Hoppa till huvudinnehåll

Ruben Östlund vill få biobesökarna att känna sig obekväma - filmen The Square blottar moraliska dilemman

Filmregissören Ruben Östlund tillsammans med den apa.
Ruben Östlund tillsammans med den apa som också är med i hans nyaste film The Square. Filmregissören Ruben Östlund tillsammans med den apa. Bild: Triart/Tobias Henriksson Ruben Östlund,The square,Teeman elokuvafestivaali

I USA fick The Square pris för bästa komedi, men i Norden tycker biobesökarna att filmen skapar ångest. Filmregissören Ruben Östlund säger i Svenska Yles intervju att det finns alldeles för många vackra och sentimentala porträtt av hur fantastisk mänskan är, och att hans filmer behövs som en motpol till dem.

Precis som Östlunds tidigare filmer handlar också The Square om moral och om att stå upp för sina egna värderingar. Filmens namn “The Square” syftar på ett konstverk i filmen, en vit kvadrat på marken utanför ett museum. Men konstverket finns också i verkligheten.

- Med min vän Kalle Boman ville vi skapa en symbolladdad plats som skulle placeras i den offentliga miljön. Vi ville förändra vårt beteendet, ändra det sociala kontraktet för hur vi beter oss mot varandra i det offentliga rummet, berättar Östlund.

Vit kvadrat på marken utanför ett stort konstmuseum.
Vit kvadrat på marken utanför ett stort konstmuseum. Bild: Triart The square,Ruben Östlund,Konstfilm

Om någon står i rutan är det de förbipasserande mänskornas plikt att fråga hur de kan hjälpa till. I rutan kan man också ställa sina väskor och lita på att ingen stjäl dem.

- Man kan jämföra det med kyrkans fredade rum, men utan att vara knutet till någon religion eller en höger- eller vänsterpolitik. Rutan ska påminna oss om humanistiska värderingar. Det här är kärnan i filmen för mig.

Östlund vill provocera åskådarna att tänka själva

I Ruben Östlunds filmer är huvudpersonerna sällan särskilt lyckade. Huvudpersonerna hamnar i situationer som är pinsamma eller som utvecklas till moraliska dilemman. Oberoende av hur huvudpersonen försöker komma ur situationen blir det fel.

- Jag vill att åskådaren ska bli tvungen att konfrontera sig själv: “jag kan förstå att det här beteendet som inte är så vackert också kan hända mig”. Det finns alldeles för många vackra och sentimentala porträtt av hur fantastisk mänskan är, och mina filmer behövs som en motpol till dem.

- Men många som går ut från biografen känner säkert lite ångest, varför vill du skapa den här känslan?

- Det har väl att göra med synen på konst. Om man tycker att konst bara ska vara uppbyggligt och att man ska visa på goda exempel, eller om man vill ifrågasätta någonting i vår samtid. Jag tycker att det är viktigt att identifiera någonting som jag tycker att är snedvridet eller som jag inte håller med om, och försöka provocera igång något slags tankearbete kring det.

Storvuxen man utan skjorta står på ett middagsbord, de finklädda gästerna är förfärade.
Från filmen The Square. Var går gränsen för vad som är konst? När går en performance över gränsen för vad som är tillåtet? Storvuxen man utan skjorta står på ett middagsbord, de finklädda gästerna är förfärade. Bild: Triart/Terry Notary The square,modern konst,Ruben Östlund,Konstfilm

För att få igång provokationerna samlar Östlund på olika situationer som han hör folk berätta om. Då han sedan håller på med en film plockar han fram de situationer som passar för just den filmen.

Även om The Square har en tydlig huvudperson som för berättelsen framåt, så kan man också se den över två timmar långa filmen som en räcka kortfilmer efter varandra.

- Ståupp-komikerna är väldigt bra på att måla upp en bild där man identifierar sig med berättarjaget och då förstår man svårigheten med att förhålla sig till situationen. Återigen letar jag efter dilemmat.

Jag tycker att man istället för allmosor skulle höja skatterna för de allra rikaste med 0,01 procent och på så sätt ta itu med problemet tillsammans.

Det är speciellt i Norden som en stor del av publiken uppfattar filmerna som ångestframkallande. I till exempel USA tolkar man filmerna annorlunda.

- The Square vann precis en festival i Austin i USA, där den vann för bästa komedi. Det är väl det nordiska lynnet som har svårt för mina filmer.

Tiggarna tacksamt moraliskt dilemma

The Square återkommer flera gånger till tiggarna och svenskarnas kluvna förhållningssätt till dem. Ska man ge pengar till dem eller inte? Själv brukar Östlund inte ge pengar.

- Jag upplever situationen som väldigt svår. Jag känner mig maktlös som individ att hjälpa dem från den situation de befinner sig i. Det bli allmosor som gör att man bara upprätthåller någonting som egentligen inte är så bra.

Vi siktade ju mot att vara med i tävlingen i Cannes och så kom vi med där och så vann vi Guldpalmen. Det var ju helt fantastiskt!

Konflikten i den hierarkiska relationen mellan tiggaren och givaren är någonting Östlund undersöker i filmen. Så fort tiggaren har några krav blir givaren provocerad.

- Jag tycker att man kunde fråga sig om vi istället för allmosor skulle höja skatterna för de allra rikaste med 0,01 procent och på så sätt ta itu med problemet tillsammans.

Drömmen om Cannes gick över förväntan

The Square har vunnit många priser, bland annat Guldpalmen i Cannes - den första svenska filmen på 66 år som vunnit Guldpalmen.

Smokingklädda Ruben Östlund ger upp ett glädjetjut över att The Square vunnit Guldpalmen.
Glädjetjutet då vinnaren av Guldpalmen utsågs. Smokingklädda Ruben Östlund ger upp ett glädjetjut över att The Square vunnit Guldpalmen. Bild: Triart Ruben Östlund,The square,Guldpalmen

- Vi siktade ju mot att vara med i tävlingen i Cannes och så kom vi med där och så vann vi Guldpalmen. Det var ju helt fantastiskt! Det var långt över vad man kunde ha förväntat sig.

Men redan innan den yttre bekräftelsen kom, kände sig Östlund nöjd med filmen. Han kände att han med filmen hade lyckats nå det han siktade efter.

- Också nu då vi möter reaktionerna, det är kul, den går ju väldigt bra på bio. Jag känner mig väldigt nöjd med den, det gör jag.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje