Hoppa till huvudinnehåll

Växthusull kan förbättra jordmånen - byråkratin försvårar processen

En växthusodlare står vid en hög med stenull.
Joakim Strand står vid en hög med stenull. En växthusodlare står vid en hög med stenull. Bild: Yle/Juho Karlsson mineralull,odling,växthus,Närpes,Österbotten,joakim strand

Just nu funderar man i Närpes på vad man ska göra av stenullen som används som odlingsunderlag i växthusen. Kostnadsmässigt skulle det vara billigast att köra ut den på åkrar, men byråkratin ställer till det för vissa odlare.

De flesta växthusodlare använder stenull i odlingen, antingen som odlingsmatta eller i de kuber där plantan växer. Det innebär att det blir en hel del avfall som odlarna på något sätt måste göra sig av med.

Det här är inget problem för dem som har egen åkermark. De kan sprida ut den där. Men hur ska odlare som inte har egen åker göra sig av med stenullen?

Avfallsbolagen tar inte emot den

Avfallsbolagen har tidigare tagit emot stenullen, men nya bestämmelser kräver att stenullen innehåller mindre än 10 procent restkol för att de ska ta emot ullen.

I själva stenullen finns ingen kol, men i plasten runt omkring och i plantan kan det finnas. Och för att bevisa att kolhalten är mindre än tio procent måste odlaren krossa avfallet och ta prover på det. Detta innebär extra kostnader för odlaren.

En hög med stenull som använts som odlingsunderlag i ett växthus.
En hög med stenull som använts som odlingsunderlag i ett växthus. Bild: Yle/Juho Karlsson odling,Närpes,växthus,Österbotten,mineralull

I Närpes finns också en tillverkare av stenull som via en lokal entreprenör tar emot ullen. Men även det kostar pengar.

Enligt Joakim Strand, ordförande för Närpes trädgårdsproducenter, skulle den enklaste lösningen vara att odlare utan egen åkermark fick ge eller sälja ullen till jordbrukare som har odlingsmark.

- Vi har ju i Närpes många åkrar som är väldigt lerhaltiga och där skulle det passa ypperligt som jordförbättringsmaterial, säger han.

Avfallshantering kräver miljötillstånd

Problemet är att stenullen ses som ett avfall och därmed krävs ett miljötillstånd för att man ska få hantera det. Med ett tillstånd kan man säkra att avfallshanteringen är kontrollerad och att kvaliteten övervakas.

En processfabrik skulle fylla de här kraven och i Närpes har man även funderat kring de banorna.

- Vi har åkt runt och tittat vad de gör i andra länder, bland annat i Holland. Där har de en gigantisk anläggning som tar emot, separerar och söndrar stenullsmattorna. Och återanvänder det på det viset, säger Strand.

- Det skulle kanske gå att göra det i mindre skala här, men jag tycker att man skulle kunna återföra största delen till kretsloppet. Kostnadsmässigt skulle det inte alls vara lika dyrt.

Torvunderlag med stenullskuber på i ett växthus.
Strand har själv övergått till torvunderlag, men använder ännu stenullskuber som plantan står i. Torvunderlag med stenullskuber på i ett växthus. Bild: Yle/Juho Karlsson odling,Närpes,växthus,tomat,mineralull

Strand vill inte att man ska göra några förhastade beslut då det gäller byggandet av en anläggning.

- Om det ska investeras i någon anläggning där stenullen tas om hand, ska det vara väldigt noga genomtänkt och planerat så att det inte blir en onödig investering.

Vill minska på byråkratin

Men han anser att det bästa vore att sänka miljökraven och i stället använda stenullen som jordförbättring i åkrar.

- Jag tror det skulle vara en väldigt bra lösning om byråkratin skulle tillåta det på ett enkelt sätt.

Enligt miljöministeriet har det kommit krav på att allmänt lätta på miljökraven, men att avfallshanteringen inte varit med i diskussionerna. Men tanken är att man ska fundera på det.

Strand anser att alla skulle vinna på det.

- Det skulle gynna odlaren som odlar åkermark, att han har nytta av det. Då kommer det till nytta också i sädesproduktionen.

Tomatplantor i ett växthus i Närpes.
Tomatplantor i ett växthus i Närpes. Bild: Yle/Juho Karlsson växthus,tomat,Närpes,Österbotten

Läs också