Hoppa till huvudinnehåll

En tiondel av unga har karies och merparten av fyraåringarna tycker att de får bestämma – det här berättar statistiken om barn och unga i Helsingfors

Barn leker med tågbana
Nästan alla fyraåringar på dagis i Helsingfors säger att de har en kompis att leka med. Barn leker med tågbana Bild: Nathalie Lindvall dagisbarn

Nästan alla fyraåringar i Helsingfors säger att de har en kompis, närmare hälften av unga under 15 år använder bibliotekskort och 75 procent motionerar eller idrottar i egen regi med kompisar. Det visar statistik om barn och unga i huvudstaden.

I undersökningen "Helsingforsbarnen i siffror" sammanställs statistik över barn i Helsingfors under 15 år. Det är ändå svårt att utgående från statistiken säga hur barn och unga faktiskt mår.

Den första rapporten publicerades under våren 2017 – men arbetet fortsätter.

– Snart publiceras resultat från skolhälsovårdsenkäter som vi kommer att ta del av, säger specialforskare Stina Högnabba.

Högnabba har varit med om att sammanställa resultaten som kommer från bland annat Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd.

Nästan alla har en kompis på dagis

En åldersgrupp som ganska sällan kommer till tals i enkäter - men som finns med här - är fyraåringarna, som berättar hur det är på dagis.

Hälften av de små liven upplever att det förekommer mobbning på dagis och två tredjedelar att de kan bestämma om saker och ting – men 98 procent av fyraåringarna anser att de har en kompis på dagis.

– Det är föräldrarna själva som har intervjuat sina barn. Vi har nog inte gjort det, svarar Högnabba då reportern försynt undrar hur det har varit att samla in statistik över fyraåringar.

Föräldrarna intervjuar barnen inom ramarna för omfattande hälsokontroller för fyraåringar i Helsingfors.

Svårt att säga hur barnen egentligen mår

I undersökningen framkommer bland annat att nästan hälften av de unga använder bibliotekskort, att tre fjärdedelar motionerar eller idrottar i egen regi med kompisar.

Bara fem procent av barn och unga motionerar inte ens en timme i veckan.

Det framkommer också att var tionde 13-åring är överviktig.

Högnabba säger att det är svårt att beskriva hur barn och unga i Helsingfors egentligen mår genom att utgå från statistiken.

– Vi har tagit fram indikatorer som kan tolkas olika beroende på hur man ser på dem, säger hon.

Men hur mår barn och unga i Helsingfors?

– Kort sagt mår en tiondel dåligt och resten mår bra, säger hon.

En illustrativ bild av ungdomar som åker skateboard.
Nio av tio ungdomar mår bra i Helsingfors. En illustrativ bild av ungdomar som åker skateboard. Bild: Yle/Frida Lönnroos nyhetsskolan,Skateboarding,ungdomar

Högnabba berättar att enligt sammanställningen har pojkar det aningen svårare än flickor.

– Det är lite överraskande eftersom skolhälsovårdsenkäten visar att flickorna mår lite sämre.

Hon säger att skolhälsovårdsenkäten ändå baserar sig på barnens egna uppfattning, medan rapporten består av sammanställda uppgifter från register.

Karies – en glömd men viktig indikator

Det som har överraskat Högnabba mest är att skillnaderna mellan barnens hälsoindikatorer och välfärd är stora beroende på var de bor.

– Ett exempel är karies och barnens tandvård. Där råder det stor skillnad mellan distrikten som barnen är bosatta i, säger hon.

I undersökningen framkommer att var tionde 15-åring i Helsingfors har mycket karies.

Barn som springer på en äng.
76 procent av barn och unga i Helsingfors motionerar eller idrottar i egen regi med kompisar. Barn som springer på en äng. Bild: Mostphotos yngre tonåringar,ungdomar,Vänner,barn (åldersgrupper),lycklighet,vår,fritid,naturen,lek

Används i det dagliga arbetet

I Helsingfors bor 105 240 barn under 18 år (i början av år 2017). Det är en tiondel av alla barn i hela Finland.

Av dem pratar 6,6 procent svenska, medan 18 procent talar ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska.

Högnabba säger att resultaten av sammanställningen bland annat kommer att fungera som grund för förslag till hur servicen för barn och unga kunde förbättras.

– När vi presenterade tandvårdsresultaten tog dagvården tag i saken och funderade på att inleda förebyggande tandvårdsskolning redan i dagis, berättar hon.

Eftersom statistiken produceras tillsammans med stadens ämbetsverk, tas resultaten smidigt upp i det dagliga arbetet enligt Högnabba.

– Då det begav sig var beslutsfattarna av åsikten att det finns statistik om barn, men i olika källor. Så då började vi bygga upp den här databasen, säger specialforskare Högnabba.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen