Hoppa till huvudinnehåll

Unga vill lära sig mera vardagskunskap i gymnasiet: ”Bankärenden överlag, som att betala räkningar”

betalning, pengar, faktura
betalning, pengar, faktura Bild: Yle/Anssi Leppänen räkningar

Studerande vid Vasa övningsskola upplever att man gärna skulle lära sig mer vardagskunskap, d.v.s. sådant som man har nytta av i vardagen.

- Jag tycker att det finns en del vardagskunskap inbakat i ämnet samhällslära. I filosofin lär man sig tänka från olika perspektiv, om moral, kritiskt tänkande och vad som är rätt och fel, säger Anders Fransén, ämneslärare i samhällslära, historia och filosofi vid Vasa övningsskolas gymnasium.

Enligt Fransén lär man sig på gymnasiekursen juridik grundläggande juridisk kunskap som till exempel kvarlåtenskap, äktenskap och konsumentskyddslag.

På företagsamhetskursen lär man sig dessutom hur man grundar ett företag.

Läraren Anders Fransén.
Anders Fransén menar att skolan redan nu lär ut en hel del vardagskunskap. Läraren Anders Fransén. Bild: Privat/Anders Fransén lärare,Selfie,anders fransén

Elever vill veta bland annat hur man betalar räkningar

I en anonym elektronisk undersökning bad Nyhetsskolans reportrar studerande vid Vasa övningsskola svara på några frågor om vardagskunskap.

Majoriteten av dem som tyckte att man lärde sig för lite om vardagskunskap önskade att man lärde sig mer om bankärenden, bostadsmarknaden och försäkringar.

Vardagsekonomi kunde kanske få mera mera synlighet i skolan― Ulla Granfors, rektor vid Vasa övningsskolas gymnasium

- Bankärenden överlag, som att betala räkningar, hur man gör ett hyreskontrakt, sköter sin egen ekonomi och så vidare, säger en anonym studerande på Vasa övningsskola

Rektor: Räkningar har man lärt sig att betala genom att betala dem

Ulla Granfors, rektor vid Vasa övningsskolas gymnasium, upplever att hon har haft mest nytta av huslig ekonomi och handarbete. Andra ämnen som varit nyttiga enligt Granfors är samhällslära och historia.

Studerande på Vasa övningsskola håller med om att de också har haft nytta av huslig ekonomi i vardagen.

Hur lärde du dig att betala räkningar?

- Räkningar har man lärt sig att betala genom att göra det i praktiken. Vardagsekonomi kunde kanske få mera mera synlighet i skolan, säger Granfors.

Ulla Granfors lärde sig att betala räkningar i praktiken, inte i skolan.
Ulla Granfors, rektor vid Vasa övningsskolas gymnasium, lärde sig att betala räkningar i praktiken, inte i skolan. Ulla Granfors lärde sig att betala räkningar i praktiken, inte i skolan. Bild: Yle/Mathilda Syrenius Rektor,Ulla Granfors,vasa övningsskolas gymnasium

"Alla lärare undervisar på sitt eget sätt"

Enligt Fransén har alla lärare egna sätt att undervisa. Han brukar själv tala mycket om vardagskunskap i ekonomikunskaps-kursen i samhällslära.

- Jag brukar ge tips om placeringsalternativ, försäkringar och deras risker. Men jag brukar inte direkt lära dem hur man betalar räkningar, säger Fransén.

Jag brukar ge tips om placeringsalternativ, försäkringar och deras risker. Men jag brukar inte direkt lära ut hur man betalar räkningar― Anders Fransén, ämneslärare i samhällslära

- Man brukar säga att livet lär men såklart ska skolan också lära annat än det teoretiska. Jag har lärt mig mycket genom olika sorters jobb jag haft. Och jag tycker det viktigaste är att man är öppen, och kan resa ut i världen och få ny kunskap, fortsätter Fransén.

I vissa fall borde lärarna förtydliga när något de lär ut är vardagskunskap, menar både Granfors och Fransén. Men utgångspunkten ska nog alltid vara att eleven själv förstår när hen lär sig vardagskunskap.

-Det är individuellt upp till människan och hennes intresse att lära sig. Det är läroplanen som ligger till grunden och sen är det den individuella människans vilja och vad man brinner för, säger Granfors.

Artikeln är skriven av: Ellinor Saarela, Hanna Pundars, Lumi Storm, Mathilda Syrenius och Noora Raitila som går i Vasa övningsskolas gymnasium.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Fira feminism men fy för feminist

    Varför vill en del unga inte kalla sig feminist?

    Jag har samma åsikter som feminister men skulle inte kalla mig för feminist, säger 17-åriga Daniel Ahlblad. Gymnasieeleven Emmy Wikström frågar varför "feminist" blivit något av ett skällsord.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan