Axel Brink
Yle
Lärarstuderande vid Åbo Akademi i Vasa anser att genusfrågor inte får tillräckligt med utrymme i utbildningen. "Det kunde fylla en funktion att ta upp genusfrågor i flera sammanhang och i flera kurser", säger en universitetslärare.
Alexandra Nyberg studerar för fjärde året på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Trots att undervisningsstyrelsen anser att frågor om genus och könsroller ska tas upp i undervisningen tycker Nyberg att ämnena inte får tillräckligt med utrymme i hennes utbildning.
- I vissa kurser kan vi ha med ett genusperspektiv, men det tas egentligen inte upp ordentligt i någon kurs, säger Nyberg.
Initiativet kommer från de studerande
Nyberg efterlyser fler kurser i genusfrågor och normkritik. Mellan varven har de studerande under någon föreläsning diskuterat varför pojkar och flickor behandlas på olika sätt. Nyberg upplever att frågorna lyfts fram enbart då de studerande väljer att lyfta fram dem.
Det är inte lärarna som tar upp ämnet?
- Nej, det är nog en bisak, säger Nyberg.
Könsrollerna tas upp i läroplanen
Nyberg tycker att det är märkligt att de utbildas till lärare som enligt både lag och läroplan ska lyfta upp frågor om jämställdhet och könsroller, men att det inte finns garantier för att de nyutbildade lärarna kan något om de ämnena.
I läroplanen för den grundläggande utbildningen står det att elever ska kunna göra sina framtida yrkes- och utbildningsval med en medvetenhet om traditionella könsroller och andra rollmodellers inverkan.
Nyberg tycker att genusfrågor i nuläget bara lyfts fram enstaka gånger i skolorna i Finland. Det kan handla om temadagar eller liknande.
- Jag hoppas att genustänket skulle finnas med hela tiden i undervisningen, säger Nyberg.
Jag hoppas att genustänket skulle finnas med hela tiden i undervisningen
Fler vägar än två
Enligt Nyberg skulle en normkritisk undervisning ge eleverna fler vägar att välja än två – den manliga eller kvinnliga.
- Om vi fostrar barnen till enbart manliga eller kvinnliga roller ger vi inte barnen en egen lärstig att gå.
Alexandra Nyberg är i startgroparna med sin pro-graduavhandling som kommer att behandla bland annat lärarstuderandes förhållningssätt till jämställdhetsarbete, och hur de upplever att lärarutbildningen lyfter fram sådana ämnen.
Vad hoppas du att du kommer fram till?
- Jag hoppas att lärarstuderandena är positivt inställda till de här sakerna. Jag hoppas också att jag kan påvisa behovet av kurser som behandlar frågorna, säger Nyberg.
Tas upp men portioneras ut
Universitetsläraren Renata Svedlin vid Åbo Akademi i Vasa tar upp genusaspekter dels under inledningen av lärarstudierna och återkommer till frågorna under det fjärde studieåret.
Svedlin tycker att genusfrågor borde tas upp längs med studierna, inom de flesta områden inom utbildningen.
- Eftersom genusfrågor är något som genomsyrar hela vår vardag och alla samhällsnivåer tror jag inte att man kan genomföra en kurs och tänka att det är färdigt behandlat, säger Svedlin.
Svedlin kan delvis hålla med studerande Alexandra Nyberg om att det inte kan finnas garantier för att alla nyutbildade lärare har kunskaper om genusfrågor och normkritik när de börjar undervisa.
- Så fungerar inte undervisningen. Var och en deltar och ingår i en utvecklingsprocess. Olika personer har olika beredskap att ta med sig kunskapen. Sedan beror det mycket på vilken arbetsmiljö man kommer till. Vi gör inga robotar här, säger Svedlin.
Vi gör inga robotar här
Lärarna har ett ansvar
Man kan se det som att lärarutbildningen sår ett frö hos de studerande som det sedan är upp till studeranden att ta hand om.
- I lärarrollen har man ett ansvar för de här frågorna och det är viktigt att man hinner skapa en medvetenhet om dem. På vilket sätt man genomför det är fortfarande öppet. Men vi vill ge exempel på situationer då det gäller att vara observant, säger Svedlin.
Även om det i slutändan är upp till var och en vilken slutsats man kommer till, hoppas Svedlin åtminstone att de flesta får en vana att resonera ur ett genusperspektiv.
Kunde tas upp mera
Svedlin avfärdar inte tanken om att ta upp genusfrågor mera.
- Det kunde ha en funktion att ta upp genusfrågor i flera sammanhang och i flera kurser. Det är något vi kan resonera kring inom lärarutbildningen.
Hittills har mycket av ansvaret för att lyfta fram genusfrågor legat på de enskilda kursledarna. Det kan finnas skäl att diskutera hur det ansvaret kunde delas, menar Svedlin.
- Vi kunde diskutera hur utbildningsprogrammet borde ta ställning till de här frågorna.
