Hoppa till huvudinnehåll

Hon tror på kraften i #metoo

Karolina Åsmus.
Karolina Åsmus har fått mycket respons på sina texter om #metoo-kampanjen. Karolina Åsmus. Bild: Milja Ångerman, Rosita Pellas Vasa,Österbotten,Karolina Åsmus

Bloggaren Karolina Åsmus har fått massor med respons för sina inlägg i #metoo-kampanjen. Men trots all sin slagkraft behöver kampanjen nu följas upp av något mer, anser Åsmus och efterlyser mer diskussion.

Karolina Åsmus, bloggaren bakom Karolinas Kaos, tog ställning till #metoo-kampanjen på sin blogg i slutet av oktober. Då skrev hon ett inlägg om flera tillfällen då hon hade blivit sexuellt trakasserad.

Inläggen publicerades ungefär en vecka efter att kampanjen hade kommit igång. Ungefär samtidigt skrev hon också en krönika om ämnet till tidningen Jeppis Weekly.

Åsmus säger att hon har fått väldigt positiv respons på båda texterna.

– Både kvinnor och män i olika åldrar har kontaktat mig och tackat för inlägget. Många skrev att eftersom jag vågade ta upp ämnet har också de vågat diskutera sexuella trakasserier. Och ännu några veckor senare har människor kontaktat mig, så kampanjen har levt vidare längre än jag förväntade mig, säger Åsmus.

Ett universiellt ämne

Doktoranden i statskunskap Janne Berg forskar kring medborgardeltagande vid Åbo Akademi. Fokus för hans forskning ligger på medborgarinitiativ och samtalsdemokrati.

Enligt Berg kan #metoo-kampanjen ses som ett exempel på hur människor aktiverar sig för att tala om något som berör dem, och kampanjen verkar ha fått större genomslag än tidigare hashtagg-kampanjer på sociala medier, såsom #icebucketchallenge och #nakedtruth.

Janne Berg och Karolina Åsmus utanför Yle i Vasa.
Karolina Åsmus och Janne Berg hoppas på mer diskussion i efterdyningarna av #metoo. Janne Berg och Karolina Åsmus utanför Yle i Vasa. Bild: Milja Ångerman, Rosita Pellas Vasa,Österbotten,Karolina Åsmus

Berg säger att det delvis beror på att sexuella trakasserier är ett känsligt ämne och de flesta har någon slags koppling till det. Men kampanjen lyckades enligt Berg bra också tack vare den omfattande spridningen via sociala medier.

Karolina Åsmus hade inte först tänkt delta i kampanjen, men när allt fler gick med i diskussionen blev också hon själv uppmuntrad till att berätta om sina upplevelser.

– Först tänkte jag att mina erfarenheter inte räcker till, att det finns någon som har upplevt värre. Men sen insåg jag att det att någon har upplevt värre saker än jag inte gör min historia obetydlig.

Nästa steg

Kampanjer som #metoo kan klassas som hashtagg-aktivism där man tar ställning eller visar sitt stöd i en fråga genom att gilla, dela eller publicera någonting på sociala medier såsom Facebook eller Twitter.

Men räcker det att enskilda människor deltar i kampanjer genom att gilla, publicera eller dela på sociala medier? Kan sådant deltagande skapa förändring?

– Kritikerna kallar deltagande av det här slaget för "feel-good aktivism", något som folk gör för att visa sig vara en bra person. Men andra tycker att även om man påverkar bara på personligt plan så är det ändå någon form av aktivism, att det är bättre än ingenting, säger Janne Berg.

Han påpekar också att olika kampanjer har olika mål. Till exempel kampanjen för en jämlik äktenskapslag, Tahdon2013, hade som målsättning en lagförändring, medan #metoo-kampanjen vill lyfta upp en fråga, väcka diskussion och göra människorna medvetna om en problematik.

– Folk kritiserar kampanjer på sociala medier för att inte ha någon inverkan eftersom man inte ser några direkta följder. Det är svårt att isolera effekten av hashtagg-aktivism eftersom det ofta är en mindre del i större kampanj.

I stället kan en hashtagg-kampanj ha indirekta följder genom att göra människor medvetna om en fråga eller ett ämne. I Tahdon2013 skapade hashtagg-kampanjen medvetenhet om jämlik äktenskapslag och medborgarinitiativet och bidrog på det sättet till förändring, menar Berg.

Janne Berg utanför Yle i Vasa.
Janne Berg är forskare vid Åbo Akademi. Janne Berg utanför Yle i Vasa. Bild: Milja Ångerman, Rosita Pellas Vasa,Österbotten,janne berg

Nästa steg skulle enligt honom kunna vara att dra nytta av medvetenheten om sexuella trakasserier som kampanjen har skapat och påverka dem som har makt och ändra på deras sätt att tänka. Han säger också att medierna kunde skriva om kampanjen i ett längre tidsperspektiv i stället för att fokusera på det som händer i samhället just nu.

Karolina Åsmus tror för sin del på att kampanjen har lyckats öppna ögonen hos dem som blivit trakasserade och ändra på attityden i samhället.

– Många har insett att skulden inte ligger hos den som har blivit trakasserad utan på den som trakasserar. Det är ju svårt att mäta sådan förändring men jag tror på att varje diskussion om sexuella trakasserier är ett steg i rätt riktning.

Den här artikeln är skriven av Heini Ruohonen. Texten är en del av ett övningsarbete i radiojournalistik som medieettor vid Åbo Akademi i Vasa utfört på Yle Österbotten.

Läs också