Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Miljö- och marinbiologi

En man och två flickor
Akademilektor Martin Snickars och studenterna Lisa Valkonen och Ronja Lanndér från ämnet Miljö- och marinbiologi En man och två flickor Bild: Nina Bergman / Yle Åbo Akademi,marinbiologi,miljöbiologi,ronja lander

Kärleken till vårt bräckliga hav får dem att snorkla, fiska och analysera fram sanningen under vattenytan

Miljö- och marinbiologi är ett av de populäraste ämnena vid Åbo Akademi. Varje år antas 15-20 nya studerande och en tredjedel av de ansökande får en studieplats.

Man är intresserad av havet och livet i havet― Martin Snickars

Martin Snickars är akademilektor i Miljö- och marinbiologi. Han är också föreståndare för Husö biologiska station. Han tror att det är vatten och hav som drar folk till ämnet.
Jag har varit mycket ute i skärgården och alltid varit intresserad av livet under vatten. Man vet så lite om det, men nu vet jag mer― Lisa Valkonen

- Man är intresserad av havet och livet i havet. Man bor kanske nära vatten och har växt upp med att vara på sommarstuga eller segla.

Nyfikenheten på och intresset för havet väcks tidigt, tror han. Så var det åtminstone för Lisa Valkonen som studerar miljö- och marinbiologi för tredje året.

Jag har nyligen tagit dykarcertifikat för att gå ännu djupare― Lisa Valkonen

- Jag har varit mycket ute i skärgården och alltid varit intresserad av livet under vatten. Man vet så lite om det, men nu vet jag mer!

Säger Lisa Valkonen med ett litet skratt. Redan i lågstadiet var Lisa intresserad av miljö- och marinbiologi och det var det enda hon enligt sig själv var bra på. Och allt som är under vatten tycker hon är spännande.

- Jag har nyligen tagit dykarcertifikat för att gå ännu djupare!

Det är så komplext. Det är så intressant att titta på vad som händer i naturen och vilka saker som påverkar― Ronja Lanndér

Ronja Lanndér har nyss inlett sitt fjärde studieår i ämnet Miljö- och marinbiologi och trivs lika bra som sin studiekamrat.

- Trivs jättebra. Känns som någonting som är gjort för mig.

Hon kände först bara till miljöbiologin men fick senare reda på att man också kan studera marinbiologi.

Man känner att man är med och gör någonting som gör en skillnad― Ronja Lanndér

- Lite av slumpen har jag hamnat här och vad jag finner intressant är hur allt det där fungerar. Det är så komplext. Det är så intressant att titta på vad som händer i naturen och vilka saker som påverkar. Det är så intressant också för att det är så samtida.

Klimatförändringen gör det ännu aktuellare.

- Man känner att man är med och gör någonting som gör en skillnad!

För akademilektorn Martin Snickars var det fisk och fiske som drog honom till ämnet i tiderna. Med tiden har intresset blivit mer teoretiskt och ekologiskt betonat.

Engagerade studenter

På ämnets webbsidor efterlyser man nya studerande som är intresserade av ekologi och engagerade i miljöfrågor. Men det finns ändå inget krav på att man måste vara engagerad, påpekar Martin Snickars.

På vissa områden har trenden slutat gå mot det sämre― Martin Snickars

- Det hänger ihop med intresse för havet. Eftersom vårt hav är lite övergött och annars också påverkat så följer kanske ett engagemang med intresse för havsmiljön och frågor kring det.

Diskussionen om Östersjöns tillstånd kan ibland verka väldigt dyster, men det finns ljuspunkter, menar Martin Snickars.

Det gäller att ta vara på de ljusa sidorna och tänka att det går att göra någonting åt havsmiljön― Martin Snickars

- På vissa områden har trenden slutat gå mot det sämre. Litet mot det bättre. Samtidigt måste man komma ihåg att det är lång väg kvar till riktigt bra förhållanden.

Lokalt finns det ljuspunkter. På vissa stränder har blåstången eller andra växter kommit tillbaka.

- Vattnet kanske blir klarare vid stugan eller vid det vatten man brukar vara på. Det gäller att ta vara på de ljusa sidorna och tänka att det går att göra någonting åt havsmiljön.

Två professorer

Ämnet har två professurer. Den ena i miljöbiologi och den andra i marinbiologi. För Martin Snickars som är akademilektor blir det ändå inte så mycket undervisning i Åbo eftersom han också är föreståndare för Husö biologiska station på Åland. Där har han hand om olika fältkurser.

Forskningen inom ämnet Miljö- och marinbiologi är till en del kopplad till Husö men den är också involverad i en hel del internationella samarbeten, förklarar Martin Snickars:

- Ser vi till marinbiologisk forskning så har det traditionellt handlat om skärgårdsvatten. Om grundare vatten, inte så mycket öppet hav. Vi har förstås tittat på de större problemen vi har med Östersjön, övergödningen.

Kring övergödningen har det bedrivits forskning under lång tid.

- Den senaste tiden har ju också klimatförändringen kommit in i bilden som en viktig faktor som påverkar havsmiljön. Och vi tittar mycket på hur organismerna och arterna i havet och på bottnarna fungerar och vilken roll de spelar i hela ekosystemet.

Utmanande forskningsmiljö

Det är svårare att forska i havet. Svårare än det är att forska på torra land, slår Martin Snickars fast. Det är mer utmanande. Inte minst för att det gäller att ta sig ner under ytan. Och där kan man inte vistas så länge.

- Det handlar ju om att dyka kanske en halv timme eller så.

Om man inte dyker måste man ty sig till andra provtagningsmetoder.
Som att sänka ner provtagningsutrustning till bottnet eller fånga fisk med nät.

Går då den marina miljön i Östersjön att jämföra med något annat havsområde?

- Vi får ofta i internationella sammanhang höra att det är bara i Östersjön. Det är ett så speciellt hav att det kanske inte gäller i ”riktiga hav”, men man kan ju också vända på steken och säga att eftersom Östersjön är relativt välforskat och det är ganska artfattigt har vi ganska bra kontroll över vilka spelregler som gäller i havet. Tittar man dessutom till klimatförändringen så är ju Östersjön ett av dom hav som globalt sett som påverkats snabbast av den.

Och det både när det gäller temperatur och hur salthalten påverkas. Därför kan Östersjön användas som ett slags modellsystem eller jättestort laboratorium för forskningen.

Fältstudier

När man studerar miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi betyder det att man inte enbart sitter på föreläsningar utan att man också gör såkallade fältkurser.Det tycker både Lisa Valkonen och Ronja Lanndér att är de mest givande kurserna.

- Redan första året går man en kurs på Husö biologiska station. Då får man lägga nät, dyka och snorkla och vara ute och ta prover och titta på dom i mikroskop.

Det handlar ju inte bara om praktiska färdigheter utan också om hur man analyserar det man samlar in.

Husö i Finström

Att de biologiska stationen finns just på Husö på Åland handlar om att Sigrid Maria Granfelt där lät bygga ett hus 1912 som hon år 1940 donerade till Stiftelsen för Åbo Akademi med mark och vattenområde. Och 1959 grundade dåvarande professorn Bo-Jungar Wikgren en fältstation där. Sedan dess har akademibiologerna arbetat där.

Goda jobbmöjligheter

Arbetssituationen för de blivande miljö- och marinbiologerna ser relativt bra ut. Många kommer i framtiden att arbeta inom statliga myndigheter som miljöcentraler eller Forststyrelsen.

De kan också arbeta på kommuners miljöavdelningar, inom intresseorganisationer eller i internationella sammanhang.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland