Hoppa till huvudinnehåll

Forskare om fallet Ilja Janitskin: Hans mänskliga rättigheter kränks

ilja janitskin
Ilja Janitskin behandlas för cancer på sjukhus i Andorra. ilja janitskin Bild: Ilja Janitskin Ilja Janitskin

Den ökända webbpublikationen MV-lehtis chefredaktör Ilja Janitskin sitter häktad och cancersjuk i sitt hemland Andorra med en elektronisk fotboja, utan tillstånd att röra sig utanför sitt hem. Forskaren Karin Creutz anser att hans mänskliga rättigheter blir kränkta. Janitskin blir intervjuad för Svenska Yle i sitt hem via Skype.

MV-lehti är känd för främlingsfientlig retorik och utfall mot invandrargrupper och privatpersoner.

Eftersom Janitskin har hållits häktad länge utan rättegång och dessutom lider av en allvarlig sjukdom uppstår frågan om huruvida hans mänskliga rättigheter blir kränkta.

Janitskins mänskliga rättigheter

Janitskin har varken blivit förhörd eller åtalad av finländska myndigheter eftersom han vägrar komma till Finland. Orsaken till hans vägran är dels att han bott utomlands sedan år 2011, dels att han lider av cancer.

Han har suttit i fängelse i två och en halv månad i Andorra, blivit opererad för cancer tre gånger och fortsätter nu sin häktningstid i sitt hem. Med två veckors mellanrum går han på cytostatikabehandling.

heidi finnilä
Janitskin är i husarrest i Andorra. heidi finnilä Bild: Heidi Finnilä Ilja Janitskin,heidi finnilä

- Nog är det ganska knäppt att sitta här dygnet runt i fotboja, fast läkarna säger att jag borde röra på mig, promenera och få frisk luft, säger Janitskin, som inte får lämna sitt hem annat än för sjukhusbesök.

Extremismforskaren Karin Creutz anser att det bör finnas en begränsning på hur länge man kan vara häktad utan förhör.

- Janitskin är frihetsberövad i väntan på beslut om utelämning, således tillämpas tvångsmedel, men det finns en begränsning på hur länge man får vara det. EU domstolen har behandlat samma aspekter i fallet Francis Lanigan, säger Creutz.

Creutz tillägger att också om det här gäller ramverksavtal inom EU och Andorra inte är medlem i EU, kan man ändå se det det här som riktgivande för vad som är proportionellt inom europeiska länder.

- Om det finns misstankar att en misstänkt skulle fly kunde reseförbud komma på fråga enligt proportionalitetsprincipen, förklarar Creutz. Där fastställs att myndighetsåtgärderna måste stå i proportion till målet.

- Man kan fråga sig om detta gäller här, speciellt om man beaktar Janitskins hälsotillstånd.

Karin Creutz
Karin Creutz anser att Ilja Janitskins mänskliga rättigheter blir kränkta. Karin Creutz Bild: Yle / Mattias Fagerholm karin creutz

Europeiska mänskorättskonventionens tredje artikel och konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, fastställer hur en människa ska behandlas i samband med frihetsberövande.

- Enligt mina uppgifter får Janitskin cytostatikabehandling för fjärde gradens cancer och på grund av husarresten har han inte möjlighet att upprätthålla sin grundkondition eller vistas utomhus, säger Creutz. I viss mån kunde man säga att hans hälsotillstånd beaktades bättre i fängelset där han ändå hade möjlighet att vara ute.

Cancer eller inte?

Brottsutredaren Harri Saaristola som kommunicerar via e-post och åklagaren som varken vill bli nämnd eller intervjuad säger att de inte har fått några uppgifter om Janitskins hälsotillstånd och de verkar heller inte vara övertygade om att uppgifterna om Janitskins cancer stämmer.

Ilja Janitskin har flera olika dokument för att bevisa sin sjukdom, både från rätten i Andorra och från sjukhuset där han vårdas och han hävdar att dokumenten har sänts till de finländska myndigheterna.

ilja janitskin
Ett dokument från rätten i Andorra beskriver den cancervård som Janitskin har fått. ilja janitskin Bild: Heidi Finnilä Ilja Janitskin

I intervjun som sker via Skype visar Janitskin också en papperslapp med sina mottagningstider på cancerkliniken i Andorra och försäkrar att hans papper inte är förfalskade och att hans sjukdom inte är påhittad.

Karin Creutz är förvånad över att åklagarmyndigheten skulle sakna uppgifter om Janitskins hälsotillstånd.

- Jag kan inte kommentera vilka dokument de finländska myndigheterna har eller inte har eftersom jag inte representerar myndigheterna, men det är förvånande om de inte har uppgifterna, eftersom Janitskins operation och cytostatikavård behandlats i samband med överlämningsrättegången i Andorra och finns i dokumenten, säger Karin Creutz.

Misstänkt för grov ärekränkning och grov hets mot folkgrupp

Brottsutredaren Harri Saaristola meddelar att Ilja Janitskin är häktad i Finland i sin frånvaro. Janitskin är häktad i Andorra och därför är det myndigheterna där som ansvarar för hur han behandlas.

Saaristola kan inte ta ställning till Janitskins häktningsomständigheter. Han är inte på de finländska myndigheternas ansvar då han är häktad i Andorra.

Att Janitskin är häktad, beror ändå på att de finländska myndigheterna har efterlyst honom.

Brottsutredaren Saaristola uppger att Janitskin är misstänkt för grov ärekränkning och för grov hets mot folkgrupp. Maximistraffet för grov hets mot folkgrupp är fyra år. Åklagarämbetet anser att det är befogat att ta till tvångsåtgärder och hålla Janitskin häktad tills man kan förhöra honom.

ilja janitskin
- Helt säkert har det i tiderna skett övertramp och slarv, säger Ilja Janitskin. ilja janitskin Bild: Heidi Finnilä Ilja Janitskin

Karin Creutz ifrågasätter inte allvaret i brottsutredningens rubricering, men hänivisar igen till prejudikatet i Lanigan-fallet där brottet handlade om mord. Enligt EU:s grundrättighetsfördrag artikel 6 och Människorättskonventionens artikel 5 måste frihetsberövandet vara proportioneligt till målet.

- Janitskin har varit frihetsberövad först i fängelse och sedan i husarrest med fotboja i 106 dagar och kommer att vara i husarrest fram till 19.12 då följande rättsbehandling sker, förklarar Creutz. Beaktar man hans hälsotillstånd så har jag svårt att se det här som proportionellt.

Janitskin: Fabricerade beskyllningar

Ilja Janitskin kommenterar brottsmisstankarna som påhittade beskyllningar, som kommit till efter påhittade undersökningar.

- Jag vill inte ens kommentera de brott som jag misstänks ha gjort. Allt är påhittat och fabricerat, säger Janitskin.

Men tycker du inte att det i din kommunikation skett några övertramp?

- Helt säkert har det i tiderna skett övertramp och slarv. Både avsiktliga övertramp och slarv, men mest har det varit slarv, medger Janitskin och tillägger att han helt säkert har gjort fel.

Helt säkert har jag gjort fel― Ilja Janitskin

Karin Creutz anser att ett problem är att vi i Finland inte har organisationer som fokuserar på rättigheter för åtalade eller dömda personer.

- Hur sådana personer behandlas är ett mått på rättsstaten, säger Creutz. Mänskliga rättigheter är inte en lyx som delas ut godtyckligt utan de gäller alla, oberoende av vad personen anses representera eller vad den misstänks för.

Enligt Creutz finns det absolut inget utrymme för godtycke eftersom alla bör ha rätt att behandlas med respekt för mänskovärdet.

- Problematiskt är att vissa referensgrupper lätt blir utan representation, speciellt i fall som är omtvistade. Det här har i viss mån gällt i terrorismfrågor, förklarar Creutz. Problemet är att orättvis behandling skapar ett bredare missnöje i referensgruppen och kan på det här viset bidra till att öka samhällsspänningarna och den politiska frustrationen.

19.11.2017 kl.18.30 Artikeln uppdaterad med länkar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes