Hoppa till huvudinnehåll

Unik miljörättegång inleds i Norge - miljöorganisationer vill stoppa oljeutvinning i Arktis

En arbetare i en lyftkran vid olje- och gasfältet Sleipner i Nordsjön i maj 2008.
En arbetare i en lyftkran vid olje- och gasfältet Sleipner i Nordsjön i maj 2008. En arbetare i en lyftkran vid olje- och gasfältet Sleipner i Nordsjön i maj 2008. Bild: AFP / Lehtikuva Norge,gasfält,lyftkranar,oljefält

Miljöorganisationer hävdar att den norska statens oljeborrningslicenser i tidigare stängda havsområden i Barents hav är ett brott mot den norska grundlagen.

I Oslo tingsrätt inleds i dag en unik rättegång mot den norska staten för dess beslut att tillåta oljeborrning i tidigare stängda havsområden i arktiska Barents hav.

Det är miljöorganisationerna Greenpeace Nordic och Natur og Miljö som har stämt den norska staten för brott mot miljöparagrafen i den norska grundlagen.

Den norska grundlagen uppdaterades 2014 med en miljöparagraf.

Paragraf 112 slår fast att staten ska värna om naturen och miljön för kommande generationer.

Det här är första gången som miljöparagrafen prövas i norsk domstol och rättegången har också väckt stort intresse i omvärlden.

Rättegången väntas pågå fram till den 24 november.

Miljöorganisationer beskyller Norge för hyckleri i klimatfrågan

Miljöorganisationer hävdar också att licenserna för oljeborrning i Arktis är i strid med klimatavtalet i Paris.

Enligt dem är det här första gången som en stat dragits inför rätta för att bryta mot Parisavtalet.

Norge var det första av världens industriländer som formellt skrev under Parisavtalet i april 2016.

Kort därefter, i juni 2016 delade den norska regeringen ut nya licenser för oljeborrning i Arktis. Tre av dem i ett nyöppnat område i sydöstra Barents hav.

Det var första gången på över tjugo år som regeringen delade ut oljeborrningslicenser i ett helt nytt område.

Beslutet väckte omedelbart stor ilska inom miljörörelsen. Miljöorganisationerna beskyller den norska regeringen för hyckleri i klimatfrågan.

"Norge är schizofrent"

Norge har gjort sig känt bland annat för att satsa på en omställning av biltrafiken. Norge har den högsta andelen elbilar i världen.

- Norge är schizofrent. Å ena sidan har vi en väldigt klimatmedveten befolkning och en väldigt levande klimatdiskussion, å andra sidan ökar faktiskt utsläppen och vi fortsätter pumpa upp olja - vi letar till och med efter ny olja, säger Truls Gulowsen till ETC.

Gulowsen är chef för norska Greenpeace och han vill få slut på letandet efter ny olja.

- Vi kräver inte att all oljeutvinning ska stoppas omedelbart, men vi måste i alla fall sluta leta efter mer olja.

- Vi menar att genom att öppna för mer oljeborrning så utgör det en stor risk för vårt klimat och att det kommer att förstöra chansen för ett klimat som går att leva i för framtida generationer, säger Ingrid Skjoldvaer till Sveriges radio.

Hon leder miljöorganisationen Natur og Ungdom.

Arbetstillfällen och stora skadestånd står på spel

Norska statens företrädare i klimatfrågan, regeringsadvokaten Fredrik Sejersted hävdar att miljöorganisationerna tolkar grundlagens miljöparagraf fel.

Enligt honom har oljeborrningslicenserna delats ut efter omfattande fackliga, administrativa och politiska processer som är helt i linje med grundlagen och annan lagstiftning.

I en intervju till Sveriges radio menar Sejersted att den domstolsprocess som nu inleds är ett försök av miljöorganisationerna att "amerikanisera förhållandet mellan (juridisk) rätt och politik, på ett sätt som är nytt i Norge.

Stora intäkter och många arbetstillfällen står på spel för den norska regeringen i den rättegång som inleds i Oslo tingsrätt på tisdagen.

Om miljöorganisationerna skulle gå segrande ur striden så väntas oljebolag som har investerat enorma summor i oljeborrningen att kräva stora skadestånd av den norska staten.

Källor: NRK, SR, ETC, Reuters

Läs mera:

Blått isfritt hav, snäklädda fjäll som lyses upp av solen.

Kampen om det svarta guldet i Arktis

Samtidigt som klimatuppvärmningen i Arktis uppmärksammas mer än någonsin för Norge den mest expansiva oljepolitiken på flera decennier. När Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är de arktiska framtidsfrågorna mer akuta än någonsin.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes