Hoppa till huvudinnehåll

Svenskspråkiga tingsnotarier - snart ett minne blott?

Finlands lag
Finlands lag Bild: YLE / Veronica Montén författningssamlingar,lagstiftning,lagar (alster),lagbok

Svenskspråkiga tingsnotarier vid Egentliga Finlands tingsrätt är redan nu en bristvara. Snart är tillgången på sådana nere på noll.

Tidigare har Egentliga Finlands tingsrätt alltid haft en svenskspråkig tingsnotarie för att sköta svenskspråkiga ärenden. Man har också själv ansvarat för tillsättandet av nya tingsnotarier.

Sedan 1 januari har dock domarutbildningsnämnden tagit över tillsättningen av tingsnotarietjänster vid tingsrätterna i Finland.

För Egentliga Finlands del har det här resulterat i att ingen av de elva nya tingsnotarierna för tiden 1 februari 2018 - 30 november 2019 är svenskspråkig.

Språkkraven för tingsnotarier är fastställda i lag och vid en tvåspråkig tingsrätt som den i Egentliga Finland ska en tingsnotarie ha nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda svenska.

- Jag tycker att de nya notarierna har en nöjaktig förmåga i att använda svenska. Men sedan är det en annan fråga om det räcker, alltså att du verkligen kan leda processen i rätten. Det är en annan sak. Och enligt min mening kommer den biten inte att funka, säger Egentliga Finlands tingsrättschef, lagman Martti Juntikka.

Martti Juntikka, lagman vid Egentliga Finlands tingsrätt.
Egentliga Finlands tingsrättschef, lagman Martti Juntikka. Martti Juntikka, lagman vid Egentliga Finlands tingsrätt. Bild: Yle / Peter Karlberg tingsrätter

Konsekvenserna av det här är att det blir de svenskspråkiga domarna som kommer att få ta över de svenskspråkiga ärendena. Enligt Martti Juntikka rör det sig om några tiotals ärenden per år.

Det här kan i sin tur också påverka behandlingstiden av de lättare civil- och brottsmål som sköts av tingsnotarierna.

Jag hoppas att tvåspråkighet beaktas mer när de sökande ställs i prioritetsordning. För även i framtiden måste vi ha domare som har så goda kunskaper i svenska så att de kan leda en domstolsprocess vid svenskspråkiga rättegångar

Egentliga Finlands tingsrätt är landets näst största tingsrätt. I domstolen arbetar 155 personer, varav 40 är domare.

- Domarna har redan alldeles tillräckligt att göra, men det finns ingen annan möjlighet. Jag hoppas att tvåspråkighet beaktas mer när de sökande ställs i prioritetsordning. För även i framtiden måste vi ha domare som har så goda kunskaper i svenska så att de kan leda en domstolsprocess vid svenskspråkiga rättegångar.

- Nu kan man hitta domare som kan tala svenska och finska och även domare som har svenska som modersmål, men gällande kanslipersonalen är situationen inte så god.

"Här har vi ett stort problem"

Domarutbildningsnämnden ska följa upp hur det nya förfarandet för tillsättning av tingsnotarietjänster fungerar.

Om det skulle visa sig att svensk domstolsservice inte kan ges i tillräcklig utsträckning, för att utnämnda tingsnotarier inte behärskar svenska i tillräcklig utsträckning, kan nämnden påpeka det till justitieministeriet i syfte att få till stånd en ändring av lagstiftningen.

Den här frågan diskuteras även i samband med den av regeringen föreslagna reformen av tingsrättsnätet.

- Jag måste kontakta domarutbildningsnämnden och ta upp det här problemet. Just nu är jag också orolig för att utbildningen inom det svenska språket minskas hela tiden. Hela vägen från grundskolan ända till universitetet. Man måste undervisa i svenska som man har gjort tidigare. För svenskan är viktig även i framtiden och här har vi ett stort problem, säger Martti Juntikka.

Åbo rättscenter
Åbo rättscenter Bild: Yle/ Nora Engström åklagarämbete

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland