Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Regeringsplanerna i kras – vad nu Angela?

En seriös Angela Merkel i sidoprofil.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. En seriös Angela Merkel i sidoprofil. Bild: FELIPE TRUEBA/EPA Angela Merkel

Efter de strandade regeringssonderingarna i Tyskland är frågetecknen många. Ingen kan i det här skedet säga hur det kommer att gå vidare efter att sonderingarna mellan kristdemokrater, liberaler och gröna i natt misslyckades. En politisk kris som bara kan lösas med nyval?

Hon brukar gärna använda sig av ordet ”alternativlös”.

Efter de i natt strandade regeringssonderingarna är det för stunden just det här ordet som också bäst beskriver hennes egen situation.

Utan en regering att leda står hon nu där, förbundskansler Angela Merkel.

Att det var de tyska liberalerna som strax före midnatt marscherade ut och meddelade att det räcker var ändå aningen överraskande.

In i det sista hade ändå de flesta utgått från att de så kallade ”Jamaica-sonderingarna”, med sin benämning från partifärgerna svart-gult-grönt, kommer att leda till egentliga regeringsförhandlingar.

Det var också den rådande stämningen då partierna samlades till det första mötet för ungefär fyra veckor sedan.

Man skämtade visserligen gärna om att det geografiska avståndet till Karibien och Jamaica är långt, men att seglatsen skulle bli så stormig att man aldrig skulle nå ön var det nog få som trots allt hade trott.

Knappast ens förbundskanslern själv.

Underskattade problem

Har Angela Merkel investerat tillräckligt mycket i sonderingarna eller har hon i första hand endast arbetat för att säkra en fjärde mandatperiod?

Har hon trots allt underskattat de i vissa frågor nästan fundamentala åsiktsskillnaderna mellan å ena sidan de gröna och å andra sidan de bayerska kristdemokraterna, som själva står mitt inne i en ledarskapskris och där synliga politiska eftergifter för tillfället inte står på agendan?

Har hon underskattat att ett stärkt och självsäkert FDP inte nöjer sig med att bara sitta med, utan vill få ut det mesta av ett möjligt regeringsarbete.

Det här var frågor som det spekulerades intensivt i redan dagarna innan sonderingarna nu kom till vägs ände.

Åtminstone utåt sett har det nämligen tidvis sett ut som om förbundskanslern inte med största allvar skulle ha gått in i sonderingarna.

Hur försvagad hon själv och de övriga particheferna nu kommer ut ur den här processen kan endast tiden utvisa, men faktum kvarstår: nyval är inget de inblandade partierna medvetet har strävat efter.

I den rådande politiska situationen börjar det ändå se ut som om nyval är den enda sannolika utvägen.

Få regeringsalternativ

Angela Merkels övriga regeringsalternativ är nämligen mycket begränsade.

Att bilda en minoritetsregering tillsammans med liberalerna, eller efter liberalernas utmarsch i natt med de gröna, är något som Merkel hittills kategoriskt har avfärdat.

Redan under valkvällen för snart två månader sedan betonade Merkel att hon vill bygga upp en stabil regering och det betyder att en minoritetsregering inte är ett alternativ.

Enda part som för tillfället kan erbjuda Merkel den stabilitet hon strävar efter är Martin Schulz och hans socialdemokrater.

Socialdemokraterna har ändå allt sedan valet gång på gång poängterat det inte kommer att bli ett fortsatt samarbete med Merkels kristdemokrater.

Under veckoslutet och på nytt så sent som i morse upprepade socialdemokraterna den här ståndpunkten och att man skulle göra en helomvändning i frågan är därför mycket tveksamt.

Det enda som eventuellt kunde locka SPD till förhandlingsbordet är utsikten att vara räddaren i nöden, som i den här svåra stunden offrar sig för att garantera landet stabilitet i den svåra stunden.

Efter fyra år av regeringssamarbete med Merkel är det ändå mer än tveksamt om en sådan här offervilja verkligen går att mobilisera bland de socialdemokratiska gräsrötterna.

De socialdemokratiska kraven för att ställa upp på ett samarbete kan dessutom bli mycket hårda.

En av frågorna är om det i så fall kan vara Merkel som leder en möjlig regering.

Mot nyval?

Återstår alltså nyval som den enda utvägen?

Också det här är ett alternativ som Angela Merkel helst skulle undvika. Kristdemokraterna gjorde ett synnerligen dåligt val för två månader sedan och inget talar för att det skulle gå bättre den här gången heller.

I den redan pågående diskussionen heter det att endast det högerpopulistiska AfD kommer att vinna på ett nyval.

Samtidigt tar också liberalerna nu en enorm risk då de valde att lämna sonderingsbordet. Partiet kan nu ensamt göras skyldigt till de misslyckade förhandlingarna och om partiets avhopp leder till stark politisk turbulens kan det betyda att man straffas hårt i ett kommande val.

Bättre läge däremot för de gröna, som nu kan visa upp kompromissvilja samtidigt som man aldrig blev tvingad att verkligen gå med på smärtsamma kompromisser.

I natt kunde man dessutom visa upp enighet med kristdemokraterna och fösa Svarte Petter åt liberalt håll.

Vad skulle ett nyval betyda?

Ett nyval är nödvändigtvis inte heller en lösning på det grundläggande problemet, det vill säga att regeringsbildningen i Tyskland har blivit svårare efter att AfD har plockat röster av de två största partierna.

Som det i opinionsmätningarna nu ser ut, skulle nämligen ett nyval knappast märkbart ändra på de politiska styrkeförhållandena.

Också efter ett nyval kan resultatet alltså i praktiken betyda att samma partier borde sätta sig ner vid förhandlingsbordet.

Till och med president Frank-Walter Steinmeier har därför in i det sista försökt uppmana partierna att komma fram till lösningar i de pågående sonderingarna.

En eventuell lösning kan ett nyval ändå föra med sig.

Om socialdemokraterna kan dra nytta av de senaste veckornas misslyckande och bokföra åtminstone en liten seger i ett kommande val, kan man eventuellt distansera sig från sitt strikta nej till ett regeringssamarbete med kristdemokraterna.

Ett socialdemokratiskt deltagande i en ny så kallad stor koalition skulle ändå förutsätta att partiet får igenom mycket av sin egen agenda i regeringsprogrammet.

De eftergifter som Merkel gick med på efter valet 2013 skulle sannolikt vara barnlek i jämförelse med den katalog på krav som socialdemokraterna nu skulle ställa upp.

Ett nyval skulle med all säkerhet i alla fall betyda att Tysklands handlingskraft i Europa skulle vara begränsad under en längre tid.

Under de pågående sonderingarna konstaterade FDP-chefen Christian Lindner att Tyskland inte har belgiska eller nederländska förhållanden när det kommer till hur länge en regeringsbildning kan ta.

Kanske inte ännu, men snart kan vi vara där.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes