Lärarstuderande vill ha diskussion om genusfrågor: "Det tas inte upp ordentligt i någon kurs"

Lärarstuderande vid Åbo Akademi i Vasa anser att genusfrågor inte får tillräckligt med utrymme i utbildningen. "Det kunde fylla en funktion att ta upp genusfrågor i flera sammanhang och i flera kurser", säger en universitetslärare.

Alexandra Nyberg studerar för fjärde året på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Trots att undervisningsstyrelsen anser att frågor om genus och könsroller ska tas upp i undervisningen tycker Nyberg att ämnena inte får tillräckligt med utrymme i hennes utbildning.

- I vissa kurser kan vi ha med ett genusperspektiv, men det tas egentligen inte upp ordentligt i någon kurs, säger Nyberg.

Alexandra Nyberg efterlyser mer utrymme för genusfrågor i lärarutbildningen. alexandra nyberg står i huvudaulan vid åbo akademi i vasa. Hon bär en kofta, en scarf och en mössa. Bild: Yle/ Axel Brink Åbo Akademi

Initiativet kommer från de studerande

Nyberg efterlyser fler kurser i genusfrågor och normkritik. Mellan varven har de studerande under någon föreläsning diskuterat varför pojkar och flickor behandlas på olika sätt. Nyberg upplever att frågorna lyfts fram enbart då de studerande väljer att lyfta fram dem.

Det är inte lärarna som tar upp ämnet?

- Nej, det är nog en bisak, säger Nyberg.

Könsrollerna tas upp i läroplanen

Nyberg tycker att det är märkligt att de utbildas till lärare som enligt både lag och läroplan ska lyfta upp frågor om jämställdhet och könsroller, men att det inte finns garantier för att de nyutbildade lärarna kan något om de ämnena.

I läroplanen för den grundläggande utbildningen står det att elever ska kunna göra sina framtida yrkes- och utbildningsval med en medvetenhet om traditionella könsroller och andra rollmodellers inverkan.

Nyberg tycker att genusfrågor i nuläget bara lyfts fram enstaka gånger i skolorna i Finland. Det kan handla om temadagar eller liknande.

- Jag hoppas att genustänket skulle finnas med hela tiden i undervisningen, säger Nyberg.

Jag hoppas att genustänket skulle finnas med hela tiden i undervisningen― Alexandra Nyberg

Fler vägar än två

Enligt Nyberg skulle en normkritisk undervisning ge eleverna fler vägar att välja än två – den manliga eller kvinnliga.

- Om vi fostrar barnen till enbart manliga eller kvinnliga roller ger vi inte barnen en egen lärstig att gå.

Alexandra Nyberg är i startgroparna med sin pro-graduavhandling som kommer att behandla bland annat lärarstuderandes förhållningssätt till jämställdhetsarbete, och hur de upplever att lärarutbildningen lyfter fram sådana ämnen.

Vad hoppas du att du kommer fram till?

- Jag hoppas att lärarstuderandena är positivt inställda till de här sakerna. Jag hoppas också att jag kan påvisa behovet av kurser som behandlar frågorna, säger Nyberg.

Tas upp men portioneras ut

Universitetsläraren Renata Svedlin vid Åbo Akademi i Vasa tar upp genusaspekter dels under inledningen av lärarstudierna och återkommer till frågorna under det fjärde studieåret.

Renata Svedlin tycker att genusfrågor ska vara återkommande längs med lärarutbildningen. renata svedlin har svartbågade glasögon på sig och blickar ut genom ett fönster vid åbo akademi. Bild: Yle/ Axel Brink Åbo Akademi

Svedlin tycker att genusfrågor borde tas upp längs med studierna, inom de flesta områden inom utbildningen.

- Eftersom genusfrågor är något som genomsyrar hela vår vardag och alla samhällsnivåer tror jag inte att man kan genomföra en kurs och tänka att det är färdigt behandlat, säger Svedlin.

Svedlin kan delvis hålla med studerande Alexandra Nyberg om att det inte kan finnas garantier för att alla nyutbildade lärare har kunskaper om genusfrågor och normkritik när de börjar undervisa.

- Så fungerar inte undervisningen. Var och en deltar och ingår i en utvecklingsprocess. Olika personer har olika beredskap att ta med sig kunskapen. Sedan beror det mycket på vilken arbetsmiljö man kommer till. Vi gör inga robotar här, säger Svedlin.

Vi gör inga robotar här― Renata Svedlin

Lärarna har ett ansvar

Man kan se det som att lärarutbildningen sår ett frö hos de studerande som det sedan är upp till studeranden att ta hand om.

- I lärarrollen har man ett ansvar för de här frågorna och det är viktigt att man hinner skapa en medvetenhet om dem. På vilket sätt man genomför det är fortfarande öppet. Men vi vill ge exempel på situationer då det gäller att vara observant, säger Svedlin.

Även om det i slutändan är upp till var och en vilken slutsats man kommer till, hoppas Svedlin åtminstone att de flesta får en vana att resonera ur ett genusperspektiv.

Kunde tas upp mera

Svedlin avfärdar inte tanken om att ta upp genusfrågor mera.

- Det kunde ha en funktion att ta upp genusfrågor i flera sammanhang och i flera kurser. Det är något vi kan resonera kring inom lärarutbildningen.

Hittills har mycket av ansvaret för att lyfta fram genusfrågor legat på de enskilda kursledarna. Det kan finnas skäl att diskutera hur det ansvaret kunde delas, menar Svedlin.

- Vi kunde diskutera hur utbildningsprogrammet borde ta ställning till de här frågorna.