Hoppa till huvudinnehåll

EU ingick försvarssamarbete - Soini nöjd: En historisk dag!

EU undertecknade samarbetsavtal om försvarsfrågor (Pesco)
EU undertecknade samarbetsavtal om försvarsfrågor (Pesco) Bild: AFP / Lehtikuva Europeiska unionen,försvarspolitik,Federica Mogherini

EU tog på måndagen ett steg mot ökad integration när utrikesministrar från 23 EU-länder undertecknade ett bindande avtal om att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete.

Försvarssamarbete som på EU-språk kallas Pesco (Permanent European Structured Cooperation) är det största steget EU har tagit inom försvarsfrågor sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009.

Utrikesminister Timo Soini (Blå) som skrev under för Finlands del säger att det är en historisk dag.

Timo Soini
Timo Soini. Timo Soini Bild: Lehtikuva Timo Soini,Bryssel,Europeiska unionen,försvarspolitik

- Jag är väldigt glad och stolt över detta. Finland har varit aktiv i denna fråga och det har tagit väldigt länge att åstadkomma något. Men nu fick vi resultat.

Att berömma EU är inte Soinis stil, men nu gör den EU-kritiska utrikesministern ett undantag.

- Det som är bra med EU är det säkerhetspolitiska samarbete, det är det bästa vi kan få från EU, säger Soini.

Brexit satte fart på EU:s försvarssatsning

Planerna på ett tätare EU-samarbete har diskuterats i decennier men har motarbetats av Storbritannien, som inte velat att EU kliver in på samma område som försvarsalliansen Nato.

Efter brexit-folkomröstningen dammades planerna av. Också valet av Donald Trump till USA:s president ökade den gemensamma viljan att gå in för ett EU-styrt försvarssamarbete.

Det här upplevdes som omöjligt för ett år sedan― Federica Mogherini

- Det ni nu undertecknade är något som många av oss och även resten av världen ännu för ett år sedan upplevde som omöjligt, konstaterade, EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

Jens Stoltenberg och Federica Mogherini
Jens Stoltenberg och Federica Mogherini Jens Stoltenberg och Federica Mogherini Bild: AFP / Lehtikuva Europeiska unionen,försvarspolitik,Federica Mogherini,Jens Stoltenberg

Finland som inte är medlem av försvarsalliansen Nato har tillsammans med Frankrike och Tyskland drivit projektet.

Av EU:s 28 medlemsländer går nu totalt 23 länder med i samarbetet.

Storbritannien som är på väg att lämna EU skrev inte på.

Inte heller Danmark gjorde det eftersom landet har vissa EU-undantag.

Portugal, Irland och Malta ansluter sig inte i det här skedet.

”Förbättrar den europeiska försvarskapaciteten”

EU:s försvarssamarbete handlar ändå inte om att sätta upp en EU-armé utan snarare att samordna gemensamma projekt bland annat inom materielanskaffning och försvarsforskning.

EU-länderna vill genom samarbete undvika dubbleringar och bli mera kostnadseffektiva till exempel då det gäller försvarsanskaffningar.

Det kan handla om att utveckla en europeisk drönare eller skapa kapacitet för att tanka flygplan.

Genom att göra det tillsammans räknar EU-länderna med att få mera för pengarna.

23 EU-länder undertecknade samarbetsavtal om försvar
23 EU-länder undertecknade samarbetsavtal om försvar Bild: AFP / Lehtikuva Europeiska unionen,försvarspolitik,Bryssel

Med försvarssamarbetet vill EU även öka den europeiska kapaciteten inom områden där det i dag finns stora brister och således komplettera försvarsalliansen Nato.

Utrikesminister Soini säger att samarbetet mellan EU och Nato nu kommer att intensifieras.

- Det handlar om hitta synergier, göra gemensamma anskaffningar, och bli effektivare i gemensamma krishanteringsoperationer.

De 22 EU-länder som är medlemmar av Nato har förbundit sig till att öka sin försvarsbudget så att den ligger på två procent av BNP.

Nato har välkomnat EU:s stärkta försvarssamarbete och hoppas att det ska få länderna att satsa mera på sitt försvar.

EU anser dessutom att det kan ge en injektionsspruta till den europeiska försvarsindustrin.

EU-länderna ger förslag på projekt

I EU:s försvarssatsning ska de deltagande länderna berätta vad de har för försvarsplaner inför framtiden.

Redan nu har länderna lämnat in över 50 förslag. Vissa av dem kommer man att börja förverkliga tillsammans nästa år.

Det är medlemsländerna som ska bestämma vilka projekt de deltar i. Projekten kan också få delfinansiering av EU.

Den finländska generallöjtnanten Esa Pulkkinen leder EU:s militära stab som går igenom de olika projekten.

Han säger att inget land kan plocka russinen ur kakan, men att Finland har mycket att vinna.

- Det finns säkert frågor som Finland ur ett nationellt perspektiv kan dra nytta av.

Finland har visat intresse för projekt som berör cyberförsvar, sjösäkerhet och förbättrad underrättelseverksamhet med hjälp av satellit.

Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel― Paragraf 42.7 i Lissabonfördraget ingår i försvarsavtalet som hänvisning

I det avtal som 23 EU-länder nu har undertecknat hänvisas det till paragraf 42.7 i Lissabonfördraget. Finland hörde till de länder som krävde att 42.7 nämns i avtalstexten.

Paragrafen stipulerar att: ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel"

Paragraf 42.7 har aktiverats bara en gång; det var för två år sedan efter terrordådet i Paris.

Då hjälpte EU-länderna Frankrike med att bland annat skicka fler trupper till Irak och Syrien så att fransmännen kunde ta hem trupper.

Däremot behöver inte medlemsländer enligt artikel 42.7 ge militärt stöd.

Försvarsminister Jussi Niinistö: Ingen exakt säkerhetsgaranti

Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) tolkar artikeln som att det inte ger någon säkerhetsgaranti eftersom det inte går att säga exakt hur artikeln tillämpas om ett land blir angripet.

Utrikesminister Soini är inne på samma linje. Enligt honom finns det inte någon automatik i paragraf 42.7.

- Inte kan man jämföra den med Natos artikel 5 men nog är det ändå betydande att länderna nu förbinder sig till denna paragraf, säger Soini.

Också Esa Pulkkinen anser att det är en stark paragraf och säger att det rätt naturligt att Finland som ett icke-Natoland lägger stor vikt vid 42.7.

- Allt som stärker EU stärker också Finlands försvar, säger Pulkkinen.

  • Teaterrecension: Kaos i korsun när vinterkriget blir business

    Lillanpjäs skjuter nyliberalistiska floskler i sank.

    Vad hade hänt om dagens företagsledare fått härja fritt vid fronten? På Lilla Teatern viner piskan över de nyliberalistiska flosklerna när gårdagens ideal möter dagens företagskultur i Vinterkriget – here we go again.

  • Smärre konkreta framsteg vid FN:s klimatmöte

    Deltagarna enades om att utvärdera enskilda nationer.

    De konkreta framstegen från FN:s två veckor långa klimatmöte verkar ha blivit små. De deltagande länderna kom överens om att nästa år utvärdera de enskilda nationernas ansträngningar.

  • Ekenäs IF:s B-pojkar besegrade Cocks i handboll

    EIF vann medett mål i Ekenäs bollhall.

    Ekenäs IF B-pojkar i handboll tog en ny seger i tävlingsserien på fredagen. Riihimäkilaget Cocks föll med en marginal på ett mål i Ekenäs bollhall.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes