Hoppa till huvudinnehåll

Svårt att få mera närodlat på tallriken i Kimitoöns kommun - volymerna är för små

Salladsbord i skolmatsal.
Salladsbord i skolmatsal. Bild: Yle/Lotta Sundström salladsbord

SLC Åboland bad om uppgifter från kommunens alla nio tillredningskök för att få veta hur mycket rotsaker, grönsaker och nötkött det går åt på ett år med tanke på en eventuell marknad för lokala odlare. Resultatet överraskade.

- Jag blev förvånad över hur lite det används av vissa råvaror med tanke på att det finns nio tillredningskök i kommunen. Till exempel går det åt endast under 2 000 kilo lök per år, det är ingenting, säger Helena Fabritius, SLC:s verksamhetsledare i Åboland.

Helena Fabritius
Helena Fabritius är SLC:s verksamhetsledare i Åboland. Helena Fabritius Bild: Yle/Nina Bergman Helena Fabritius,valdebatt i dalsbruk

Utredningen visar att kommunens kök använder sammanlagt 300 kilo blomkål, 200 kilo broccoli och 2 600 kilo isbergssallad per år.

- Räknar vi ned det här på veckonivå så är summan som producenten skulle få ungefär hundra euro i veckan. Det här då för att producera och förpacka varorna, skära grönsakerna i bitar plus att det ska köras ut till nio kök.

Potatisen intressantast

Den enda råvaran som kunde vara intressant för en lokal producent är potatisen. Utredningen visar att de kommunala köken använder cirka 30 000 kilo potatis per år på Kimitoön.

- Största delen av potatisen som används är skalad, eller färdigt skalad och tärnad. Så här finns kanske intresse för en företagare att utveckla om man har befintlig verksamhet som på något sätt stöder det här.

Potatis.
Det används ungefär 30 000 kilo potatis i Kimitoöns tillredningskök på ett år. Potatis. Bild: Yle/Minna Almark rå potatis

- Vi har nu bett en producent som sysslar med vidareförädling att se över siffrorna och om där finns ett intresse att utöka verksamheten. Det visade sig att han själv hade funderat på samma sak, det vill säga hur mycket det används potatis i Kimitoöns kommun. Han har fått våra utredningar och ska nu fundera på saken.

Små kök en utmaning

- Vi har nio tillredningskök på Kimitoön som totalt serverar 1 500 portioner per dygn, det är ingenting. Jag satt nyligen på ett seminarium i Vasa om närmat och upphandling till storkök där man talade om att små storkök är sådana som producerar 8 000 portioner i dygnet.

Du är också kommunpolitiker och representerar SFP i Kimitoöns kommunfullmäktige. Hur begränsande är det att det finns så många små tillredningskök på Kimitoön med tanke på jordbrukarnas möjligheter att sälja lokalt producerade produkter till Kimitoöns offentliga kök?

- Fast vi skulle slå ihop alla tillredningskök till ett så vet jag inte om det skulle vara intressant för en odlare att odla sex ton morötter som ska tvättas, skalas och kanske till och med tärnas eller rivas. Volymen skulle helt enkelt vara för liten.

Koka morötter och potatis, mixa och babymaten är klar.
Koka morötter och potatis, mixa och babymaten är klar. Bild: Yle/Sune Bergström kniv

- Politiskt sett tycker jag att det är jättebra att vi har så många tillredningskök som vi har i dagens läge. Då kan vi tillreda maten där kunderna finns.

"Orealistiskt med endast närproducerat"

Enligt Fabritius är diskussionen om närmat aktuell just nu och kommunerna har kritiserats för att de inte använder tillräckligt med närodlat i sina kök. Utredningen som nu gjordes ska fungera som underlag för diskussionen som förs i kommunen.

- Jag tror att det skulle vara orealistiskt att använda endast närproducerat i Kimitoöns kök i och med att vi inte har den produktion som behövs och volymen är så liten att det inte finns en ekonomi i det.

- Jag hoppas att beslutsfattarna går in för att prioritera inhemska råvaror i våra kök. Att det uttryckligen poängteras att vi vill ha inhemska råvaror i upphandlingen.

Finska hushållningssällskapet och Kimitoöns kommun deltog också i undersökningen.

Läs också