Hoppa till huvudinnehåll

Tomi Kallio tycker tacklingshetsen gått för långt: ”Det finns andra sporter som fotboll och innebandy”

Tomi Kallio, 2017.
Tomi Kallio, 2017. Bild: All Over Press Tomi Kallio

Tacklingar är en elementär del av ishockey, säger Tomi Kallio med anledning av diskussionen kring farliga tacklingar mot huvudet i FM-ligan. Hårda straff ger resultat, säger ligaveteranen, som samtidigt menar att det gick rejält vildare till tidigare.

Tio straffade spelare, totalt 47 matchers avstängning. Framför allt de första veckorna av ishockeyligan var dystra med flera fula tacklingar mot huvudet.

Efter att ligan skärpt straffen och stängt av Matti Lamberg i tretton och Markus Kankaanperä i tolv matcher har de värsta övertrampen uteblivit.

– Linjen man valt nu är helt rätt. Man måste ha hårda straff för de tacklingar där man ser att spelaren verkligen vill tackla mot huvudet. 12–13 matcher skickar en bra signal. Gör du något så jäkla dumt, så får du betala, säger stjärnspelaren Tomi Kallio.

TPS-kaptenen menar att det målats upp en för mörk bild av ishockeyn under hösten med för kraftig betoning på de negativa sidorna – men samtidigt ska de medvetna påhoppen gallras bort med bestämda tag.

– Tidigare år har i stort sett alla ligor haft alldeles för lindriga straff. Får du 2–3 matcher är du borta ungefär en vecka, det är ju ingenting. Det är helt enkelt fel. Den andra killen kan ju få en väldigt svår hjärnskakning.

Även Kallio har återvänt för tidigt

Kallio pratade på fredagen om tacklingar mot huvudet och hjärnskador i radioprogrammet Slaget efter tolv tillsammans med elitdomaren Stefan Fonselius och docenten Mårten Kvist (lyssna på hela diskussionen i slutet av artikeln).

Kärpäts Jari Sailio med två Sport-spelare, oktober 2016.
Jari Sailio hör till dem som stängts av för tackling mot huvudet under ligahösten. Kärpäts Jari Sailio med två Sport-spelare, oktober 2016. Bild: Matti Raivio/All Over Press Jari Sailio

En tredjedel av alla människor åker på en hjärnskada under sitt liv, i Finland söker årligen 40 000 personer vård på grund av hjärnskada – och dessutom finns det ett enormt mörkertal.

Enligt Kvist får uppskattningsvis 75 procent av hjärnskadorna aldrig vård. Det handlar om lindriga hjärnskakningar, som utan åtgärd i värsta fall kan eskalera till allvarliga hjärnskador.

Det kan till exempel handla om en ishockeyspelare som efter en smäll återvänder till rinken alltför tidigt.

– Man vill ju så gärna spela hockey och då kommer man kanske tillbaka lite tidigare än vad som vore bra. Det har också jag gjort, medger Kallio.

Rädsla för juniorsvinn

Problemet med hjärnskador inom ishockeyn begränsar sig inte till de finländska rinkarna. Ämnet är aktuellt bland annat i Sverige där man börjat uppmärksamma frågan allt mer.

– Under de senaste åren har det blivit mer och mer diskussion och det har gjorts saker inom ishockeyn för att minska på problemen. Jag tycker hela sporten ser allvarligt på de här problemen, säger Fonselius.

Stefan Fonselius, januari 2017.
Stefan Fonselius har även dömt i bland annat OS och VM. Stefan Fonselius, januari 2017. Bild: Miikka Jääskeläinen / All Over Press Ishockeydomare,Stefan Fonselius

Samtidigt konstaterar läkaren Ann McKee, som kallas för ”Doktor död” för sin forskning om hjärnskador inom idrotten, till Expressen att NHL totalt förnekar problemen. Samma attityd går delvis att skönja i Finland.

– Det beror lite på vem man frågar, menar Kvist som jobbar för företaget Medicortex som utvecklar snabbtest för att diagnosticera hjärnskakningar. Jag har stött på ansvariga personer inom toppidrotten som säger att det här är en allvarlig sak som vi ska ägna uppmärksamhet åt.

– Men sen finns det också sådana som leder juniorlag som inte alls vill vidkännas att deras idrott kunde vara farlig på något sätt. Man är rädd för att juniorernas antal minskar och säger att ”vi har inte haft några hjärnskakningar i våra matcher, vi spelar inte med sån fart och har klara direktiv för hur allt ska gå till”.

Tonårspojkar vill vara tuffa

Det är uttryckligen bland juniorer tacklingsfostran kunde förbättras, anser Kallio. Helt går riskerna ändå aldrig att sudda ut.

– I en drömvärld skulle ingen få såna skador, men samtidigt kommer man inte ifrån att hockey är en kampsport och många tycker att en stor del av attraktionen är att man verkligen får gå in i situationer och tackla och kämpa och kriga.

– Det kommer alltid att hända saker inom ishockey. Vi kommer inte att se den dagen då det inte kommer skador, så är det bara.

– De som inte gillar det och inte vill ha kampmoment och tacklingar och sånt, så finns det andra sporter också som till exempel fotboll och innebandy, säger Kallio.

Juniormatch i ishockey, Avtomobilist Jekaterinburg-Salavat Julajev Ufa, våren 2017.
Hockeyjuniorer borde lära sig att tackla genast från början. Juniormatch i ishockey, Avtomobilist Jekaterinburg-Salavat Julajev Ufa, våren 2017. Bild: All Over Press ishockey,junioridrott,Juniorishockey

Kallios menar att utvecklad undervisning kunde göra skillnad bland exempelvis 12–15-åringar. Det handlar om att lära dem att tackla och ta emot tacklingar, samt tydligt straffa spelare som gör fel.

– Går du och tittar på B- eller C-juniorer så vill killarna verkligen tackla och vara tuffa pojkar. Där kan det komma väldigt många fula tacklingar och kan man få bort det där, så tror jag det kommer att hjälpa i längden.

”Mycket vildare på 90-talet”

FM-ligans disciplinutskott har i sina straffmotiveringar under hösten lyft fram bristande respekt spelare emellan.

– Jag ser inte att någon enskild regel mera skulle kunna göra något åt saken, det viktigaste är spelarnas respekt och attityd, betonar domaren Fonselius.

Tomi Kallio, 40, skriver under att det tidvis brustit i respekten. Det gäller enligt honom framför allt det yngre gardet, som är redo att göra vad som helst för att vika sig en plats i finrummet.

– Jag förstår att det är en väldigt hård kamp om platserna inom laget och att få spela hockey som yrke. De yngre vill visa upp sig och få ett namn för sig själv. Bara de yngre kan ta rygg på oss äldre, så kommer det bli bättre.

Jere Karalahti, HV71.
Jere Karalahti ser tacklingsdebatten som överdriven. Jere Karalahti, HV71. Bild: Daniel Malmberg / IBL / All Over Press Jere Karalahti

Samtidigt bagatelliserade Kallios två år äldre tidigare landslagskollega Jere Karalahti i helgen hjärnskakningar genom att i Aamulehtis intervju bland annat konstatera ”förr i tiden kallade vi dem huvudvärk”.

Kallio pekar på en generationsklyfta. Trots att spelet i dag är snabbare, och spelarna i regel större och starkare, var ishockeyn i sig farligare när han själv och Karalahti debuterade i ligan i mitten av 1990-talet.

– Det var mycket vildare och rejält tuffare på många sätt. Man fick använda klubban mycket mera och köra mycket högre tacklingar. Det kunde komma en riktigt dålig tackling och jag var tvungen att lära försvara mig och verkligen ha fokus hela tiden.

Anpassning från tråkhockey tar tid

Stefan Fonselius skriver under Kallios analys. Ishockeyn har förändrats och alla har inte hängt med i det mer högintensiva spelet som adopterats från Sverige.

– Spelsnabbheten var vuxit mycket, säger Fonselius. De hade samma problem i SHL för några år sedan. I början av säsongen blev det lite för mycket fula tacklingar i huvudet, men det gick förbi med tiden. Spelarna var kanske inte heller här riktigt färdiga i början.

Tomi Kallio, 2017.
Tomi Kallio har snittat nästan en poäng per match i ligan denna säsong och ligger fyra i poängligan. Tomi Kallio, 2017. Bild: All Over Press Tomi Kallio

Kallio kallar den aktivare och intensivare ishockeyn för ”svensk stil” och säger att den strandade i Finland på allvar säsongen 2015–2016.

– Före det var det väldigt tråkig hockey i många år. De flesta backade hem, det var ingen intensitet, man spelade bara trap i mittzon och väntade på motståndarens misstag. Nu försöker man skapa sin egen fart och gå framåt hela tiden.

– Om du sedan spelat 5–10 år i en trapliga med långsam och tråkig hockey, och inte är van med dagens snabba stil, så tar det tid att anpassa sig.

Under de värsta tråkhockeyåren behövde spelarna inte kunna ta emot tacklingar – eftersom det knappt delades ut några, menar Kallio. Nu händer saker fortare och alla måste ständigt vara på alerten.

– Det handlar framför allt om att ha fokus och veta vad som händer på isen. Om någon är nära dig ska du veta att det kommer att smälla, och är du förberedd klarar du dig oftast även om smällen är hård.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport