla vårdenheter. chatt Bild: Yle/Andy Ödman chatt

- Precis som med Peters mamma Alma, så besöker han först sin läkare på grundnivå och får en remiss. Det tas en bild på knät och görs en utvärdering, sedan får Peter sin betalningsförbindelse eller kundsedel för att få det ingrepp i knät som han behöver.

Men det är lättare sagt än gjort att få reda på vilket sjukhus eller vilken läkare Peter ska gå till. Den här delen av valfrihetssystemet är något som finländska experter just nu jobbar med, enligt Göran Honga.

- Det är tänkt att vi ska få ett system med kvalitetsregister, där alla vårdproducenter finns listade, så att var och en ska kunna kolla upp det på internet.

Till exempel i England finns redan den här typen av register och där innehåller de också information om kundupplevelse.

- Det är lite som med hotell som det är enkelt att kolla upp vad de fått för betyg av sina övernattande gäster.

Enligt Göran Honga blir det betydligt knepigare att skapa ett register över enskilda läkare, trots att det fria vårdvalet innebär att var och en får rätt att välja vilken läkare som utför ett ingrepp.

- I dagsläget kan Peter bara höra sig för om sjukhus där man är bra på knäledsoperationer och försöka luska ut vilka läkare där som har gott rykte.

Peter talar god finska och kan dessutom tänka sig att resa lite längre bort för bästa möjliga vård. Han ser det inte som något problem ifall knäexperten hittas i Åbo eller i Helsingfors.

Albin, 1,5

Albin är en glad gosse, och sin gammelfarmor Almas ögonsten. Ett och ett halvt år har Albin hunnit bli, och för hans räkning har mamma Katarina och pappa Tomas nyligen valt en hälsovårdsstation.

Dessvärre har Albin börjat drabbas av ofta återkommande öroninflammationer och varken Katarina eller Tomas är nöjda med den vård som Albins läkare ger pojken.

Stetoskooppi pöydällä.
Stetoskooppi pöydällä. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle hälsocentraler,läkare,Stetoskop

Enligt Göran Honga blir föräldrarna ändå tvungna att vänta i sex månader innan de får byta vårdcentral.

- På grundnivån, alltså bashälsovården, är du verkligen fast vid den vårdcentral du har valt i minst sex månader. Det går faktiskt inte att byta. Men i akuta fall får man ju åka vart som helst, så om Albin blir akut sjuk i örat så går det bra att ta honom någon annanstans.

- Möjligheten att vända sig till privat läkare kommer också att finnas kvar, men utan ersättning från Folkpensionsanstalten - så det blir betydligt dyrare.

Om Albin och hans föräldrar bor på en liten österbottnisk ort finns det knappast heller så många andra vårdcentraler att vända sig till.

Enligt Göran Honga är det uppenbart att privata aktörer saknar intresse att slå sig ner i glesbygden.

- Föräldrarna måste kunna diskutera med läkaren och be om en remiss och via den komma till landskapets utvärderingsenhet och se hur Albins öron ska skötas på längre sikt.

  • Nykarleby investerar stort i vård och utbildning

    Det blir en ny HVC-mottagning, broförnyelse och skolpengar.

    Drygt 12 miljoner kommer Nykarleby att investera under de kommande två åren. Under gårdagens styrelsemöte önskade man också att NTM-centralen inte tvångsfredar ön Jöusan.

  • Hangö vattentorn i skick igen

    Saneringsarbetena som drog ut på tiden är nu färdiga.

    Saneringen av vattentornet i Hangö är nu färdig och vattenbehållaren har tagits i bruk. Svårigheter med täthetsproven gjorde att arbetena drog ut på tiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten