Hoppa till huvudinnehåll

Finländarna positivt inställda till svenskan - bara den inte kostar

Svenskaundervisning, Bjärnå skola
Svenskaundervisning, Bjärnå skola Bild: Yle / Monica Forssell bjärnå skola

Finskspråkiga skulle vilja ha mer kontakt med svenskspråkiga och kunna svenska bättre, visar en ny forskningsrapport som tankesmedjan e2 publicerade på tisdagen.

"Talar du svenska?" är en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga. Den genomfördes av forskarna Ville Pitkänen och Jussi Westinen vid tankesmedjan e2.

Undersökningen är gjord i samarbete med Tankesmedjan Magma och Svenska Folkskolans Vänner.

Resultaten visar att 69 procent av de finskspråkiga skulle vilja lära sig bättre svenska, och till och med 58 procent kunde tänka sig att välja en tvåspråkig skola för sina barn.

Runt 40 procent av de finskspråkiga skulle vilja ha mer kontakt med svenskspråkiga.

I nästan alla medborgargrupper i alla delar av Finland finns beredskap för en tätare växelverkan mellan finsk- och svenskspråkiga.

- Det är intressant att se att det finns en vilja till tätare umgänge också i Norra och Östra Finland, där det är jämförelsevis sällsynt med kontakter till svenskspråkiga, säger Ville Pitkänen.

Att bekanta sig med svenskspråkiga skapar positiva attityder

En tydlig majoritet av de finskspråkiga är på allmänt plan positivt inställda till det svenska språket. Två av tre tillfrågade ansåg svenskan vara en fast del av det finländska samhället och vår kultur.

Även svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster får stöd av majoriteten.

Tudelat om konkreta frågor

Däremot gav konkreta frågor upphov till mer tudelade åsikter.

Nästan hälften tyckte att det används för mycket offentliga medel för att upprätthålla svenskspråkig service.

Det tvivlades också på att service på det svenska modersmålet verkligen behövs för dem som lika väl kunde uträtta sina ärenden på finska.

Också de obligatoriska studierna i svenska väckte motstånd. I de här frågorna kan de tillfrågade grovt taget indelas i två läger.

Viktigt med vardagligt umgänge

Anmärkningsvärt är att goda språkkunskaper och vardagligt umgänge med svenskspråkiga ökar den positiva inställningen.

Fördomarna mot svenskan och de svenskspråkiga är allra starkast bland dem som inte känner en enda svenskspråkig och vars egna språkkunskaper är svaga.

– Det enklaste sättet att påverka attityderna verkar vara att kraftigt öka umgänget mellan språkgrupperna, säger Pitkänen.

Attitydklimatet relativt likadant genom åren

I den offentliga debatten de senaste åren har det förekommit skarpa åsikter mot det svenska språket. Att SFP blev utanför regeringen samtidigt som Sannfinländarna steg in år 2015 väckte också oro bland de svenskspråkiga.

Ändå har de finskspråkigas attityder inte förändrats markant under de senaste åren. Däremot har en successiv förändring skett under decenniet.

Majoriteten anser fortfarande att Finlands ledande politiker ska kunna svenska och att det bör finnas krav på tjänstemännens svenskkunskaper. Trots det har andelen som tycker så minskat en del.

Sannfinländare är enligt alla mätningar mest negativt inställda till svenskan och de svenskspråkiga jämfört med anhängare av andra partier, inklusive De blå som lösgjort sig från Sannfinländarna.

Anhängare av Centern, Samlingspartiet och SDP tycker ungefär likadant i de flesta frågor.

Forskningsresultaten baserar sig på en enkät som 3 153 personer svarade på. Rapporten i sin helhet kan laddas ned här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes