Hoppa till huvudinnehåll

Stora skillnader i studentprovens poänggränser - meningen är att göra ämnena jämförbara

Digital studentskrivningsövning i skola.
Digital studentskrivningsövning i skola. Bild: Yle/ Jenni Honkanen studentskrivningar

Det förekom stora skillnader i poänggränserna mellan de olika ämnena i höstens studentskrivningar, vilket har väckt diskussion under de senaste dagarna.

Det förekom också ovanligt många felaktigheter i studentproven. Fel hade smugit sig in i proven i matematik, kemi, historia och engelska.

Studentexamensnämndens ordförande professor Patrik Scheinin säger till Yle Uutiset att de flesta felen inte inverkar på bedömningen.

– Men till den delen att något fel inverkade så har vi beaktat det. Jag beklagar dock att allt inte gick problemfritt, säger Scheinin.

Skolorna publicerade resultaten från höstens skrivningar i fredags och deltagarna har antingen blivit inspirerade eller dystra av sina poäng.

De som blev besvikna på sitt vitsord har lite tid kvar att fundera på anmälan till vårens studentskrivningar. Det är möjligt att skriva om ett godkänt prov som inte gick som önskat vid sidan av att skriva prov i nya ämnen.

Historia och geografi krävde klart flest poäng för laudatur

Den här hösten skrevs fler ämnen än förr digitalt. Det digitala provet förde med sig ny poängsättning för realämnena religion, livsåskådning, hälsokunskap och historia. Det maximala poängantalet steg till 120.

För att få det högsta vitsordet laudatur i exempelvis geografi och historia krävdes 97 poäng.

I hälsokunskap däremot räckte 80 poäng och i filosofi 85 poäng till laudatur. Hälsokunskap var det digitala realämne som hade flest deltagare.

Abiturienterna har varit mycket förbryllade över den stora variationen i poänggränser.

Nästa år kommer alla realämnesproven att utföras digitalt. Provet i matematik är sist ute, på våren 2019 skrivs även det digitalt.

Studentexamensnämndens ordförande: Vi ville göra vitsorden jämförbara sinsemellan

Studentexamensnämndens ordförande Patrik Scheinin säger att man inte ska haka upp sig på själva poängantalet i proven.

– Människor utgår alltjämt från den gamla modellen och tänker inte på att vi tagit i bruk ett helt annorlunda system.

Det lönar sig enligt Scheinin inte att stirra på poängen utan koncentrera sig på att vitsorden i de olika ämnena nu är jämförbara sinsemellan.

Gausskurvan i soporna

Tidigare användes Gausskurvan då vitsorden fastställdes. Småningom har man övergått till en ny poängmodell som verkat med full effekt sedan studentskrivningarna i våras.

– Vår målsättning har varit att göra bedömningen jämförbar. Ingen har strävat efter samma poänggränser i alla realämnena, säger Scheinin.

Provet i hälsokunskap ansågs synnerligen svårt i höst. Förutom abiturienter kritiserades provet av lärare.

– Vi har strävat efter att vitsorden i hälsokunskap ska vara lika krävande som motsvarande vitsord i exempelvis kemi eller modersmål. Exakt detta har vi eftersträvat med ändringen av bedömningssystemet.

– En gymnasist ska alltså genom provet i hälsokunskap, kemi eller modersmål kunna påvisa att hen är akademiskt redo för fortsatta studier. Resultaten ska kunna användas vid urvalet av nya studerande oberoende av vilket ämne vitsordet gäller.

Scheinin: Motiverat att försvåra hälsokunskapen

Provet i hälsokunskap har försvårats redan tre år i följd. Scheinin anser att det är rätt väg om man vill att hälsokunskap ska räknas som ett riktigt läsämne.

– Ingen har framfört något önskemål om att vi skulle lämna hälsokunskapen kvar som ett ämne med mild bedömning. Det skulle ju innebära att universitet och högskolor inte skulle använda sig av vitsorden vid sina urval.

Scheinin anser det vara viktigt med jämförbarhet i bedömningen också för att gymnasister på så sätt är friare att välja vilka ämnen de vill skriva.

Nu behöver man bara fundera på vilket ämne som ligger nära ens hjärta och vad man är bra på― Professor Patrik Scheinin, ordförande i Studentexamensnämnden

– Det väsentliga är att man kan visa sitt intresse och sitt kunnande i vilket ämne som helst. Man är inte tvungen att taktiskt välja ett sådant ämne som man föreställer sig att enkelt genererar bra vitsord.

Mest poäng för lång matematik vid antagning

Arbetsgruppen, som funderat på hur universitet och högskolor på bästa sätt kan utnyttja resultaten i studentskrivningarna i sin antagning, föreslår exempelvis att olika ämnen är olika värda vid urval till fortsatta studier.

Mest poäng skulle provet i lång matematik ge, vilket skulle bana väg för vilken utbildning som helst för den som klarat sig bra i lång matematik.

Farhågan hos lärare är att allt fler gymnasister börjar välja ämnen som ger mest poäng vid antagning till högre studier, oberoende av elevens intresse.

Texten är en bearbetad översättning av en artikel av Marjatta Rautio/Yle Uutiset