Hoppa till huvudinnehåll

Fem fakta om stress i samband med skrivningarna

En bild med texten, Känner du dig stressad inför skrivningarna?
En bild med texten, Känner du dig stressad inför skrivningarna? Yle Oppiminen,stress,studentskrivningar

Att känna en viss stress inför studenskrivningarna är normalt men när blir det för mycket? Vi samlade fem fakta om studendskrivningsstress.

1. När stressen är normal.

Stress hjälper människan att göra sitt bästa och kortvarig stress är sällan ett problem.

Studentskrivningarna vållar mycket press, förberedelse och höga förväntningar.

Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål.
Det är fullständigt normalt att känna sig stressad inför skrivningarna. Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål. Bild: Yle/Joni Kyheröinen elektroniska studentskrivningar

2. Nyttan av stress.

Stress hjälper människan att så bra som möjligt klara av krävande situationer. Stressen hjälper dig att fokusera och att koncentrera dig på den utvalda viktiga uppgiften.

3. Återhämtningen sker genom att koppla av.

Den nyttiga stressen blir skadlig om du stressar hela tiden. Det är alltså viktigt att också ta det lugnt, vila och göra annat än plugga.

När du förbereder dig inför skrivningarna är det viktigt att du lär dig behärska studierelaterad stress.

4. Stresstoleransen är individuell.

Människor upplever stress över olika saker och vissa tål stress bättre än andra. Personlighetsdrag, livssituation och livsvanor påverkar stresstoleransen.

Det är viktigt att du lär dig känna igen gränserna för din egen stresstolerans för om du överskrider din toleransnivå blir stressen skadlig.

En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord.
Om kroppens stressnivå stiger för högt eller om stressen pågår för länge kan det påverka hälsan. En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord. trötthet,sömn,stress,jobb

Ditt eget studieschema ska du göra upp så att det passar just dig och glömma hur dina vänner läser till proven.

5. Långvarig stress leder till utmattning.

Om kroppens stressnivå stiger för högt eller om stressen pågår för länge kan det påverka hälsan. Trots att det känns stressigt att läsa till studentskrivningarna klarar de flesta av det. Den sortens stress är tillfällig.

Ordet "stress" skrivet på en spegel.
Lär dig hantera din stress med olika övningar. Ordet "stress" skrivet på en spegel. Bild: Newscast Online mental ohälsa

Långvarig stress som börjar redan i början av gymnasiet kan leda till utmattning. Du kan också bli utmattad om du inte hinner återhämta dig efter skrivningarna utan genast börjar stressa över eventuella inträdesförhör.

Här kan läsa mer om studieutmattning i Abitreenits artikel.

kvinna med migrän
Om du upplever att stressen blir för mycket är det bra att söka hjälp eller att själv försöka göra någonting åt situationen. kvinna med migrän Bild: Yle/Camilla Kivivuori huvudvärk,migrän,stress,tongåvan

Det kan också vara bra att prata om saken, slappna av och fundera över de egna målsättningarna och göra upp ett realistiskt studieschema.

Och som alltid är det bra att ta hand om grundsakerna. Äta, sova och motionera.

Här kan du läsa mera om hur du kan hitta din motivation.

Artikeln, Viisi faktaa yo-stressista, är skriven för Abitreenits Paineessa av redaktör Leo Kosola.

Den är ett samarbete med Helsingfors stads psykolog för andra stadiet.

Texten är en del av kampanjen Pressad. Pressad hjälper abiturienter att förbereda sig inför studentskrivningarna och erbjuder information och verktyg för att klara av skrivningarna och hantera stress.

Syftet med kampanjen är att betona vikten av att må bra medan man studerar och synliggöra studiestressen som många gymnasieelever känner.

Här kan du läsa mera om Svenska Yles kampanj Pressad: Pressad.
Och här Abitreenits kampanj Paineessa: Paineessa

Kommentarer

Vetamix

  • Tussilago, hästhov eller hosthäva

    Förr användes tussilago som hostmedicin.

    Det behövs bara en liten snöfri markplätt för att de lysande gula tussilagoblommorna ska titta fram. Blomknopparna utvecklats redan under föregående höst och därför är tussilagon redo att blomma mycket tidigt om våren.

  • Blåsippan är inte alltid blå

    Den kan vara lila, lilaröd och till och med vit.

    Då blåsippan, Hepatica nobilis, slår ut i blom är våren här på allvar. De första blommorna dyker vanligtvis upp i början av april, då tjälen gått ur marken. Blåsippan och tussilagon är de växter som blommar tidigast i vårt land, i april-maj. Blåsippans stora, rosettställda, treloberade blad och de färdigt utvecklade blomknopparna bildas året innan och övervintrar.

  • Lärkan drillar in våren

    Första lärkan har sju yrväder i stjärten.

    Lärkan eller sånglärkan är en av de första, efterlängtade flyttfåglarna som återvänder till vårt land. De första lärkorna kan observeras redan i början av mars, medan snön ännu ligger kvar på fälten.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

Nyligen publicerat - Vetamix