Hoppa till huvudinnehåll

Remisserna till specialistvården ökar – skickar läkare patienter vidare för säkerhets skull?

Ett stetoskop på en öppen bok.
Ett stetoskop på en öppen bok. Bild: Mostphotos sjukvård,vård (omsorg),Stetoskop,hälsovård

Läkarna skriver ut allt fler remisser till Åbo universitets centralsjukhus och jouren i Åbo. Det visar färsk statistik från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

För de första sex månaderna det här året visar siffrorna en ökning på 3,5 procent till ÅUCS och 2,7 procent till Akut- och åtgärdskliniken (jouren). Beaktar man antalet remisser till hela Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har remisserna ökat med 3 procent.

– Det har handlat om en ökning på 2-4 procent varje år under en längre tid, uppger sjukhusdirektör Petri Virolainen.

Till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt hör förutom Åbo universitets centralsjukhus och jouren också bland annat Åbolands sjukhus och Salo sjukhus samt numera också psykiatrin.

Psykiatrin är inte beaktad i sjukvårdsdistriktets remissökning.

ÅUCS T-sjukhus
ÅUCS T-sjukhus Bild: Yle/Linus Hoffman åucs t-sjukhus

Tydlig trend

Inom sjukvårdsdistriktet har det tidigare varit svårt att få tag på tillförlitlig statistik gällande till exempel remisser och hur de fördelas mellan de olika enheterna.

Det här beror bland annat på att organisationsstrukturen inom distriktet inte hela tiden sett likadan ut.

Enligt Virolainen har man ändå tillräckliga uppgifter för att kunna se en tydlig trend: Läkarna skickar i allt högre grad sina patienter för vidare undersökningar och specialistvård.

Många remisser till jouren från Kimitoön och Pargas

I början av året såg utvecklingen direkt oroväckande ut, säger Virolainen. Då ökade remisserna med till och med 7-8 procent.

I en artikel i tidningen Turun Sanomat pekas bland annat Kimitoön ut som en av de kommuner där antalet remisser till jouren och ÅUCS har stigit märkbart.

Ingången till Kimito hälsostation.
Ingången till Kimito hälsostation. Bild: Yle/Monica Forssell dörrar,Kimitoön (kommun),kimito hälsocentral

I Pargas ökade remisserna till jouren med 2,8 procent år 2015-2016 och med hela 24,9 procent under de nio första månaderna det här året.

I Kimitoön däremot sjönk antalet remisser till jouren rejält 2015-2016, men har ökat med 15,1 procent i år.

T f ledande överläkare vid Kimitoöns hälsocentral, Janne Orava på sitt arbetsrum.
Janne Orava, ledande läkare vid Kimitoöns hälsocentral. T f ledande överläkare vid Kimitoöns hälsocentral, Janne Orava på sitt arbetsrum. Bild: Yle/Monica Forssell Kimitoön (kommun),janne orava

I en liten kommun som Kimitoön kan den procentuella förändringen lätt se stor ut, påminner Janne Orava, ledande läkare vid Kimitoöns hälsocentral.

Orava berättar ändå att man inte haft tillgång till röntgen på Kimitoön riktigt som vanligt det här året och att de pågående byggarbetena i Kimito inverkar.

– Vår röntgen i Kimito har varit stängd mer än vanligt på grund av sjukfrånvaro. Det har orsakat några fler remisser till jouren än vanligt, förklarar Orava.

– På grund av byggarbetena vid Kimito hälsostation har hälsostationen i Kimito varit stängd sedan juni och för att bespara patienten onödigt taxiåkande mellan röntgen i Kimito och hälsostationen i Dalsbruk har vi i en del fall skrivit remiss till jouren, förklarar Orava.

Totala antalet remisser som skrivs ut vid Kimitoöns hälsocentral har inte ökat

Värt att notera är också att det totala antalet remisser som skickats från Kimitoön till specialistvården bara ökat med 1,9 procent under årets första nio månader och då gäller det hela kommunen.

Ser man på antalet remisser från uttryckligen Kimitoöns hälsocentral har remisserna till och med minskat en aning medan de privata läkarnas samt företagshälsovårdens remisser till specialistvård har ökat en aning.

I Pargas har det totala antalet remisser till vård inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (Åbolands sjukhus, ÅUCS, psykiatrin, jouren) ökat med 7,5 procent i år.

Orava utgår också från att en del av remisserna är konsultationer.

– Det är sannolikt så, att mindre erfarna läkare konsulterar sjukhusläkare oftare än läkare med lång erfarenhet.

Sjukhusdirektören ger tre förklaringar till remissökningen

Virolainen vill inte kommentera enskilda kommuners siffror men ger tre förklaringar till den stigande trenden.

– För det första har vi skött fler utsocknes patienter än tidigare och för det andra har vi mera vårdalternativ att erbjuda än tidigare. Bättre service ökar också på efterfrågan.

– Den tredje orsaken handlar om att tröskeln för läkare inom primärvården att skriva ut remisser för specialistvård har blivit lägre. Man skickar patienten vidare för säkerhets skull, säger Virolainen.

Är det en bra eller dålig sak?

– Så klart är det bra att man utreder alla möjligheter att hjälpa patienten, men vi måste också se till att vi har tillräckliga resurser att sköta dem som verkligen behöver hjälp. Det finns säkert också sådant som kunde skötas inom primärhälsovården utan någon remiss till specialistvården, svarar Virolainen.

Kostnaderna spelar också en roll

Specialistvård kostar också mer än vård inom primärhälsovården, och det betyder att notan till kommunerna blir högre då fler skickas vidare för vård på sjukhus.

– Vi tar gärna emot patienter och vi sköter dem gärna, men det kostar att vårda och här är det betalaren, alltså kommunerna, som har reagerat på att remisserna ökar och att det blir dyrare för dem, säger Virolainen.

– Det är också helt klart att om läkaren upplever att hen inte klarar av att själv vårda patienten så ska patienten skickas vidare, men vi har också till exempel många äldre som lider av degenerativa sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. De skickas för operation trots att det inte finns orsak att operera, slår Virolainen fast.

Virolainens åsikt är att skillnaderna mellan kommunerna borde granskas noggrannare och lösningar som bidrar till att fler patienter kan skötas inom primärvården borde appliceras också i de andra kommunerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland