Hoppa till huvudinnehåll

Bara 90 personer i världen använder Sigrids språk - det finlandssvenska teckenspråket på väg att dö ut

flicka med lockigt hår
Att bli läkare är ett av Sigrid Häggbloms alternativ för framtiden. Dövheten är inget hinder för henne. flicka med lockigt hår teckenspråk,hörselskadad

12-åriga Sigrid Häggblom är helt döv sedan födseln. Ändå går hon i skola och umgås på fritiden med hörande barn.

Sigrid fick hörselimplantat som 2-åring och tack vare dem hör och talar hon som vilket annat barn som helst.

- I skolan klarar jag mig bra, men i hobbyer då många pratar samtidigt hör jag ganska dåligt, förklarar hon. Om någon vänder sig bort och talar otydligt är det också svårt att höra.

Vi ville att hon senare i livet ska kunna välja och använda sig av båda språken― Albert Häggblom

Familjen valde ändå från början att teckenspråket skulle bli Sigrids modersmål. Språket var delvis bekant för familjen från förr, eftersom Sigrids mormor också är döv. I dag tecknar också Sigrids hörande bröder och föräldrar.

- Vi ville att hon senare i livet ska kunna välja och använda sig av båda språken, säger Albert Häggblom.

Alla väljer inte så. Nuförtiden får de flesta som föds döva eller med en hörselskada implantat och klarar sig bra som hörande tack vare dem. Många väljer därför bort teckenspråket för sina barn.

Finlandssvenska döva barn har sämre språkliga rättigheter

Enligt senaste kartläggning använder bara ett 90-tal döva aktivt finlandssvenskt teckenspråk. Allt som allt räknar man med att 300 personer tecknar aktivt. Det är oklart om språket överhuvudtaget kan överleva. Ändå är det de dövas modersmål.

Unesco har klassat språket som allvarligt hotat.

Dam står framför en vägg
Annika Aalto är specialiserad på svenska och finlandssvenskt teckenspråk. Dam står framför en vägg Helsingfors,teckenspråk,dövhet,döva,sakkunnig vid Finlands dövas förbund

Specialsakkunniga Annika Aalto på Finlands dövas förbund jobbar hårt för att återuppliva det finlandssvenska teckenspråket.

- Det är hemskt mycket man borde ta hänsyn till, säger hon. Det finns ingen forskning, ingen grundskola, ingen plats för de här barnen att gå i skola på sitt modersmål.

Det finlandssvenska teckenspråket har varit på nedgång sedan 1993 när dövskolan i Borgå stängde.

Det finns ingen forskning, ingen grundskola, ingen plats för de här barnen att gå i skola på sitt modersmål― Annika Aalto, Finlands dövas förbund.

Sedan dess måste döva och hörselskadade barn välja antingen finska dövskola, hörande skola med assistens eller teckenspråkstolk vid sin sida eller att flytta till Sverige.

- Inget av de här alternativen är bra om man tänker på språkliga rättigheter, säger Aalto. Inte är situationen bra.

Teckenspråket är beroende av dövskolorna

Ett annat stort problem med att det inte finns någon svenska dövskola i Finland är att teckenspråket inte längre utvecklas.

- Teckenspråket utvecklas på dövskolorna, säger Tina Granvik-Storbacka i Ytteresse skola. På finlandssvenskt håll har språket stagnerat. Man tecknar som man gjorde när skolan i Borgå stängdes.

Bokstaven A
Teckenspråket är de dövas modersmål. Bokstaven A Bild: Yle/Patrick Holmström bokstaven a

Ett led i att få nytt liv i teckenspråket är att utbilda teckenspråkstolkar. Inte heller sådana har utbildats sedan 1993. Dövförbundet planerar nu att starta svensk teckenspråksutbildning hösten 2018.

Utbildningen tar fyra år och Annika Aalto hoppas att fem till tio nya tolkar skulle kunna utbildas de närmaste åren.

Teckenspråksundervisning ges bara i ett fåtal kommuner

I Ytteresse skola i Pedersöre är teckenspråket ett av skolans undervisningsspråk. Skolan har fått statsstöd för undervisning av döva och hörselskadade sedan dövskolan stängde.

Lärarna är teckenspråkskunniga och flera döva och hörselskadade elever går här.

I den kommun vi bodde i tidigare fanns det ingen förståelse för Sigrids behov― Albert Häggblom

Alla kommuner erbjuder inte döva och hörselskadade barn den här möjligheten. Det har familjen Häggblom fått erfara.

- I den kommun vi bodde i tidigare fanns det ingen förståelse för Sigrids behov av undervisning i teckenspråk, säger Albert Häggblom. Vi kämpade hårt med dagvårds- och skolmyndigheterna.

Till slut bestämde sig familjen för att helt enkelt flytta till Pedersöre.

I Ytteresse skola får Sigrid teckenspråksundervisning.

kvinna vid teckenspråksalfabetet
Teckenspråkshandledaren Ellinor Westerlund träffar Sigrid en timme per vecka. kvinna vid teckenspråksalfabetet Bild: yle/Roy Fogde teckenspråk,teckenspråkshandledare

Teckenspråkshandledaren Ellinor Westerlund är också döv och använder enbart teckenspråk.

- Det är roligt att träffa någon som är döv, säger Sigrid. Ibland stänger jag av hörapparaten på teckenspråkslektionerna och koncentrerar mig bara på när hon tecknar. Det är jätteskönt.

Sigrid har gått i hörande skola alla sex skolår hittills och det har påverkat klasskamraterna. Många har börjat teckna som en naturlig del av konversationen.

Andra tecknar inte själva, men har ett stort passivt teckenförråd och förstår allt som tecknas.

Tecken som stöd underlättar inlärningen

Trots att det finlandssvenska teckenspråket som modersmål är hotat, blir det allt vanligare att man använder tecken som stöd i undervisningen i hörande skolor och daghem.

Eleverna förstår så mycket bättre vad jag säger och jag förstår bättre vad de menar när vi tecknar åt varandra― Peggy Wallin, klasslärare

I Malms skola i Pargas har man lång erfarenhet av att använda också händerna när man talar.

Lärare hjälper elev att sy.
Läraren Peggy Wallin använder stödtecken också när kom kommunicerar utanför skolan. Lärare hjälper elev att sy. Bild: Maud Stolpe/Yle Pargas,undervisning,stödtecken

Tecken som stöd ska ändå inte förväxlas med teckenspråk.

Klassläraren Peggy Wallin i årskurs två har märkt att stödtecken är ett mycket bra stöd för minnet.

- Eleverna förstår så mycket bättre vad jag säger och jag förstår bättre vad de menar när vi tecknar åt varandra, säger hon. De förstår direkt när de får en anvisning om att till exempel skriva eller räkna och man tecknar samtidigt. Alla kommer snabbare i gång.

Peggy Wallin har spridit användningen av stödtecken också till andra klasser än sin egen.

- Jag har finska i några grupper och det bara blir så att jag använder tecken för ord som djur och räknetal helt automatiskt, säger hon. Det bara slinker med.


Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 20.1..2017 kl 19.00 samt på tisdag 21.11.2017 kl. 11.00.

20.11.2017. Artikeln har uppdaterats med en precisering om antalet användare av finlandssvenskt teckenspråk: Enligt senaste kartläggning använder bara ett 90-tal döva aktivt finlandssvenskt teckenspråk. Allt som allt räknar man med att 300 personer tecknar aktivt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten