Hoppa till huvudinnehåll

Integreringen är en del av vardagen i Närpes - efter svenskan lär man sig dialekten

Tre barn står med flaggor i hand. En sudansk pojke viftar med Sudans och Finlands flaggor, en vietnamesisk flicka med Vietnams och Finlands flaggor och en bosnisk flicka med Bosniens och Tysklands flaggor.
Salah Ibrahim från Sudan, Ly Bang från Vietnam och Hana Kardumovic från Bosnien har integrerats väl in i samhället. Tre barn står med flaggor i hand. En sudansk pojke viftar med Sudans och Finlands flaggor, en vietnamesisk flicka med Vietnams och Finlands flaggor och en bosnisk flicka med Bosniens och Tysklands flaggor. Bild: Yle/Juho Karlsson flyktingar,invandrare,Närpes,Österbotten,hana kardumovic

Tillsammans är vi starka. Det var budskapet då Närpes på måndagen fick ta emot en utmärkelse av Unicef för sitt arbete för barnens rättigheter.

Zusammen sind wir stark, Yhdessä olemme vahvoja. Tillsammans är vi starka.

På femton olika språk fick elever från Yttermark skola i Närpes uttala det budskap som genomsyrar det integrationsarbete som görs i Närpes.

Rektorn Mikael Bernas är stolt att Närpes fått utmärkelsen och ser positivt på det integrationsarbete som görs i staden.

- Vi ser mest möjligheter. Det här ger oss så många fördelar på alla plan. Vi är jätteglada att Närpes satsar på det här. Många av våra skolor skulle vara betydligt mindre annars och vi har mycket mera resurser tack vare det här.

Rektor Mikael Bernas i Yttermark skola sitter med finska flaggan i handen.
Mikael Bernas Rektor Mikael Bernas i Yttermark skola sitter med finska flaggan i handen. Bild: Yle/Juho Karlsson Rektor,Närpes,Österbotten,Yttermark,skolan (fenomen),mikael bernas

Tas emot väl

13-årige Salah Ibrahim från Sudan, 12-åriga Ly Bang från Vietnam och 9-åriga Hana Kardumovic från Bosnien går alla i Yttermark skola och de har tagits emot väl av så väl lärare som andra elever.

- Jag har bott här två år och det är jätteroligt att komma hit. Det är en jättebra stad. De styr oss och hjälper oss med många saker, säger Ly.

- Lärarna är jättesnälla och Yttermark skola är jättebra, säger i sin tur Hana.

Integrering i snart 30 år

I Närpes har man jobbat med integrering sedan 1988, då de första flyktingarna kom till Närpes. Enligt Annika Eklund, administrativ daghemsledare vid Trollebo och Näsby daghem är integreringen en del av vardagen i Närpes.

- Vi har haft integrering så långt som man nästan kan minnas. I början var det kanske bara Näsby daghem som hade invandrare och flyktingar, men nu finns de på alla våra daghem.

På Trollebo daghem finns idag flyktingar och invandrare från bland annat Vietnam, Thailand, Bosnien och Ryssland.

Barnträdgårdsläraren Denice Ollil har jobbat på Trollebo daghem i 22 år. Hon medger att det är en utmaning till en början då barnen kommer till daghemmen och inte kan svenska.

- Man får börja med bilder och förklara via bilder vad man menar. Vi delar upp barnen i mindre grupper och har olika språkträningar. Vi börjar med enkla ord för att förstärka deras ordförråd.

Två kvinnor står framför en vit vägg med teckningar av barn.
Denice Ollil och Annika Eklund Två kvinnor står framför en vit vägg med teckningar av barn. Bild: Yle/Juho Karlsson daghem,Närpes,Österbotten,barnträdgårdslärare,Denice ollil

En naturlig del av pedagogiken

Eftersom man i Närpes redan har en längre erfarenhet av integrering känns det idag som en naturlig del av småbarnspedagogiken.

- Man tänker som barnträdgårdslärare eller som pedagog i gruppen att vad är det bästa möjliga så att alla barn hänger med. Så det är nog en naturlig grej, säger Ollil.

Och också barnen hjälper till med integreringen och språkinlärningen.

- De säger att vill du ha en docka och så visar de dockan. De säger ett ord i gången så att de ska lära sig och det tycker jag är häftigt att se.

Språket en viktig del av integreringen

Språket och att komma i kontakt med ortsbefolkningen är en viktig del av integreringen. Det säger också Salah Ibrahim, som bott i Närpes i tre år.

- Vi går ute med vänner och pratar. Det är så man lär sig när man läser och pratar med andra.

Barnen har till och med lärt sig Närpesiska.

- I lag e vi stark, säger Ly.

Och enligt Denice Ollil är det ett bra tecken på att integreringen fungerar.

- När man hör att de lär sig och börjar prata svenska. Sedan när man träffar dem några år senare då de talar flytande svenska och till och med närpesiska då har de lyckats. Då har de kommit in i vårt samhälle.

Är det då svenska eller närpesiska ni lär barnen på daghemmet?

- Det är nog högsvenska vi lär dem, men i gruppen när barn talar sinsemellan så blir det närpesiska, säger Ollil med ett skratt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten