Hoppa till huvudinnehåll

Paradisdokumenten: Skatteparadisbank skulle räddas med Antti Herlins miljoner

Antti Herlin.
Antti Herlin har egendom till ett värde av över tre miljarder euro. Antti Herlin. Bild: Yle Antti Herlin

I den nya läckan, döpt till Paradisdokumenten, finns ett kvitto på miljonbelopp som Kones storägare har skickat till Malta. Antti Herlin är inblandad i en härva som inbegriper en brottsanmälan och en finskägd bank på Malta.

Det var meningen att banken på Malta skulle räddas med Koneägaren Antti Herlins miljoner. I Paradisdokumenten finns ett kvitto som avslöjar att Herlin skickade 3 miljoner euro till Malta.

Pengarna användes i en operation för rädda den maltesiska banken Nemea. Banken ägs av finländarna Mika Lehto och Heikki Niemelä.

Anställd anmälde banken för oegentligheter

Nemea hade fått problem med myndigheterna. Enligt uppgifter som Yle har tagit del av hade en av bankens anställda anmält oegentligheter inom banken till Europeiska centralbanken. Enligt den anställda hade banken handlat i strid med sin koncession.

Myndigheterna var till exempel intresserade av en insättning på 10 miljoner euro gjord av en kvinnlig företagsägare från Azerbajdzjan. Nemea hade också finansierat ägarnas, Lehtos och Niemeläs, affärer i Finland.

Myndigheterna krävde att Nemeabanken i snabb ordning ökar sitt kapital med 3 miljoner euro.

Det var här Antti Herlin trädde in på scen.

Yle har kommit över ett kvitto på transaktionen. Det visar att Herlins bolag hade sänt över pengarna samma dag som bankens tidsfrist för ett kapitaltillskott löpte ut.

Operationen att rädda Nemea lyckades ändå inte och banken fråntogs sin koncession. Myndigheterna motiverade beslutet med att bankens kunder skulle skyddas och med brister i bankens regelverk.

En av bankens ägare, Mika Lehto, förnekar att det skulle ha förekommit någonting suspekt. Han anser att banken råkat ut för en klappjakt från myndigheternas sida.

Storägare i Kone

- Antti Herlin, 60, är storägare och styrelseordförande i hissbolaget Kone.

- Värdet på hans egendom är över tre miljarder euro.

- Herlin är också den andra största ägaren i mediekoncernen Sanoma.

- Gift och har tre barn.

Finländska bankherrar på Malta

Mika Lehto och Heikki Niemelä grundade Nemeabanken på Malta år 2008. Båda hade erfarenhet av bankverksamhet i Finland. De var tidigare med i den isländska Kauphingbankens filial i Finland.

Finansinspektionen avbröt Kauphings verksamhet år 2008.

Nemea verkade bara på nätet och hade inga kontor förutom huvudkontoret på Malta.

Banken verkar till en början ha fått en rivstart. Banken samlade in kapital, kontoret fanns Maltas högsta byggnad och banken rekryterade lokalt inflytelserika personer.

Bland dem den tidigare premiärministern på Malta, Lawrence Gonzi.
Enligt källor som Yle har intervjuat verkade den tidigare premiärministerns rekrytering närmast vara ett PR-trick. Gonzi var enligt källorna inte alls insatt bankverksamhet.

Myndigheterna intresserar sig för banken

Myndigheterna på Malta blev intresserade av banken hösten 2015, och det var finansinspektionen på ön som hade huvudansvaret för övervakningen.

Men enligt källor som Yle intervjuat var den maltesiska finansinspektionen ovillig att blanda sig bankens verksamhet.

– Tyvärr visar det som har hänt under de senaste åren att övervakningen inte fungerar här, säger professor Arnold Cassola, tidigare ordförande för De gröna på Malta.

Cassola har kritiserat den maltesiska övervakningen. Han var också själv kund i Nemea och hade över 100 000 euro på kontot.

Finansinspektionens chef sedan 25 år tillbaka är Joe Bannister. Han är en av de ledande tjänstemän, vars hemliga kopplingar till skatteparadisbolag avslöjades i Paradisläckan.

Maltas ”superövervakare” i Paradisdokumenten

- Joe Bannister var chef för Maltas finansinspektion i över 20 år.

- Bannister verkade som chef för ett bolag på Caymanöarna som placerat i ett bolag som fått allmänna medel av Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken.

- Bannister hade inte berättat om sin roll.

- I Paradisdokumenten framgår också att Bannister varit föreläsare hos advokatbyrån Appleby på Isle of Man. Appleby är det bolag läckan härstammar från.

- Han fungerade som rådgivare för Appleby när bolaget planerade att etablera sig på Malta.

- Maltas finansinspektion har i uppdrag att övervaka bankerna och andra företag inom finansbranschen. Även handlesregistret hör under finansinspektionen.

Lån till närkretsen och riskanhopningar

Enligt Yles källor blev myndigheterna intresserade av Nemeabanken av flera olika orsaker. En orsak var en insättning på tio miljoner euro, som en kvinna från Azerbajdzjan gjorde.

Överlag låg insättningarna på några tusen euro i genomsnitt. Därför väckte en så här stor enskild insättning frågor om pengarnas ursprung.

Yle fick reda på att insättningen gjordes av ett maltesiskt bolag, som ägs av ett bolag i Luxemburg. I andra ändan av ägarkedjan finns en kvinna från Azerbajdzjan, bosatt i Paris. Yle har inte lyckats nå henne.

Myndigheterna fäster också uppmärksamhet vid att Nemea hade beviljat lån företag som stod ägarna Mika Lehto och Heikki Niemelä. Kapital hade alltså kanaliserats till ägarduons affärsverksamhet i Finland.

Det tredje problemet var riskkoncentrationen. Nemea hade lånat tiotals miljoner euro till ett estniskt snabblånebolag, Aasa Global Oü. Ur snabblånebolagets bokslutsuppgifter framgår att parterna förhandlade om en möjlighet att höja lånelimiten till 100 miljoner euro.

Dessutom fäste de maltesiska myndigheterna uppmärksamhet vid problem inom bankens förvaltning.

Lehto: Frågan om klappjakt

Enligt Mika Lehto var banken föremål för myndigheternas klappjakt. Lehto gav ingen intervju åt Yle utan svarade per e-post.

– Nemea har varit en sund bank och det finns under inga omständigheter lagliga grunder för att dra in dess koncession. ECB:s och den maltesiska finansinspektionens verksamhet däremot har varit lagstridig, fräck och sällsynt hänsynslös och dessa har å det grövsta missbrukat sina befogenheter, skriver Lehto.

Enligt Lehto fanns - förutom små förvaltningsmässiga brister - inga problem som skulle ge upphov till en annullering av koncessionen.

"Välimeren saarivaltio Malta vetää puoleensa rahapeliyrityksiä ja superjahteja."
På Malta finns tusentals brevlådeföretag som ägs av utlänningar. "Välimeren saarivaltio Malta vetää puoleensa rahapeliyrityksiä ja superjahteja." Bild: Yle, MOT

Banken i nöd – Herlin skrider till undsättning

I april 2016 skickade finansinspektionen på Malta ett brev till Nemeas ägare med krav på att Nemeas eget kapital måste få ett tillskott på 3 miljoner euro - annars kan koncessionen dras bort. Tidsfristen var den 10 maj.

I Paradisdokumenten finns ett kvitto som visar att samma summa skickades från Antti Herlins egendomsförvaltningsbolag Security Trading Oy till Nemea - precis samma dag.

I det maltesiska handelsregistret finns ett dokument som visar att summan lades till Nemeas kapital.

Den märkliga affären i Kyrkslätt

Pengarna som sändes från Herlins placeringsbolag verkar också hänga samman med en fastighetsaffär i Kyrkslätt och med ett miljonlån, som Herlin har gett Mika Lehto. Tidningen Seura har också rapporterat om vändningarna i Herlins markaffärer.

Nemea har ett dotterbolag i Finland som heter Revestor Oy och genom det har fastigheter och annan egendom förvaltats i Finland.

Revestor Oy ägde 50 procent av bolaget Långvik South, som i sin tur ägde 9 fastigheter och 78 hektar land i Långvik i Kyrkslätt.

I Långvik South ingick också fyra privatpersoner som aktieägare.

Den 10 maj 2016 såldes Långvik South till Antti Herlin.

Enligt ett köpebrev som Yle har tagit del av köpte Herlins bolag Security Trading Oy fastigheten Långvik South, som omfattar både landområden och byggnader.

Herlin äger också sedan tidigare stora landområden i Kyrkslätt.

Köpesumman var 8,5 miljoner euro. Herlin skulle betala 1,5 miljoner euro kontant, medan de resterande 7 miljonerna sköttes med ett arrangemang där Herlin tog på sig Långvik South skulder.

Vem kände till affären?

Köpebrevet hade undertecknats av Mika Lehto och Antti Herlin. Dessutom hade Lehto skrivit under köpebrevet med fullmakt av de fyra övriga aktieägarna i Långvik South.

Aktieägarna säger ändå att de inte kände till affären överhuvudtaget.

Så här ska Selännehallen se ut
Markaffären i Långvik i Kyrkslätt har nu brottsanmälts. Så här ska Selännehallen se ut Bild: Poseidon Helsinki Oy långvik hotell

En av aktieägarna i Långvik South, Mikko Pyykkö, säger att han hörde om affären först fyra månader senare.

– Mika Lehto hade inte fullmakt att göra den här affären. Han skrev bara under med sitt eget namn ovanpå mitt. Det är konstigt att köparen, Herlins placeringsbolag Security Trading, inte kollade att affären var okej med en enda av de övriga ägarna, undrar Pyykkö.

Affären ledde till en polisanmälan.

Hösten 2017 anmälde Långvik Souths aktieägare Mika Lehto och Antti Herlin till polisen för att ha brutit mot lagen.

Den brottsanmälda Mika Lehto, håller fast vid att de övriga aktieägarna kände till markaffären med Herlin.

– Vi kom överens om affären så att den största minoritetsägaren var helt medveten om den, skriver Lehto.

Långvik Souths näststörsta ägare Henrik Lindfors ville inte låta sig intervjuas av Yle. I brottsanmälan, som han har undertecknat framgår att han inte vetat om affären som gjordes den 10 maj 2016.

Miljongräl i rätten

Enligt köpebrevet borde Antti Herlin alltså betala 1,5 miljoner euro kontant för Kyrkslättsaffären - resten skulle skötas med att Herlin tar hand om Långviks skulder.

I Paradisdokumenten finns ett transaktionskvitto där det framgår att Herlin hade skickat tre miljoner euro till Malta den 10 maj.

Varför hade Herlin överfört en dubbelt så stor summa till Malta?

Antti Herlin gav ingen intervju om det här till Yle. Hans företrädare skickade bara två korta e-postmeddelanden till Yle.

Företrädaren säger att Herlin betalade kontantsumman på 1,5 miljoner euro samtidigt som han lånade 1,5 miljoner till Mika Lehto.

Det här förklarar enligt Herlins företrädare att Herlin överförde 3 miljoner euro till Malta.

– Lånet på 1,5 miljoner euro har därefter förfallit till betalning utan att Revestor Oy/Mika Lehto har återbetalat det. Därför har vi i maj 2017 i Esbo tingsrätt väckt talan mot Mika Lehto, konstaterade Herlins företrädare per e-post.

Enligt handlingar från tingsrätten framgår det att Lehto för sin del fortfarande väntar på 7 miljoner euro från Herlin i anslutning till affären.

Frågetecknen tätnar

Den redan från tidigare märkliga affären fick sommaren och hösten 2016 ännu konstigare vändningar.

Enligt de mindre aktieägarna i Långvik South började Antti Herlins företrädare föra förhandlingar om att Herlin skulle köpa mark och fastigheter i Kyrkslätt – trots att Herlin enligt köpebrevet redan köpt de samma landområdena i maj 2016.

Det blev ingen affär eftersom Herlin och Långvik Souths aktieägare inte kom överens om villkoren.

Hösten 2016 uppgav Herlins företrädare, Jukka Ala-Mello, att Herlins bolag köpt Långvik South redan på våren.
Det var i det här skedet som Mikko Pyykkö - enligt egen utsago - för första gången fick höra om affären.

Varför förhandlade Antti Herlin om att köpa markområden av Långvik South, när han enligt köpebrevet redan hade köpt bolaget?

Varken Antti Herlin eller hans företrädare har kommenterat deltaljerna i affären på något sätt för Yle.

– Som vi i andra sammanhang har konstaterat kan vi bekräfta att varken Security Trading Oy eller dess företrädare har gjort sig skyldiga till några olagligheter i köpet av aktieandelar i Långvik South Oy, konstaterade Jukka Ala-Mello i ett e-postmeddelande till Yle.

De övriga aktieägarna fick bara restskatt

Enligt de mindre aktieägarna i Långvik South har de inte fått en enda euro av de 1,5 miljoner, som Herlin i maj 2016 skulle betala kontant.

Dokument som Yle har tagit del av, visar att Antti Herlin inte heller har informerat skattemyndigheterna om affären inom den tid som lagen förutsätter.

Herlin borde inom två månader ha gjort en anmälan om överlåtelseskatt till skattemyndigheterna. Herlins bolag gjorde ändå anmälan först fem månader senare. Yle har en kopia på den anmälan om överlåtelseskatt, som Herlin sänt till skattemyndigheterna.

Herlin har betalat förhöjd skatt på grund av att anmälan var försenad.

När anmälan om överlåtelseskatt var gjord påminde skattemyndigheterna Långvik Souths mindre aktieägare om att de ska betala restskatt.

Enligt dem har de alltså inte fått en enda euro för affären - men skattemyndigheterna har ändå kommit med skattekrav.

Herlin övertog inte direkt efter affären Långvik South med markområden och fastigheter. Den oklara situationen fortsatte till och med mars 2017 då Långvik South gick i konkurs.

Hösten 2017 sålde konkursboet markområdena och fastigheterna till - Antti Herlin.

Antti Herlins miljoner räddade aldrig banken Nemea. På våren 2017 meddelade finansinspektionen på Malta att Nemea fråntas sin koncession.

Nemea räddades aldrig

Uppgiften ledde till en liten skandal på Malta – bland annat på grund av att landets före detta premiärminister hade arbetat i banken.

Nyheten slog personligt mot professor Arnold Cassola på Malta.

– Jag har ännu inte fått en summa som motsvarar fyra års inkomster, säger Cassola.

Enligt EU:s insättningsgaranti får Cassola 100 000 euro av sina insättningar från banken. Men vad som händer med resten är oklart.

Mika Lehto och Heikki Niemelä har stämt Eurpeiska centralbanken och Maltas finansinspektion. Duon kräver 10 miljoner euro av ECB i ersättningar.

Källor i artikeln är uppgifter från Maltas, Finlands och Estlands handelsregister, uppgifter i Paradisdokumenten, dokument som har att göra med konkurser samt intervjuer med anonyma källor i Finland och på Malta.

Text: Jyri Hänninen
Översättning: Pekka Palmgren och Christoffer Gröhn

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes