Hoppa till huvudinnehåll

Laudatur i matematik – en guldbiljett till vilken utbildning som helst

Pojke som räknar vid en skoltavla.
Pojke som räknar vid en skoltavla. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press matematik,Klassrum,elever,elev

Reformerna inom skolvärlden har avlöst varandra under de senaste åren.

En ny läroplan och en digital studentexamen har tagit form och år 2020 kommer en stor förändring gällande antagningsförfarandet till högskolor och universitet.

Planen är att studentbetygen framledes ska ha en större tyngd då en student söker sig till vidare utbildning. Inträdesförhörens betydelse ska i sin tur minska.

Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål.
Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål. Bild: Yle/Joni Kyheröinen elektroniska studentskrivningar

Hur de olika studentämnena poängsätts framgår av ett tabellförslag som publicerades i förra veckan.

Det som fick både lärare och elever att höja på ögonbrynen var att den långa matematiken blir så tungt vägande.

För en laudatur i lång matematik får den ansökande 41 poäng enligt grundtabellen. Laudatur i modersmål ger 39 poäng, medan samma vitsord i historia bara ger 30 poäng.

Detta gäller alltså oavsett studieämne, ett bra matematikvitsord är en trumf vare sig studenten vill studera naturvetenskaper eller humaniora.

Enligt Patrick Scheinin, professor i pedagogik och ordförande i studentexamensnämnden, beror detta helt enkelt på att den långa matematiken innebär så många kurser i gymnasiet.

- Lång matematik innebär tretton kurser medan exempelvis hälsokunskap innebär tre. Därför är det svårt att beakta dem som likvärdiga när man gör upp ett poängsystem.

Behövs lång matematik för alla studier?

Abiturienterna Andrea Walander, Axel Anderson och Anton Monnberg i Brändö gymnasium är fundersamma över det nya poängsättningssystemet. Även om poängräkningen tas i bruk först år 2020 kan de komma att påverkas.

- Jag kanske inte kommer in någonstans i vår, sedan ska jag till militären och då är det inte sagt att jag får chansen att söka nästa år heller. Sedan är vi ju redan i 2020, konstaterar Anderson.

Undervisningssituation vid Åbo Akademi med en föreläsare och studenter.
Undervisningssituation vid Åbo Akademi med en föreläsare och studenter. Bild: ÅA:s bildbank Åbo Akademi,universitet,Föreläsning,studenter,studerande,studier (verksamhet),elever

Andrea Walander tycker det känns lite orättvist att just matematiken ses som så viktig. Själv har hon dyskalkyli men har klarat sig bra ändå eftersom hon är duktig i många andra ämnen.

- Jag förstår inte riktigt varför matematiken ska ses som så viktig för alla studier. Självklart är den betydelsefull inom vissa utbildningar, men har man så stor nytta av sin långa matematik om man börjar studera psykologi, till exempel?

Walander planerar att börja studera mikrobiologi efter studenten. Intresset för ämnet har hon haft länge, men det är först under de senaste månaderna planerna börjat klarna.

- Och nu kan jag ju ångra en del beslut jag fattade i början av gymnasiet, till exempel valde jag inte lång kemi. Men det är ju inte så lätt att veta vad man ska satsa på när man precis gått ut grundskolan.

Också Axel Anderson har fått fundera på sina tidigare beslut.

- Jag vet inte ännu riktigt vad jag ska studera, eventuellt medicin. Men jag valde bort lång fysik för att kunna fortsätta läsa tyska, ett språk som jag redan hade läst i sex år och inte ville sluta med. Jag blev helt enkelt tvungen att välja. Och nu skulle jag kanske behöva fysiken trots allt …

Viktiga beslut bör fattas i tidig ålder

Att eleverna kan bli tvungna att fatta avgörande beslut i allt yngre ålder bekymrar också studiehandledarna Pia Winell och Carita Ekholm.

- Inte ens våra abiturienter är alltid säkra på vart de ska söka sig efter studenten. Jag tycker man ska få mogna i gymnasiet, fatta beslut som kanske visar sig vara lite fel men som ändå för en framåt på något sätt, säger Winell.

Ekholm ser att förändringen kommer olägligt speciellt för de elever som har inlett sina gymnasiestudier i höst.

- De har ju inte känt till någon sådan här poängtabell när de började och de kan nu få en känsla av att de hastigt måste sadla om och satsa på mera matematik eftersom det är det som värdesätts.

Studiehandledarna ser också att det kan bli utmanade att motivera elever att satsa på ämnen som filosofi och livsåskådning, då dessa inte rankas lika högt i poängtabellen.

- Vi har ju försökt framhäva att alla ämnen i gymnasiet är jämlika, men en sådan här tabell ger ju helt andra signaler.

Ökad stress då studentresultaten blir ännu viktigare

Abiturienten Anton Monnberg misstänker att det nya systemet kommer att leda till att studentproven blir ännu stressigare.

- Redan nu är människor väldigt nervösa inför studentproven. Att sedan ännu känna att det är nu det gäller, jag kan inte reparera det här med att skriva ett bra inträdesprov. Det blir ju jättestor press.

Han får medhåll av Andrea Wallander.

- Du kan ju ha en dålig dag när du skriver ett studentprov, och då känns det som att den ena dåliga dagen kan påverka hela din framtid!

Matematik behövs

Patrik Scheinin på Studentexamensnämnden ser det som lite beklagligt att många tagit fasta på just matematiken då det nya förslaget till poängräkningstabell presenterats.

- Det är ju inte så stor skillnad mellan de poäng man kan få för matematik och modersmål till exempel. Dessutom innehåller förslaget flera olika tabeller, så det är möjligt för en elev som inte är så stark i matematik att samla på sig poäng genom att klara sig bra i språk, till exempel. En sådan examen kan räcka långt för studier i statsvetenskap och humaniora till exempel.

Patrik Scheinin, dekanus vid Beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet
Patrik Scheinin, ordförande i studenexamensnämnden Patrik Scheinin, dekanus vid Beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Bild: Yle beteendevetenskapliga fakulteten

Scheinin framhåller ändå att matematiken är viktig.

- Vi har en situation där en tredjedel inte skriver matematik i studenten alls. I slutet av gymnasiet är de eleverna inte på märkbart högre nivå än när de slutade grundskolan. Det här är inte bra, varken med tanke på fortsatta studier eller yrkesliv.

I gymnasierna heter det att alla ämnen är lika viktiga, men poängräkningstabellen känns för många som en slutlig bekräftelse på att så inte är fallet. Matematiken är ändå i en klass för sig.

Scheinin har hört den synpunkten flera gånger.

- Gymnasiet har en läroplan. De ämnen som finns i den ska man undervisa i, så ja, de är lika viktiga. Men ta nu gymnastik till exempel, det behöver du inte kunna för att komma in till Aaltouniversitet men det betyder inte att det var oviktigt i gymnasiet för det.

Poängtabellen har tagits fram av universiteten och kan ännu komma att justeras.

  • Bankstrejk på mellandagarna?

    Inga framsteg i förhandlingar om kollektivavtal.

    Fackförbundet Pro har gett strejkvarsel för finansieringsbranschen. En eventuell strejk är utlyst till mellandagarna.

  • Tidningen Nya ÖB läggs ner

    För få annonsörer förhindrade utvecklingen.

    Lokaltidningen Nya ÖB som utkommer i Karlebyregionen läggs ner. Tidningen ville utvecklas men lyckades inte locka tillräckligt med annonsörer.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes