Hoppa till huvudinnehåll

Uppmärksammat Wärtsiläfall i rätten – tidigare anställda hävdar olaglig uppsägning

Rättegång kring Wärtsiläs uppsägningar i Österbottens tingsrätt.
Rättegången inleddes i Österbottens tingsrätt på fredagsmorgonen. Rättegång kring Wärtsiläs uppsägningar i Österbottens tingsrätt. Bild: Yle/Filip Stén tingsrätter,Wärtsilä,rättegång,Vasa,Österbotten

Rättegången mellan Wärtsilä och 32 tidigare anställda vid bolaget pågår som bäst i Vasa. De tidigare anställda anser sig ha blivit olagligt uppsagda.

Det hela fick sin början i samband med Wärtsiläs stora samarbetsförhandlingar 2014. Som ett resultat av dem sades 142 anställda vid bolaget upp. För dem avslutades arbetet omedelbart.

Ett trettiotal av de uppsagda har stämt företaget för att de anser sig ha blivit uppsagda utan grund. Man anför bland annat att Wärtsilä efter samarbetsförhandlingarna 2014 låtit de kvarvarande anställda utföra en större mängd övertidsarbeten vilket har gjort att bolaget inte har uppnått någon ekonomisk vinning av uppsägningarna.

Omfattande sekretess

Rättegången i Österbottens tingsrätt förs till största delen bakom stängda dörrar. En stor del av den skriftliga bevisningen samt alla vittnesförhör är sekretessbelagda.

Orsaken är att de skriftliga bevisen med säkerhet innehåller och de muntliga bevisen kan innehålla uppgifter som Wärtsilä betraktar som affärshemligheter.

Företaget yrkade till en början på att rättegången i sin helhet skulle hållas bakom stängda dörrar.

Tjänster borde ha erbjudits de uppsagda

Advokat Antti Palo, som för de uppsagdas talan, poängterade i slutpläderingen att mängden övertid på fabriken i Vasa var påfallande hög 2014 och också året därpå. Därtill fick fem tidigare visstidsanställda fast anställning någon månad efter att samarbetsförhandlingarna avslutats och de målsägande fått gå.

Enligt Palo borde åtminstone de här fem tjänsterna till först erbjudits de uppsagda.

Effektiveringsbehov bakom uppsägningarna

Wärtsiläs juridiska ombud Kristiina Riipinen förde i sin slutplädering fram det faktum att målet med samarbetsförhandlingarna inte i sig var att genast spara pengar. Samarbetsförhandlingarna var en följd av att hela koncernen gick in för ett effektiveringsprogram för att vara bättre rustat för framtiden.

Att mängden övertid var stor åren 2014 och 2015 har flera orsaker, enligt Riipinen också delvis det att under och strax efter samarbetsförhandlingarna fanns det väldigt liten vilja och beredskap att utföra övertidsarbete vid fabriken i Vasa.

Det här gjorde att en stor mängd arbete hopade sig mot slutet av år 2014 och 2015, och är därför enligt Wärtsilä inte relevant i sammanhanget.

Dom i december

Däremot kan man enligt Riipinen och Wärtsilä se att samarbetsförhandlingarna år 2014 - liksom samarbetsförhandlingarna som följde 2015 och 2016 - har varit nödvändiga, eftersom man har kunnat bibehålla nivån på produktionen med en minskad personalstyrka.

Fallet med de fem visstidsantsällda som fick fast anställning hävdar Wärtsilä att är fråga om olika sätt att tolka anställningsförhållandet.

De målsägande kräver mellan 10 och 20 månaders lön jämte ränta, totalt handlar det om en summa på omkring 1,5 miljoner euro. Wärtsilä bestrider målet i sin helhet.

Dom i ärendet är att vänta den 7 december.

Uppdaterad klockan 16.30 efter slutpläderingar i tingsrätten.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten