Hoppa till huvudinnehåll

Erfarenhet från Sverige: Språk och bostadsområde avgör om invandrare får jobb

Barberaren Stamatis Zervos, i bakgrunden flera barberare och kunder framför en stor spegel.
Vi riktar bara in oss på herrar och skägg. Vi använder rakblad och ångmaskiner och det är därför vi blivit framgångsrika, säger Stamatis Zervos på Man Stockholm Barbershop. Barberaren Stamatis Zervos, i bakgrunden flera barberare och kunder framför en stor spegel. Bild: Yle/Linda Söderlund herrfrisörer,skägg,invandrare,integration hos invandrare

I Sverige har diskussionen om varför invandrare klarar sig sämre på arbetsmarknaden än de infödda svenskarna tagit ny fart. Bland de inrikesfödda ligger arbetslösheten på rekordlåga fyra procent, medan arbetslösheten bland utrikesfödda är 22 procent.

I en trendig raksalong på Södermalm i Stockholm sitter fyra män i rad framför en stor spegel. De får håret klippt och skägget trimmat enligt senaste modet.

Barberarna är alla unga män med utländsk bakgrund: tre är syrianer, en är kurd och två är greker.

Stamatis Zervos flyttade med sin familj från Grekland redan då han var elva år gammal och därför har han också integrerat sig bra. Han är en av grundarna till raksalongen Man Stockholm Barbershop.

- För de greker som nu flyttar upp till Sverige är det jättesvårt att få jobb. De sliter och jobbar bra, men man måste kunna språket. Vi försöker hjälpa, men om man inte kan språket går det inte, säger Zervos.

Det har varit betydligt mera känslor och det har funnits en vilja att säga att allt är bra. Med flyktingvågen från Syrien talade man om ett kompetensregn.

Ekonomin i Sverige har som bekant gått bra under en lång tid och arbetslösheten ligger på bara drygt sju procent. Men skillnaden mellan dem som är födda i Sverige och utomlands är stor.

Bland de inrikesfödda ligger arbetslösheten på rekordlåga fyra procent, medan arbetslösheten bland utrikesfödda är 22 procent. För en invandrare tar det i medeltal nio år att komma ut på arbetsmarknaden.

- Som arbetsgivare ser jag ju vilka som vill jobba, och ja, det är fel att säga så, men en del kommer bara för att utnyttja systemet, säger Zervos.

Nytt förslag om etableringsjobb för invandrare

Diskussionen om vad som borde göras för att invandrarna lättare ska komma in på arbetsmarknaden har tagit ny fart efter ett förslag om etableringsjobb.

Förslaget om etableringsjobb

  • Riktar sig till invandrare som kommit till Sverige de senaste tre åren, samt långtidsarbetslösa.
  • Lönen ska motsvara minimilön inom varje avtalsområde, i medeltal ca 19 000 kronor.
  • Arbetsgivaren ska betala 8000 kr av lönen och staten står för resten.
  • Invandrarna ska också få svenskundervisning på jobbet.

Näringslivet och facket förhandlar som bäst om etableringsjobb som ska rikta sig till invandrare och långtidsarbetslösa. Enligt förslaget ska arbetsgivaren och staten dela på lönekostnaderna.

Om facket och näringslivet kommer överens går frågan om etableringsjobb vidare till regeringen.

Debatten om invandring i Sverige har blivit öppnare

Journalisten och juristen Paulina Neuding debatterar ofta invandrarfrågor. Hon tycker att Sverige inte har vågat ta tag i frågan om integration och diskutera utgående från fakta och forskning.

Porträtt på Pauline Neuding.
Paulina Neuding är bland annat chefredaktör för tidskriften Kvartal och skriver ledarkrönikor för Svenska Dagbladet. Porträtt på Pauline Neuding. Bild: Linda Broström Paulina Neuding

- Det har varit betydligt mera känslor och det har funnits en vilja att säga att allt är bra. Till exempel med flyktingvågen från Syrien talade man om ett kompetensregn och det här var sedan ett tema som upprepades av statsminister Stefan Löfvén, säger Neuding.

- Och det här låter väldigt fint, men det var inte sant. Det var inte högre utbildning bland den här gruppen syrier än bland svenskar i allmänhet. Man ville hellre sprida en positiv bild än att titta på fakta.

Sannolikheten att bli egenföretagare är större om invandrarna kommer till ett område där det finns landsmän som jobbar i den lokala banksektorn.

Under det senaste året har debatten om invandring ändå svängt och debatten är nu öppnare. Neuding menar ändå att det här ledde till att förtroendet för både politiker och media sjönk.

- Det här har drivit upp konfliktnivåerna i samhället. Det finns en väldigt stark polarisering och det är en stor förändring, både socialt och kulturellt i Sverige. Det här drabbar naturligtvis människor som har sina rötter utomlands.

Invandrarna får mindre hjälp i Tensta än i Liljeholmen

Några kvarter från raksalongen på Södermalm ligger Teknikpalatset, en liten affär som säljer olika tekniska tillbehör till telefoner och datorer. Irakiska Odai Rahman grundade företaget tillsammans med sin fru för fem år sedan.

- Jag känner folk som har bott här i 20 år men som inte kan språket, de kan bara säga hej och hejdå. Sedan finns det andra som har bott här i bara tre år men som redan har börjat jobba och fått fast anställning.

- Det beror på viljan, om man vill jobba och passa in sig i samhället, säger Rahman.

Gågata utanför T-stationen i Tensta.
Att bo i stadsdelen Tensta kändes inte som att bo i Sverige, tycker Odai Rahman. Gågata utanför T-stationen i Tensta. Bild: Mostphotos bostadsområden,invandring,integration,Tensta,segregation

Rahman kom till Sverige i början av 1990-talet och berättar att han i början fick kämpa hårt för att lära sig förstå kulturen och det nya landet. I början hade han sämre jobb men har sedan arbetat upp sig.

- Varför tror du att arbetslösheten är så mycket högre bland invandrare?

- De får inte riktigt den hjälp de behöver. Det varierar stort mellan olika kommuner och städer. Om man som invandrare här i Stockholm bor i Tensta eller Rinkeby får man inte samma hjälp som om man bor i Liljeholmen.

- Är det någon slags rasism?

- Nej, nej, det är inte rasism, men jag vet inte varför det är så. Det är samma sak med skolor. Mina barn föddes i Tensta och gick i skola där, men då de blev lite äldre gick de i skolor i svenska områden, i Fridhemsplan och Solna. Det är inte samma skolor.

Kvinna med huvudduk promenerar med sina barn på torg med grönskasförsäljning i Tensta.
Kvinna med huvudduk promenerar med sina barn på torg med grönskasförsäljning i Tensta. Bild: Mostphotos Tensta,invandrare,integration,familjer,hijab,Huvudduk,förort

Samtidigt som Rahmans öppnade affären flyttade de med familjen från Tensta till Solna. Det blev den stora vändpunkten för dem.

- Man känner att nu bor man i Sverige. Nu finns sådana system som man pratar om i medier och i böcker. Men i de där områdena finns inte sådant.

Bostadsområde med framgångsrika landsmän är bäst

Problemet med att invandrare har svårt att få jobb är komplext och kan naturligtvis inte förklaras med endast sociala förmåner. Forskning visar att det är många olika faktorer som påverkar hur lätt det är för invandrare att få jobb.

- Högutbildade invandrare lyckas bättre än lågutbildade. Arbetskraftsinvandrare lyckas bättre än flyktingar. Män lyckas bättre än kvinnor. Yngre lyckas bättre än äldre, säger Oskar Nordström Skans, ekonomiprofessor vid Uppsala universitet.

Två äldre invandrarkvinnor i mörka kläder promenerar och diskuterar.
Kvinnor med utländsk bakgrund klarar sig sämre på arbetsmarknaden än män. Två äldre invandrarkvinnor i mörka kläder promenerar och diskuterar. Bild: Mostphotos Rinkeby,invandrare,integration

Invandrare från olika länder klarar sig också olika bra på arbetsmarknaden. Det kan till exempel förklaras med kvaliteten på utbildningen i hemlandet.

Arbetslivsforskarna har tittat mycket på varför en del invandrargrupper så snabbt blir integrerade och får jobb.

- Om man hamnar i ett område där det tidigare har gått bra för personer från samma land, så kommer det att gå bra för en själv också. Det är det bästa området att hamna i som nyanländ, säger Nordström Skans.

Lättare bli företagare med landsmän i lokala banken

Ofta talas det om invandrartäta bostadsområden som någonting negativt, men segregation gäller bara om det tidigare har gått dåligt för den egna gruppen i området.

- Ett typiskt exempel är är invandrare från forna Jugoslavien som placerades i ett småföretagarområde i Småland. Där fanns det tidigare etablerade arbetskraftsinvandrare från Jugoslavien och de nya grupperna lyckades också väldigt bra.

Nordström Skans menar att det här visar på styrkan som kan finnas i ett positivt etniskt nätverk. Då man kommer utifrån och saknar kontakter på arbetsmarknaden är det den egna gruppen som är den största tillgången.

Porträtt på ekonomiprofessor Oskar Nordström Skans.
Ekonomiprofessor Oskar Nordström Skans har varit med i flera forskningsprojekt kring invandrare och arbetsmarknad vid Uppsala universitet. Porträtt på ekonomiprofessor Oskar Nordström Skans. Bild: Uppsala Universitet / Mikael Wallerstedt Uppsala universitet,Oskar Nordström Skans

En annan ny forskning visar att sannolikheten att bli egenföretagare är större om invandrarna kommer till ett område där det finns landsmän som jobbar i den lokala banksektorn.

- Det antyder att om man via sina nätverk har en bättre möjlighet att få finansiellt kapital, så ökar också sannolikheten att man blir egenföretagare. Det är ett spännande resultat, säger Nordström Skans.